Öresundssamarbetet skulle utvidgas - så kom coronakrisen

Det är en kris som orsakar lidanden och problem, men som också kan medföra en större förståelse för fördelarna med att Danmark och Sverige arbetar mer gemensamt och mindre var för sig kring arbetsmarknaden i denna dynamiska gränsregion.

Redan innan invigningen av Øresundsbron den 1 juli 2000 florerade diverse visioner för Öresundsregionen. Därefter har besvikelserna duggat tätt bland visionärerna när takten i integrationen inte blivit den förväntade eller när idealbilderna aldrig har realiserats. Samtidigt har utbytet mellan Östdanmark och södra Sverige ökat under de 20 år som gått. Och mer finns att hämta. Det visar den arbetsmarknadscharter som Greater Copenhagen publicerade endast några dagar innan åtgärder för att hindra smittspridning av coronaviruset orsakade avsevärd begränsad fysisk rörlighet såväl i som mellan de båda länderna.

- Greater Copenhagen är ett politiskt samarbete vars fokus är att skapa tillväxt. Arbetsmarknadsdelen är därför mycket viktig och vi har en klar ambition om att utnyttja den stora potential som finns hos arbetskraften i denna metropolregion, säger Heino Knudsen, styrelseordförande för organisationen sedan januari i år.

Heino Knudsen, styrelseorförande i Greater Copenhagen. Foto: Thea Wiborg/News Øresund.

I Greater Copenhagen-samarbetet ingår Region Sjælland och Region Hovedstaden i Danmark samt Region Skåne och Region Halland i Sverige. Tillsammans omfattar de fyra regionerna 85 kommuner och 4,3 miljoner invånare. Greater Copenhagen väljer att kalla sitt verksamhetsområde för en metropolregion.

För denna tvärgående organisation innebär en integrerad arbetsmarknad inte endast eliminering av barriärer och koordinering av kompetenser och andra resurser i en västlig-östlig riktning.

- Det är en styrka om arbetsmarknaden regleras inte bara på nationell nivå utan också mellan Halland och Skåne, mellan Själland och Köpenhamn för att kunna utnyttja den stora potential som arbetskraften här erbjuder, säger Heino Knudsen.

Dessutom, tillägger han, har metropolregionen en geografi som även attraherar arbetskraft och talanger utifrån.

Sammantaget är det alltså flera nivåer och faktorer som Greater Copenhagen utgått från när de till chartern tagit fram nio fokuspunkter (se faktaruta), som var och en är ett konkret förslag, understryker Heino Knudsen. 

De nio utpekade insatserna i arbetsmarknadschartern är:

1. Bättre kunskap om tillgång och efterfrågan av kompetenser i Greater Copenhagen
2. Ökad koordinering av sysselsättningsinsatser
3. Ökad flexibilitet i Greater Copenhagen för högkvalificerade arbetstagare från tredjeland.
4. Olika arbetsgivaravgifter i Danmark och i Sverige hämmar mobiliteten
5. Ekonomiska och tidsmässiga kostnader vid transport över Öresund
6. Samarbete om kompetensutveckling och vidareutbildning
7. Utbildningssystemets aktörer i Greater Copenhagen bör i högre grad samarbete för att möta den framtida efterfrågan på kompetens
8. Ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer i Danmark och Sverige
9. Ökad informationsnivå för verksamheter och arbetstagare samt gemensam digital legitimation.

- Förslag 1 till 5 kan vi med politisk uppbackning snart sätta igång, medan förslag 6 till 9 kräver mer analys för att nå sina lösningar, säger han, och fortsätter:

- Greater Copenhagen är inte ensamma om att lösa detta. Det kräver både grundlig och tät dialog med nationella, regionala, kommunala församlingar och fortsatt samspel med arbetsmarknadens aktörer, som redan är involverade i arbetet med chartern.

Vinst på nästan 3 miljarder?

Om arbetsmarknaden i denna metropolorganisation blir integrerad skulle vinsten enligt Greater Copenhagens beräkningar årligen uppgå till mellan 1,5 och 2,9 miljarder danska kronor för dansk och svensk ekonomi.

- Uträkningen gäller vid full integration och under en längre tidshorisont. Det är angeläget att visa på den stora potentialen med rena siffror för att nå full insikt på alla politiska nivåer. Här finns många samhällskronor att tjäna vilket Öresundsbron är ett konkret exempel på, den blir snabbare betald än vad prognosen visade, säger Heino Knudsen.

Öresundsbron fyller 20 år i år. Den har betalat sig snabbare än vad man trodde, men fordonstrafiken de senaste veckorna har rasat på grund av åtgärder för att begränsa coronaepidemin. Källa: Oresund.com

Liksom för många andra strategier världen över blir genomförandet av arbetsmarknadschartern försenat på grund av coronapandemin. Ordförande för Greater Copenhagen säger att det just nu är hälso- och sjukvården som står inför de största utmaningarna såväl i Danmark som i Sverige, men oroas i det långa perspektivet inte för att pandemin ska påverka en integrerad arbetsmarknad.
- Vi utformade vår charter under en högkonjunktur. Efter coronapandemin kommer arbetsmarknaden att se annorlunda ut. Då kommer vårt främsta fokus att ligga på att hjälpa verksamheterna och att motarbeta arbetslösheten. Tack vare vårt redan existerande samarbete med arbetsmarknadens parter kan vi snabbt inrätta vår insats efter den nya situationen och därefter fortsätta vårt arbete mot en fullt integrerad arbetsmarknad, säger Heino Knudsen.

Positiv trots allt

Även Johan Wessman ser positivt på Greater Copenhagens arbetsmarknadscharter trots den rådande situationen. Han är sedan 2014 vd för det dansk-svenska kunskapscentrumet Øresundsinstituttet, som drivs med finansiering av mer än 100 medlemmar från stat, regioner, kommuner och universitet samt från det privata näringslivet.

Johan Wessman är vd för det dansk-svenska kunskapscentrumet Øresundsinstituttet. Foto: Jenny Andersson/ News Øresund.

Johan Wessman tycker det är bra att Greater Copenhagen tagit initiativet till en fullt integrerad arbetsmarknad i regionen och anser att stora delar av förslagen är realiserbara. Dock kvarstår vilka åtgärder som ska beslutas på vilka nivåer, påpekar han.

- Mest verkställande makt ligger hos nordenministrarnas gränshinderråd, som har kontakt med ländernas parlament och regeringar och får oss att inse att det finns gränshinder och att de går att lösa. Nu finns det ett samlat engagemang bland politikerna som jag inte sett tidigare. De har insett att något måste göras och det är glädjande, säger han.

Liksom ordförande för Greater Copenhagen anser Johan Wessman att några av de förslag som chartern innehåller kan lösas inom en snar framtid. Som till exempel en översyn av kompetensbristerna i regionerna och en jobbsajt som listar lediga jobb både i Danmark och i Sverige.

- För den svenska arbetssökande ska det vara lika lätt att finna drömjobbet i Køge som i Landskrona och vice versa för dansken som söker ny anställning.

Här ser Øresundsinstituttets vd en öppning i en tätare kontakt och större samordning mellan Greater Copenhagen och de EU-finansierade cross-border-programmen som Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak genomför.

- Varken företag eller arbetskraft bryr sig om nationella regler eller kommunala projekt, de vill bara att saker och ting ska hända, säger han.

Däremot tror Johan Wessman att charterns punkt 2, om koordinering av sysselsättningsinsatser, och punkt 4, om olika arbetsgivaravgifter i Danmark och Sverige, kräver betydligt längre tid för att realiseras.

- De här frågorna styrs av nationella system. Vi måste ha med oss en vardagsrealism och inse att det kan vara svårt för en gränsregion att kräva att ett helt land ändrar på sig. Det finns inget illvilligt eller egoistiskt i detta från de båda staternas sida, men systemen finns och frågan är hur man öppnar upp existerande strukturer.

Bipolär bild av Öresundsregionen

Själv kallar Johan Wessman sig för en långsam optimist och beskriver bilden av Öresundsregionen som bipolär där både det goda och det dåliga överdrivs.
- Nyheter handlar ofta om avvikelser från det normala, till det bättre eller till det sämre. Det gör att bilden av Öresundsregionen ibland snarast blir summan av alla kriser och avvikelser. Min tes är mer grå, det handlar om vardagsjobben som görs och som redan gjorts, det har hänt mycket på båda sidor sundet sedan flygbåtarna slutade gå. Får vi en stadig utveckling med en årlig ökning på 1 eller 1,5 procent under en tioårsperiod kan det ge ganska häftiga resultat.

Greater Copenhagens beräkning om miljardvinster för de båda nordiska länderna låter inte orimliga anser Johan Wessman, utbildad företagsekonom och med lång erfarenhet av ekonomijournalistik, även om han poängterar att sådana här kalkyleringar kräver helhetssyn och har betydande osäkerheter att hantera.

- När coronakrisen passerat finns ett större behov av att förstå fördelarna med att Danmark och Sverige arbetar mer gemensamt än var för sig. Får vi en effektiv arbetsmarknad i Öresundsregionen finns i det långa loppet miljardvinster att hämta, säger Johan Wessman.