Tvärnit för Nordjobb när mobilitet blev ett skällsord

- Nordjobb befinner sig i ett tillfälligt undantagstillstånd, säger Fredrik Jakobsen, programchef på Nordjobb.  

Fredrik Jakobsen beskriver hur arbetet med Nordjobb förändrades oväntat och plötsligt. Dagen innan Danmark stängde sina gränser deltog han i en konferens kring regionalt nordiskt samarbete. Den hölls på Nordens hus i Köpenhamn och var, som ofta vid nordiska konferenser, fylld av entusiastiska tillrop över det nordiska samarbetet. Det var den 12 mars och sedan dess har han och hans kolleger i praktiken arbetat hemma och haft digitala konferenser.

- Konferensen hade höga ambitioner för mer samarbete inom de nordiska regionerna. Jag gick hem och sedan dess har det varit svårt att bedriva nordiskt samarbete, säger Fredrik Jakobsen på telefon från sitt hem på svenska sidan av Öresund.

Mobilitet har blivit ett skällsord

Genom Nordjobb kan nordiska ungdomar söka sommarjobb i andra nordiska länder och lära känna ett grannland, träffa andra nordiska ungdomar och ta del av värdlandets kultur och språk. Den som får jobb genom Nordjobb får hjälp med arbetsplats och bostad, men också praktiska saker som personnummer, skattekort och bankkonto. Genom Nordjobb blir de unga medvetna om möjligheten att jobba och studera i vilket som helst av de nordiska länderna.

- Nordjobbs själva idé bygger på mobilitet över de nordiska gränserna. Nu har mobilitet blivit ett skällsord. Allt har vänts upp och ned, konstaterar Fredrik Jakobsen.

Fredrik Jakobsen pendlar normalt till Köpenhamn och det dagliga arbetet på Nordjobb, där han varit sedan 2006. Första gången han kom i kontakt med Nordjobb var som sommarjobbare i Skagen 1997.

Tillbaka där det hela började för Fredrik Jakobsen, på en fiskfabrik i Skagen. Här för att hitta fler jobb för nordiska ungdomar - innan coronaepidemin slog till. Foto: Privat

- För mig personligen har det betytt allt. Efter lumpen fyllde jag i en ansökan till Nordjobb och fick jobb med fiskrensning i Danmark. Allt jag sedan gjort börjar där. Jag jobbar med det, har fått nordiska vänner och har fått förståelse över gränserna. Jag ser Norden som en region och det hjälper mig att applicera samma tanke på EU, men också andra regioner, säger Fredrik Jakobsen.

Nordjobb startade 1985 och har sedan dess 1985 förmedlat sammanlagt 25 000 jobb till ungdomar som har velat prova på den fria arbetsmarknad i Norden som funnits i snart 70 år. Varje år förmedlas ungefär 750 jobb i alla de nordiska länderna och de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland. När coronakrisen var ett faktum, så var de flesta jobben inför sommaren planerade och klara.

- Vi har påverkats av kriser förr, som till exempel finanskrisen, men då kunde vi ändå fortsätta vår verksamhet i stort sett som vanligt. Det kan vi inte nu. Inget av det vi brukar göra fungerar längre och jag som arbetar strategiskt ser hur villkoren ändras hela tiden. Det här är den största förändringen sedan Nordjobb startade 1985, säger Fredrik Jakobsen.

Mindre nordisk effekt

Nordjobb drivs av Föreningarna Nordens förbund i samarbete med Nordiska Rådet och Nordiska Ministerrådet. När nu gränser stängts, det råder reseförbud eller medborgarna avråds från att resa finns ingen möjlighet att bedriva Nordjobbs verksamhet som vanligt. Därför har Nordiska Ministerrådets ämbetsmannakommitté för arbetsliv, EK-A, beslutat att Nordjobb under sommaren kommer att matcha arbetssökande ungdomar med lediga jobb inom respektive land.

- Mandatet blir bredare, mer av vanlig arbetsförmedling. Vi är vana att samarbeta med de nationella arbetsförmedlingarna, men i vanliga fall hjälper vi ju de arbetssökanden med så mycket mer. I sommar blir det mindre nordisk effekt och det är ju annars vår morot i arbetet, förklarar Fredrik Jacobsen och tillägger: 

- Men vi har fortfarande inte dragit ett streck över sommaren utan satsar där det finns öppningar för att göra så mycket vi kan för nordisk mobilitet, till exempel förmedla jobb för finska ungdomar till Åland. Men vi kommer långt från de matchningar vi haft innan corona-smittan.

Läs om tidigare års nordjobbare och om hur det hela startade i vårt temanummer om Nordjobb.

Hans intryck är att Norge kan komma att öppna för att tillåta arbetssökanden från andra nordiska länder där det saknas arbetskraft, till exempel inom vård, service och gröna näringar.  Men om det fortfarande då finns olika former av karantänsbestämmelser behövs särskilda tillstånd. Likaså behöver Stockholm arbetskraft inom vård- och omsorg. Sverige är fortfarande helt öppet, men just nu är det svårt att ta sig mellan länderna, vilket försvårar förmedling av Nordjobb.

Fredrik Jakobsens förhoppning är att den här våren och sommaren är ett undantag i Nordjobbs arbete och att de snabbt kan komma på fötter när gränser öppnas och karantänsbestämmelser rivs upp. Många av de nordiska länderna spår också en kommande hög arbetslöshet.

- Många ungdomar kommer då förmodligen vara sugna på att jobba i ett annat nordiskt land. Där kan Nordjobb spela en viktig roll, säger han.

Samtidigt kan han inte låta bli att reflektera över vad konsekvenserna av det som sker i kölvattnet på corona-smittan får för effekter på längre sikt.

- Jag hoppas det vi lever i nu är en tillfällig situation, men kan samtidigt inte låta bli att tänka: Hur påverkas budgeten? Och hur påverkas det nordiska samarbetet och inte minst den fria rörligheten? Det är tråkigt när allt som byggts upp under många år går åt fel håll, till exempel gränskontrollerna i Öresund. Vi uppmuntrar till mer samarbete, att de nordiska ministrarna pratar ihop sig innan de stänger gränser, säger Fredrik Jakobsen.

Oavsett vad som sker framöver har den senaste månaden gett honom många tankar om det nordiska samarbetet.

- Professionellt har det förvånat mig hur snabbt så mycket arbete raseras, men också hur funktionella samhällen snabbt sätts på undantag. Som person är jag också förvånad över att länderna gör så olika bedömningar av läget och att förvaltningskulturerna i Norden ser så olika ut, säger Fredrik Jakobsen.