Läppstift eller tjurar? Finland förändrat efter att kvinnorna tog makten

Politiken i Finland har upplevts vara dominerad av äldre män. Men många kände att något alldeles speciellt hände på valnatten i april 2019. Det gällde både bland partimedlemmar, väljare och kandidater.

Riksdagsvalet gav en föryngring och fler kvinnor. De gröna hade de yngsta kandidaterna och flest kvinnor, liksom Svenska folkpartiet.

Regeringsförhandlingarna förde med sig en ändrad regeringsbas. Det socialdemokratiska partiet tog över statsministerposten efter Centern, som ändå fortsatte i regeringen trots valförlust. Samlingspartiet och Sannfinländarna fick gå, in kom Vänsterförbundet, De gröna och Svenska Folkpartiet.

På sommaren valdes flera unga kvinnor på partiordförandeposterna och de blev också regeringsmedlemmar. Katri Kulmuni leder Centern, Maria Ohisalo är ny ordförande i det gröna partiet.

Sanna Marin blev statsminister

På hösten uppstod en regeringskris och Antti Rinne valde att avgå. De socialdemokratiska partiorganen valde med knapp majoritet kommunikationsminister Sanna Marin som sin nya statsminister. Hon är 34 år gammal. I sommar blir hon formellt vald också till partiordförande för SDP efter Antti Rinne. I praktiken leder hon partiet redan nu.

Nu talar hela världen om världens yngsta statsminister Sanna Marin, även om det har hunnit komma någon som är yngre i världen sedan dess.

Tidigare har Sverige ofta ansetts som föregångaren inom jämställdheten mellan könen och ledande i Norden. Nu för Finland fram sig som det nya jämställdhetslandet. Intresset var stort i höstas, när Finland  hade ordförandeskapet i EU.

Thomas Blomqvist, Finlands jämställdhetsminister och även nordisk samarbetsminister.

Thomas Blomqvist är jämställdhetsminister i Finland. Det känns riktigtbra att vara jämställdhetsminister, säger han. Han låter stolt över uppmärksamheten och är nöjd med regeringens program för jämställdhetspolitiken.

-Vi har ju samma regeringsprogram som regeringen Rinne. Det finns ovanligt många skrivningar om jämställdhet. Som jämställdhetsminister är det en bra utgångspunkt att hela regeringen är intresserad och har förbundit sig att främja jämställdhet och vidta åtgärder, säger Thomas Blomqvist.

Det blev inte sämre av en ny kvinnlig statsminister och kvinnor i ledningen för partierna. Det blev tydligare för allmänheten och medierna, mer intressant när alla fem regeringspartiers ledare är kvinnor, säger Thomas Blomqvist.

Det understryker jämställdhetsaspekten, åtminstone har det uppfattats så. Det finns ett stort intresse för vad Finland gör på jämställdhetsområdet.

Risk för tillbakagång

Finlands exempel är viktigt också på grund av det vi ser på flera håll i världen. Vi märkte under EU-ordförandeskapet en tillbakagång på vissa håll gällande kvinnors rättigheter och jämställdhet, säger Thomas Blomqvist. Då blir det ännu viktigare att lyfta fram de frågorna internationellt och på europeiskt nivå. Tyvärr har corona-viruset nu stoppat några viktiga internationella evenemang på området.

Regeringsprogrammet är bra, säger Thomas Blomqvist. Det är också responsen från alla intressegrupper. Det är en bra början. Men Blomqvist betonar att arbetet bara har börjat.

Regeringens jämställdhetsprogram har varit i första hearing och en redogörelse om jämställdhetspolitiken ska ges till riksdagen under mandatperioden.

Många konkreta program väntar på formulering och verkställande, inte bara inom jämställdhetssektorn.

Familjereform

Familjereformen har en stor jämställdhetsaspekt, nämner Thomas Blomqvist. Man försöker också hålla mycket fokus på jämställdhetsarbetet i budgetprocessen. I alla stora strukturreformer ska jämställdheten vara en naturlig del av arbete, man ska göra könskonsekvensbedömningar. Det blir fråga om att tillämpa ett genusperspektiv på alla politikområden, precis som i EU.

På Blomqvists lista finns att i samarbete med arbetsmarknadsparterna göra ett likalönsprogram, som handlar om att minska lönegapet. Regeringen vill bland annat ha ökad lönetransparens, mindre segregering på arbetsmarknaden och överlag bättre jämställdhet. Det görs även ett åtgärdsprogram för att motverka våld mot kvinnor, det ligger på justitieministerns bord.

Också åtgärderna om en höjd sysselsättning ska granskas ur en jämställdhetsaspekt. Målet är att nå en sysselsättningsgrad över 75 procent.

Thomas Blomqvist är både jämställdhetsminister och ansvarig för det nordiska samarbetet. Jämställdheten har länge varit en nordisk paradgren, så det finns goda exempel. Det finns mycket att lära av de andra nordiska länderna, säger ministern.

Allt går inte att tillämpa rakt av i Finland. Men andra länder har lyckats bättre på många områden och det är viktigt att ta reda hur det har gjorts. Men man ser också skillnader mellan länderna, som kräver olika slags åtgärder, säger Thomas Blomqvist.

Kvinnlig dominans också i Norden

Det är statsministrarna som styr det nordiska samarbetet och reformerna. Kanske ger det en extra dimension att fyra av de fem statsministrarna är kvinnor. Thomas Blomqvist säger att han inte ens har reagerat på den aspekten att endast Sverige nu har en man på statsministerposten.

 - Visst är det ett viktigt tecken på att jämställdhetsarbetet har gått framåt. Det är historiskt mycket ovanligt med en kvinnlig statsminister. Finland har ändå vid det här laget haft tre kvinnor på posten. Det har också funnits en kvinna i presidentens slott och flera på talmansposten i riksdagen. Helt ovanligt är det inte med kvinnor på de viktigaste posterna i Finland eller andra nordiska länder.

Nu råkar det då vara många kvinnor som statsministrar i hela Norden.

- Jag hoppas och tror att det inte ska vara något ovanligt i framtiden.

Men statsministerposten är också symboliskt viktig. Det ska vara samma möjligheter oberoende av kön på höga poster, säger Thomas Blomqvist.

Att det finns många kvinnor på posten är ett tecken på att vi har gjort många saker rätt när det gäller jämställdhet.

Jämställdhet om alla ledare är kvinnor?

Men tillbaka till Finland och kvinnoregeringen. Är allt verkligen frid och fröjd?

Till Thomas Blomqvist har det inte direkt framförts varken kritik eller motstånd mot det stora antalet kvinnor i regeringens ledning.

Han har dock läst om åsikten som ibland framförs i Finland, att jämställdheten inte fungerar om samtliga partiledare i ledningen är kvinnor. Var är männen, frågar en del jämställdhetsförespråkare nu.

-Det är ju inte ett kollektivt beslut, varje parti har skilt för sig bestämt att välja en kvinna. Det är en slump att det blev på det sättet. Thomas Blomqvist påminner att Finland har haft otaliga regeringar där partiordföranden har varit män. Nu har vi en situation där alla är kvinnor, och han tycker inte det är ett problem. Men det är intressant eftersom vi har en lång historia av regeringar där män har dominerat, påpekar han.

Jag vill att jämställdhetsarbetet på sikt ledet till att vi har en situation där män och kvinnor har lika förutsättningar, säger Thomas Blomqvist.

Även om kvinnorna innehar partiordförandeposterna i regeringen ska man minnas att regeringen är ganska nära en jämn kvotering, säger Thomas Blomqvist. Det finns ju faktiskt män i regeringen också, även om de fem partiordförandena förs fram mer. Det är fråga om 7 män och 12 kvinnor på ministerposterna.

Syjunta och läppstiftsregering

Kritiken mot den finländska regeringen är dock hård från de tidigare regeringspartierna Samlingspartiet och Sannfinländarna - och från kvällstidningarna.

I Iltalehti kritiserades regeringen nyligen för att koncentrera sig på flyktingar och klimatfrågor, men inte på ekonomin som skulle behöva uppmärksamhet. Tidningen kritiserade regeringens centrala ministrar för att påminna om en syjunta, som borde se upp från sitt handarbete.

I stället sover regeringen sin Törnrosasömn, skrev Mika Koskinen i Iltalehti.

Av oppositionspolitiker har regeringen kallats för en Spicegirls-regering och en läppstiftsregering. Det begreppet utnämndes till “månadens ord” av Institutet för de inhemska språken i Finland i december.

Det är ett smeknamn eller ett öknamn på regeringen, beroende på om man ser läppstiftet som en lämplig feminin symbol, skriver institutet på sin webbsida. En ser ytlighet, en annan mod. Och de röda läppstiften kan också symbolisera den nya regeringens huvudsakliga politiska färg.

Det var Samlingspartiets kvinnoförbunds kretsstyrelse i Österbotten som lanserade begreppet i ett kritiskt uttalande. Den gamla regeringen beskrevs som en flock av tjurar, medan den nya symboliseras med läppstiftet.

Kvinnliga politiker får förklara sig

Aktiva kvinnor i politiken vet att de alltid får frågor om vem som tar hand om deras barn. Det är en fråga som manliga politiker sällan får.

Kvinnor med erfarenhet av barn anses ofta vara bättre på att organisera och leda komplicerade situationer.

Utseende och klädsel får stor uppmärksamhet. Den som öppnar sin garderob för pressen får vänja sig vid att hitta sig allt oftare på nöjessidorna och inte politiksidorna i dagspressen, påpekar en kvinnlig politiker.

Konflikter mellan kvinnliga politiker uppmärksammas snabbt som kvinnlig grälsjuka, medan manliga politiker kan beundras för principfasthet och ideologisk styrka. Också det har den nya finländska regeringen hunnit se.

Finns det en liten skillnad?

En sällan utredd fråga är om det faktiskt är skillnader på kvinnliga och manliga politiker. Finns det kvinnliga perspektiv i politiken?

Jobbar den här regeringen på ett annat sätt än tidigare med fler män?

Thomas Blomqvist vågar inte säga på vilket sätt den nya regeringens arbetsmetoder eller spelregler skiljer sig från tidigare regeringars. Det här är hans första år i regeringen. Men han är nöjd med hur den här regeringen jobbar. 

Det har förts fram att delaktighet, inklusion och diskussion syns bättre i den nya finländska regeringen än tidigare, där effektivitet och teknokrati har nämnts som synligare tecken.

Det är klart att personligheten spelar in, människor är olika och varje politiker/ledare är också en människa, säger Thomas Blomqvist.

Det är mer individuella egenskaper som avgör. Därför kan man inte säga något generellt om varken kvinnliga eller manliga politiker, resonerar han.

Regeringens arbete och politiken överlag har förändrats i och med att sociala medier har fått en så stor roll. Det goda är att det gjort beslutsfattande mer öppet och transparent. Det har däremot också ibland lett till att den interna gemensamma beslutsgången blivit onödigt komplicerad, säger Thomas Blomqvist. 

Däremot har de sociala medierna möjliggjort betydligt större mängder av näthat. De kvinnliga politikerna berättar att hatiska meddelanden numera hör till vardagen. Den allt råare tonen fördöms av både manliga och kvinnliga politiker i Finland. Ett lagförslag planerar för att komma åt riktade attacker på nätet. De ses som demokratiproblem,avsikten är ju att tysta kvinnorna.