Nordiskt samarbete – ”must have” or ”nice to have”

När Covid-19 drabbade världen stängdes de nordiska gränserna för första gången sedan 1954. Plötsligt fanns ingen fri rörlighet i vad som kallas världens mest integrerade region och allra värst drabbades gränsregionerna. Alla länder valde sina egna vägar att stoppa smittspridningen och från en dag till en annan tycktes det ofta prisade nordiska samarbetet vara som bortblåst.-

- Det var överraskande att det var så enkelt att stänga gränserna, jag trodde att de öppna gränserna var mer skyddade än så. Men när pandemin kom visade sig mycket av samarbetet vara en ”vackert väder”-konstruktion, som inte klarat den stress som pandemin inneburit. Plötsligt försvann hela grundbulten som består av fri rörlighet, passfrihet och integrerade gränsregionen. Det nordiska samarbetet har råkat för en existentiell kris, men den kan nog vara väldigt nyttig, säger Rolf Elmér som sedan februari är direktör för Nordregio.

Rolf Elmér tilträdde som direktör för Nordregio i februari i år. Foto: Nordregio

Forskningsinstitutet Nordregio är grundat av Nordiska ministerrådet och placerat i Stockholm. Fokus för forskningen är styrningsmodeller, regional utveckling, demografi och stads- och landsbygdsutveckling. Institutet samarbetar med forskare vid namnkunniga universitet och högskolor i alla de nordiska länderna och övriga Europa.  Rolf Elmér har tidigare bland annat arbetat med arbetsmarknadsfrågor och näringslivsutveckling på Svenskt Näringsliv och i privata företag. Han har också varit forskare och lockades till chefstjänsten på Nordregio för en möjlighet att kombinera de områden han kan för att vara en del av samhällsbygget.

Forskningsfokus på pandemins effekter

Rolf Elmér startade sitt arbete på Nordregio mitt under pandemin och har redan kunnat se resultatet av en rad forskningsprojekt som belyser effekterna av Covid-19. Det kommer också att bli huvudtema för den årliga rapporten ”State of the Nordic region”, som kommer i början av 2022.

En av effekterna som nu kan märkas är att tilliten försvagats mellan de nordiska länderna, men också mellan medborgarna. Ord som ”corona-skam”, kritik mot grannländernas respektive strategi för att hålla tillbaka smittan och höga tonlägen i sociala media har blivit allt vanligare.

- Det är en olycklig och trist utveckling och en följd av att varje land gjorde sin egen resa. Konflikten är ju inte mellan folk, utan mellan pandemin och folk, säger Rolf Elmér.

I gränsregionerna har det sett annorlunda ut, mindre av svart och vitt och mera av att till varje pris försöka upprätthålla de mångåriga samarbetskanaler och de ihopvävda strukturer som utvecklats under många år och som påverkar service, näringsliv, arbetsmarknad och socialt liv. Gränssamarbetet med sina täta band och flödet av varor, tjänster och människor över gränserna kan beskrivas som själva sinnebilden av det man vill uppnå i det nordiska samarbetet. Av tradition har också gränskommunerna och regionerna haft stor frihet att själva verka för en stark integration.

Plötsligt upphörde detta genom nationella beslut i smittskyddets namn. Öppna gränser stängdes och vaktades av militär. Gränshandels vidsträckta hallar och parkeringsplatser stod plötsligt ödsligt tomma och för gränspendlaren fanns plötsligt bostaden i ett land och arbetsplatsen i ett annat, utan möjlighet att komma dit.

En uppifrån och nedåt-politik

I den nyligen publicerade rapporten ”Closed borders and divided communities: status report ans lessons from Covid 19 in cross-border areas” har de båda forskarna Alberto Giacometti och Mari Wøien Meijer undersökt hur gränsregionerna i Haparanda-Torneå och Svinesund påverkats av stängda gränser.

De två forskarna Mari Wøien Meijer och Alberto Giacometti har sett närmare på hur de stängda gränserna påverkat Haparanda-Torneå och Svinesund.  Foto: Nordregio.

De har tittat på hur gränssamarbetet ser ut, men också dess roll i det nordiska samarbetet. När gränserna stängdes försvann inte bara arbetstillfällen. Det blev också en förlust som påverkade människor på ett djupare plan. På båda sidor gränsen gjordes stora ansträngningar att upprätthålla samarbetet och man gjorde också gemensam sak genom att uppvakta de nationella beslutsfattarna om hur hårt den stängda gränsen slog.

Mellan den svensk-finska gränsen kom så småningom lättnader, långt senare i de svensk-norska gränstrakterna. ”På många sätt har nationella myndigheters svar på pandemin varit präglad av en uppifrån- och nedpolitik, där de regionala och lokala myndighetsnivåerna längs gränserna har nonchalerats”, konstaterar forskarna Alberto Giacometti och Mari Wøien Meijer i sin rapport.

- I gränsregioner och gränskommuner där det finns många kommunikationskanaler har förtroendet funnits också under krisen och man har försökt att finna regionala och lokala lösningar för att upprätthålla samarbeten. Tillsammans har de lokala aktörerna uppmärksammat de nationella beslutsfattarna om de lokala utmaningar som blivit en följd av de nationella besluten. Ju närmare man är varandra, desto bättre har samarbetena fungerat över gränserna, summerar Rolf Elmér.

Pandemin visar de strukturella orättvisorna

Pandemin har också visat att det finns strukturella orättvisor i de nordiska länderna, där invånare med utländsk bakgrund drabbats hårdare av smitta, också med dödlig utgång. Många arbetar i yrken där det inte gått att jobba hemma och har varit mer exponerade för smitta.

Pandemin slår också mot de delar av arbetsmarknaden som inte kräver så mycket utbildning. Många så kallade enkla jobb som brukar räkna som instegsjobb har försvunnit, främst inom turism och hotell- och restaurangbranschen. Värst har arbetslösheten drabbat utrikesfödda i Sverige, men också på Island, där den så kallade trivselsektorn stoppade helt. Att komma till rätta med de strukturella orättvisorna är en av framtidens utmaningar efter pandemin, anser Rolf Elmér. En annan utmaning är att få igång arbetskraftens rörlighet, som nästan helt stoppats under pandemin.

Säkerställa integrationen

Rolf Elmér konstaterar att utmaningarna är många efter pandemin. Det gäller både den nordiska arbetsmarknaden och det nordiska samarbetet.

 - Utmaningarna är många för att säkerställa att Norden är en integrerad region också efter pandemin och utmaningarna finns på olika platser och i olika sektorer. Det har varit en fruktansvärd tid med många smittade och döda, men nu är det viktigt att ta tillvara erfarenheter och lära av varandra, säger Rolf Elmér.

Han vill också poängtera att det trots svåra tiden också vuxit fram mycket positivt, inte minst de många nya digitala vägarna som underlättar för människor att kommunicera var de än finns för informationsutbyte. Ett gott tecken är också hur gränsregionerna strävat efter att samarbeta, trots stängda gränser och många svårigheter. En annan positiv följd av pandemin är beteendeförändringar som att jobba på distans.

- Om de erfarenheterna tas tillvara kan det innebära incitament för att jobba mer hållbart, men också för att skapa en rural utveckling. Det skulle kunna innebära en ny grön våg som både ger höjd livskvalitet, men som också är bra för miljön, säger Rolf Elmér.

För att det ska ske anser han att det kommer att krävas förändringar av den lagstiftning som styr arbetsmarknaden som ju bygger på det traditionella sättet att arbeta som gör skillnad på hem och arbetsplatser. Hans vision är att det skulle gå att jobba på distans var som helst i Norden och över längre tider, vilket också skulle vara ett sätt att minska transporter.

Nordregio visualiserar genom kartor det som sker på den regionala nivån. Den här kartan visar vilka delar av Norden som har mer än 2 procent av arbetskraften sysselsatt i ett annat land. Kartograf: Shinan Wang, Nordregio

Vikten av att lära av varandra

Rolf Elmér hoppas på en nystart i den nordiska samarbetet och att det ska finnas en öppenhet att lära av varandras erfarenheter under pandemin. Där kan den forskning som sker i Nordregio, spela stor roll. Genom temagrupper med forskare och sakkunniga från hela Norden kan viktiga forskningsområdet lyftas fram, belysas och vara användningar.

- Vi har en unik möjlighet att leverera relevant kunskapsunderlag till myndigheter och departement. Vi kan ge nordiska jämförelser och direkt information om vad som händer i de olika nordiska regionerna, säger Rolf Elmér och betonar också vikten av att sprida forskningsresultat så de kommer till användning.

Att stödja det fortsatta utbytet inom studieområdet, men också inom kulturområdet är andra sätt att möta den minskade tilliten som finns i pandemins kölvatten.

Alberto Giacometti och Mari Wøien Meijer slår i sin rapport fast att pandemin visat på svagheterna i det nordiska samarbetet och att det nu står inför ett vägskäl. ”Vilken väg man väljer beror på de nordiska ländernas vilja att använda de nordiska samarbetsplattformarna mer strategiskt – om det ska vara ett ”måste ha” eller ett ”fint att ha”.

- Det är viktigt att inte bara se på det egna, utan att ta del av varandras erfarenheter. Det är en ”must have”, säger Rolf Elmér.