Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2020 i Tema: Bristen på undersköterskor i Svenska undersköterskor vill höja status genom legitimation
Svenska undersköterskor vill höja status genom legitimation
tema

Svenska undersköterskor vill höja status genom legitimation

| Text: Gunhild Wallin, foto: Yadid Levy/norden.org

Ett av de allra vanligaste yrkena i Sverige är undersköterskans. Av de totalt 200 000 arbetar 90 procent inom äldreomsorgen. Men till skillnad från deras nordiska kolleger är inte yrket reglerat. Det har länge varit ett fackligt krav. Just nu arbetas det fram ett lagförslag som kan komma att ge dem en skyddad yrkestitel.

Undersköterskorna är organiserade i Kommunal, som sedan 2016 drivit kravet att undersköterskorna ska få legitimation. Orsakerna är flera. Det har blivit allt svårare att rekrytera undersköterskor, samtidigt som de äldre inom omsorgen blir fler och allt sjukare, vilket ställer stora krav på kvalitet och kompetent personal. Och fler äldre är att vänta. Antalet äldre över 80 år kommer att öka med 255 000 de kommande sex åren. Det ställer stora krav på omsorg och frågan om kvalitet och kompetensförsörjning är en stor fråga både för nationella och kommunala politiker.

– Vi anser att en legitimation skulle lyfta statusen för undersköterskor och göra yrket mer attraktivt. Vi vill också koppla vissa arbetsuppgifter till underskötersketiteln för att visa att det betyder något att utbilda sig och att vårdbiträden och undersköterskor inte har samma arbetsuppgifter så som det fungerar idag, säger Mari Huupponen som är utredare på Kommunal.

En ansträngd yrkesgrupp

Samtidigt är sjukskrivningarna höga inom vård- och omsorgsområdet. Många överväger att sluta med arbetet. Enligt en rapport ”Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?”, som kom för några år sedan, konstaterade rapportförfattarna från Stockholms universitet att Sverige toppade den nordiska listan när personal inom äldreomsorgen fick frågan om de allvarligt övervägt att sluta i arbetet.

I Sverige hade 49 procent övervägt att sluta, medan motsvarande siffra i de övriga nordiska länderna var tio procent lägre. Det var också fler som tänkt på att sluta än tio år tidigare, både i Sverige och i övriga Norden.

Skälen som uppgavs var anställningsvillkor, antalet hjälptagare, fysisk och psykisk arbetsbelastning, stöd och utvecklingsmöjligheter, relationer till de äldre och reaktioner på arbetes villkor. Sedan utredningen gjordes har kommunernas ekonomi försämrat. Enligt tidningen ”Kommunalarbetaren” kommer sex av tio kommuner att spara på äldreomsorgen under 2020, bland annat genom minskad bemanning, vikariestopp, sämre utbildnings- och utvecklingsmöjligheter, fler delade turer och mer helgjobb. Samtidigt läggs boenden ner, vilket kommer att innebära en hårdare belastning på hemtjänsten.

 – Det är svårt för många kommuner att hitta utbildade undersköterskor och det blir ännu svårare när undersköterskor inte erbjuds bra villkor och löner, säger Mari Huupponen.

Skyddat yrkestitel

Betydelsen av att säkra kompetensförsörjning och att kunna garantera säker och vård och omsorg är och har varit i fokus länge. Rader av utredningar har tagit upp ämnet, senast i utredningen ”Stärkt kompetens i vård och omsorg”, som presenterade av regeringen i april 2019.

Utredningens uppdrag var att föreslå hur yrket undersköterska kan reglas för att öka kvalitet och säkerheten inom hälso- och sjukvård och omsorgen. I sin sammanfattning konstaterar utredaren Harriet Wallberg att det fanns ”utbredda brister i kompetensen” hos yrkesgruppen med en ”direkt effekt på utförandet av arbetsuppgifterna”.

Hon drar slutsatsen att det kan vara en konsekvens av att undersköterskearbetet har varit oreglerat, vilket inneburit att vem som helst kan anställas som undersköterska och genomföra vårdåtgärder utan direkt utbildning.

Olika vägar till yrket

Utbildningen till undersköterska är idag spretig och liksom det ute i arbetslivet är osäkert vad undersköterskan egentligen har för arbetsuppgifter, är det också osäkert för arbetsgivaren att veta exakt vad den sökande undersköterskan kan. Idag blir de flesta undersköterskor genom den kommunala vuxenutbildningen, men det är också möjligt att gå gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Det finns också vård- och omsorgscollege, en plattform för samverkan mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare inom vård- och omsorgssektorn. Det är också en kvalitetsstämpel som visar att den som utbildat sig inom ett Vårds- och omsorgscollege har hat gått en utbildning i nära samverkan med arbetslivet och därmed ökar sina möjligheter att få jobb. En skola kan alltså ingå i ett Vård- och omsorgscollege, men ensam vara ett sådant college.

Utredaren landar framför allt i två förslag som föreslås träda i kraft i januari 2025. Det ena är att undersköterskorna får en skyddad yrkestitel, däremot inte en legitimation. En skyddad yrkestitel innebär att det krävs bestämda yrkeskvalifikationer för att få tillträde till eller utöva verksamheten. Den innebär att en undersköterska efter avslutad utbildning får ansöka om ett bevis, som ger rätt att använda yrkestiteln undersköterska. Ingen utan bevis ska få kalla sig undersköterska, enligt utredningens förslag. Ett felaktigt användande föreslås kunna dömas med böter.

För att säkra och upprätthålla en långsiktig kompetensnivå föreslås också att Skolverket i samråd med Socialstyrelsen utreder vad som ska ingå i undersköterskeutbildningen, så att det skapas en nationell undersköterskeutbildning och regeringen har redan presenterat ett nytt yrkesprogram för gymnasieskolan.

Remisserna visar på olika syn

Under hösten har utredningen gått på remiss, bland annat till Sveriges kommuner och regioner, SKR, som är den stora arbetsgivaren för undersköterskor, och till fackförbundet Kommunal.

Mari Huupponen från Kommunal, som skrivit remissen, är ganska nöjd med utredningen och även om Kommunal helst hade sett att det blev en legitimation, så är ändå en skyddad yrkestitel bättre än tidigare.

– En legitimation hade varit mer attraktivt, eftersom människor känner till det bättre och att legitimation finns för andra yrken inom vård- och omsorg. Men en skyddad yrkestitel tillsammans med reglerade arbetsuppgifter ger ändå ungefär samma innehåll. Vi är också positiva till förslaget om en nationellt reglerad utbildning till undersköterska, säger hon.

De senaste åren har Kommunal kunnat konstatera att kommunerna anställer fler outbildade inom omsorgen. Det hotar kvalitet och skapar otrygghet, inte minst eftersom många som hemtjänsten har hand om är multisjuka.  

– Kommunerna anställer allt fler outbildade, men arbetsgivarna skulle behöva anställa utbildade undersköterskor, också med tanke på läkemedelshanteringen. Och de skulle behöva fördela arbetet efter kompetens i större utsträckning, säger Mari Huupponen.

Gärna nationellt samordnad utbildning

På Sveriges Kommuner och regioner, SKR, har utredare Katarina Storm Åsell suttit i expertgruppen som varit en resurs för utredaren. I remissvaret från SKR betonas betydelsen av att skapa en nationell samordnad utbildning till undersköterska. I dag är det alltför stora variationer i omfattning, kvalitet och innehåll på de utbildningar som leder till yrket. Därför är det viktigt att börja med utbildningen innan man överväger skyddad yrkestitel. SKR avvisar därför förslaget på legitimation, alternativt skyddad yrkesidentitet.

 – Vi tycker det är viktigt att vi ser att utbildningen har kvalitet, att den är nationellt enhetlig och att de förutsättningarna är klara, innan man överväger skyddad yrkestitel. En majoritet av de som studerar till undersköterska gör det inom vuxenutbildningen, så vuxenutbildningens förutsättningar att leverera kvalitet har en avgörande betydelse, säger Katarina Storm Åsell.

SKR avvisar också förslaget om att knyta ett visst antal arbetsuppgifter till undersköterskans roll.

 – Det blir svårt att få det att fungera ute i verksamheterna. Det viktiga är att arbetsgivarna får använda den kompetens som finns på bästa sätt, säger Katarina Storm Åsell.

 – Vi vill att man börjar reglera utbildningen snarare än yrket. En sådan reglering av till exempel ”yrkespaketet” på vuxenutbildningen skulle öka tydligheten och arbetsgivarens möjligheter att organisera arbetet på bästa sätt och också att jobba systematiskt till exempel med modeller för karriärutveckling. Det är viktigt att arbetsgivarna vet vad den som examineras kan, säger hon.

arkivert under:
Med egen legitimation?

En undersköterska med patient på Karolinska sjukhuset i Stockholm.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment