Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2021 i Tema: Återgång till det normala? i Mjukiskläder i 100 år - nu syns de
Mjukiskläder i 100 år - nu syns de
tema

Mjukiskläder i 100 år - nu syns de

| Text: Bengt Östling, foto: Cata Portin

På Designmuseet i Helsingfors pågår en utställning om det finländska beklädnadsföretaget Nansos vardagstextilier under 100 år. Temat är ”bekvämlighetens revolution” – hur komfort och trivsel har styrt modets utveckling mot dagens coronamode.

Nanso har inte behövt ändra på sin produktion. Det hakar på coronatrenden med mjukisbyxor och hemmakläder och drar nytta av att mindre rigida klädkoder gynnar företagets produkter.

Nanso inledde med produktion av under- och nattkläder, som nu har blivit en del av det dagliga modet under benämningen ”loungewear”. T-skjortan som förr var ett underplagg har blivit världens mest använda plagg. Den är symbol för både uppror, frigörelse och feminism samt hippie- och popkultur. Det påpekade utställningens kurator Liisa Jokinen och Nansos chefsdesigner Noora Niinikoski när de presenterade utställningen.

Plaggen har inte ändrats så mycket. Men man ser allt snabbare trender som konsumenterna tar till sig. De enkla oformella plaggen från Nanso duger nu som både arbets- och festkläder.

Liisa Jokinen pekar på hur underkläderna har blivit offentliga - och megafon för en självständig åsikt. Hon lever sedan flera år i New York där hon driver Gem - ett företag som samlar vintagekläder på en och samma app. www.gem.app.

Foto: Cata Portin

Hon har också jobbat med att fotografera gatumode. Där syns fenomenet. En pyjamas i gatulivet är inte så ovanlig längre, numera får folk själv bestämma vad de klär på sig.

Vilken riktning? Det avgör alla själva 

Noora Niinikoski påpekar att Nanso har gjort sig känt som företaget med mjuka underkläder. Kan man då använda dem som sommarklänning eller på stranden? Visst, det avgör var och en själv!

Liisa Jokinen håller med. Det spännande med modet är att alla får bestämma själv. Huvudsaken är att plagget känns bekvämt. Hon pekar också på ett annat fenomen i modet: Kläderna blir allt mer emotionella, som goda vänner. Dem vill man hålla reda på och i skick, behålla vänskapen genom att följa skötsel- och tvättråden.

Idealet är att alla klädskåp är fulla av enbart favoriter och vänner, inga onödiga och föråldrade plagg.

Noora Niinikoski berättar om sin trendspaning gällande klädseln på arbetsplatserna. Hon sätter sig i företagens kantiner och studerar vad de anställda har på sig. Det ger många ledtrådar också för Nanso.

Den formella klädseln på arbetsplatsen har förändrats. Numera kan man gå på jobb i bekväma kläder. Ofta har ju också arbetet förändrats, men åtminstone på kontoren är det fortfarande huvudsakligen ett sittande arbete.

Nanso-utställningen visar småblommiga kläder i svaga färger, men Liisa Jokinen tror att hennes favoritklädsel också kan bli höstens trend, neonfärgade happy pants. Färgerna har blivit ljusare – och man söker efter naturenliga färger.

Paljetter och hållbara trivselbyxor går att kombinera

Men vad kommer nu – är det fortsatt bekvämligheten från hemarbetet som är trenden? Liisa Jokinen tror gärna på både bekväma och festliga kläder. Det finns en törst att klä upp sig igen, i glitter och paljetter eller åtminstone lyxiga collegebyxor med högklackat. 

Foto: Cata Portin

Lyxförsäljningen har inte minskat under pandemin, säger Liisa Jokinen, med perspektiv från gatumodet i New York. Nu efteråt vill många utnyttja möjligheten att klä sig festligt, både vackert och skojigt. Men det går att kombinera med fortsatta myskläder. 

Det finns en möjlighet för hållbarhetstänk och ekonomi i modet, enligt principen ”köp inget, spara och återanvänd”. Efter pandemin kan det komma en hybridlösning i kläderna, liksom i arbetssättet, där man jobbar tidvis på kontor, tidvis hemifrån. Liisa Jokinen säger sig ändå vara cynisk när det gäller övergången. Hon tror stenhårt på att vi går mot en hållbar konsumtion i modet, men det tar tid. 

Modet ett mysterium

Det finns ingen återvändo till gamla klädkoder och gammalt mode, tror Liisa Jokinen. Klädkoderna höll redan på att uppmjukas. Vissa arbetsgivare hade casual friday, andra hade redan nått dit att endast fredagarna var formella.

-Modet är ett skojigt mysterium, ingen vet var exakt signalerna kommer ifrån. Det är det som är spännande med trender och mode. Det går inte alltid att förklara var det kommer ifrån. 

Modevärldens styrningsmöjligheter reducerades också då de internationella modeveckorna inhiberades på grund av pandemin. Det minskade trycket på nya kollektioner flera gånger om året. Det ger möjligheter för klädskaparna att komma bort från de kortsiktiga cyklerna. Man visar lite i gången, och inte mera än att man kan dra det tillbaka om vi t.ex. måste isolera oss igen. Det ger minskat svinn i klädbutikerna där gammalt mode måste kastas. 

Det finns inte längre en trend som gäller hela världen, säger Liisa Jokinen. Modet rör sig inte lösgjort från resten av samhället. Det är många fenomen som påverkar, just nu coronapandemin.

-Men trenderna är av många slag och överlappar varandra. Det är så frigörande, man behöver inte bry sig, bara välja den trend man själv gillar.


Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment