"Fler hårda frågor borde tas upp i Nordiska rådet"
Side-alternativer
Side-alternativer
Tummen upp för ett förslag under Nordiska rådets session i Stockholm 2019 (bilden ovanför).
Nordiska rådet har två möten varje år: temasession och den ordinarie session, där de nordiska parlamentarikerna fattar beslut om sådant man vill att de nordiska regeringarna skall finna lösningar på.
Årets temasession kommer bland annat att handla om självmord, sommartider och byggindustrins koldioxidutsläpp.
1952 bildade Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiska rådet. 1955 blev Finland medlem. De självstyrande områdena Färöarna och Åland kom med 1970 och slutligen Grönland 1984. Det finns också ett Ungdomens Nordiska Råd, som alltid inbjuds till Nordiska Rådets sessioner och som också har yttranderätt.
Nordiska Rådet möts i sin helhet en gång per år. De 87 medlemmarna består av folkvalda politiker från respektive land. Varje land har 20 platser var, utom Island som har sju. Danmark har gett två av dessa platser vardera till Grönland och Färöarna, liksom Finland gett två till Åland. De självstyrande områdenas ställning har stärkts genom Ålandsdokumentet 2007.
Under sessionerna är deltagarna indelade i partigrupperna: Den konservativa gruppen, Nordisk grön vänster, Mittengruppen och nordisk frihet. Arbetet under sessionerna bedrivs i fyra utskott med olika teman: kunskap och kultur, ett hållbart Norden, tillväxt och utveckling samt välfärd i Norden.
Nordiska rådets session hålls alltid vecka 44 i det land som har ordförandeskapet. 2020 är Island ordförande för Nordiska Rådet, medan Danmark är ordförande för Nordiska Ministerrådet.
Nordiska rådet bestämmer budgeten för det nordiska samarbetet, föreslår satsningsområden och delar årligen ut fem priser för gott miljöarbete, barn- och ungdomslitteratur, litteratur, film och musik.