Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2021 i Tema: Den gröna omställningen i Tångens många sätt att mildra klimatkrisen
Tångens många sätt att mildra klimatkrisen
tema

Tångens många sätt att mildra klimatkrisen

| Text: Fayme Alm, Foto: Christian Bille Jendresen

I Danmark har forskare, företag, myndigheter och intresseorganisationer samverkat kring ett flerårigt projekt kallat Tang nu. Det man undersökt är möjligheten för odlad tång att bidra till en renare havsmiljö och att använda tång-biomassan som livsmedel och djurfoder.

- Vi brukar säga att tången är som ett Kinderägg. Den har så många bud på lösningar och utmaningar och kan användas som bioresurs samt till mat, djurfoder, material och medicin. Tången tar upp både näringsämnen och koldioxid och är därmed en klar miljö- och klimatförbättrare.

Foto: Aarhus universitet

Det säger Annette Bruhn, marinbiolog och senior forskare vid Aarhus universitet samt projektledare för Tang nu till Arbeidsliv i Norden. På frågan om tångens förmåga att mildra klimatkrisen ger denna danska forskare följande exempel:

  • 1 ton odlad och torkad tång binder med hjälp av fotosyntesen minst 1-2 ton koldioxid.
  • Använder vi till exempel lokalproducerad tång i stället för importerad soja til djurfoder minskar koldioxidutsläppen från transporterna.
  • Mer än 40 procent av metanutsläppet kommer globalt sett från korna. Blandar vi vissa arter av tång i djurfodret kan metanutsläppet minska med upp till 98 procent.
  • Tångens förmåga att ta upp koldioxid medverkar även till att lokalt sänka surhetsgraden i havet.

Som livsmedel har tången också mycket att bidra med eftersom den innehåller kolhydrater, proteiner och fett.

- Tång innehåller högst 1-3 procent fett, men det är å andra sidan det goda fettet med mycket omega-3, säger Annette Bruhn.

Grundämnena och den nödvändiga balansen

Hur är det då med de grundämnen som arsen, järn, jod och zink som också finns i tång? Kan man som tångätare få i sig för mycket av dessa ämnen?

- Vi människor behöver en viss mängd av de här grundämnena, men vi måste hela tiden hålla en balans och reglera vilka mängder vi äter för att inte få i oss för mycket. Sedan är det också så att det kan finnas variationer av mängden grundämnen beroende på var tången skördas och vid vilken årstid säger Annette Bruhn.

Om tången försvann, vad skulle ske då?

- Det skulle få effekter på klimatet eftersom tången tar upp stora mängder koldioxid från atmosfären och omvandlar den till marina resurser i havet. Även biodiversiteten skulle påverkas eftersom tången både utgör mat och levnadsställe för små och stora djur og andre tangplanter. Födokedjan skulle påverkas eftersom de små djuren äter tång och de större djuren äter de mindre djuren. Även kommersiell fisk som torsk lever som små i tång så skulle den försvinna skulle torskbeståndet påverkas.

Hur kan tången skyddas?

- Genom att minska de näringsföroreningar som gör att arter som växer fort på grund av för mycket näring konkurrera ut de arter som växer långsamt och som ger möjlighet till stor biodiversitet. 

Nordens blå skogar

”Blue Carbon" är namnet på den rapport som Nordiska ministerrådet nyligen publicerade. På svenska kan ”blue carbon” förklaras som kol som fångas, lagras och/eller skyddas i kustnära ekosystem.

De danska, finska och norska forskarna som står bakom rapportern har studerat följande tre typer av Nordens vildväxande blå skogar: 

  1. Tareskog – stora brunalger som växer på sten eller på hård botten i permanent vattentäckta områden.
  2. Tång i tidsvattenzonen– brunalger som växer på sten där de periodvis är vattentäckta och periodvis exponerade.
  3. Ålgräs – marina blomplantor som utgör underjordiska ängar i mjuk havsbotten.

Huvudfokus för projektet var de blå skogarnas förmåga att bidra til havets kolämneslager. Medan dessa marina skogar växer samlar de kol- och näringsämnen i sin biomassa. Därefter hamnar en del av denna biomassa i kolämnesdepoter i havbottnen och bidrar till dränering av kolämnena. 

Första nordiska tångkartan

Bland resultaten som forskarna gjort finns identifiering av ekosystemseffekter på grund av klimatförändringar och andra mänskliga avtryck på de nordiska blå skogarna. De har även lyckats ta fram den första heltäckande kartan över Nordens blå skogar.

Figure 2. Tangle kelp (Laminaria hyperborea) densities (number of plants per m2), predicted for Norway based on field data and statistical analyses

En liten del av den nordiska tångkartan, här från den norska västkusten vid Møre, och förekomsten av stor-tare.

Dorte Krause-Jensen, professor i marin biodiversitet/marin ekologi vid Aarhus universitet, och en av forskarna bakom rapporten säger till Arbeidsliv i Norden att kartan är ett viktigt verktyg för att kunna bevaka beståndet.

- De blå skogarna växer delvis dolda under havsytan. För att förvaltningen av dem ska vara effektiv krävs kännedom om var de finns någonstans.

Tångens behov av resiliens

Rapporten innehåller även generella förvaltningsråd av Nordens blå skogar. Särskilt med tanke på några av dem redan gått förlorade.

- Vi uppmanar till målmedvetna insatser för att skydda dem från faktorer som övergödning, överfiskning och habitatfragmentering. Det kan även vara nödvändigt med reparationsinsatser för att återskapa förlorade habitat för att påskynda reetableringen, säger Dorte Krause-Jensen.

Förlorade habitat kan bero på att tången skördats med för täta cykler och därmed riskerar att bli ödelagd.

Det finns länder där man skördar stora mängder av vildväxande tång. Där skulle man kunna låta bli att skörda eller i varje fall skörda hållbart. Ett annat alternativ är att odla den tång man ska använda och så fridlysa de tångskogar som är utsatta för allt för frekvent skörd, säger Annette Bruhn.

Ålgräs viktig del av de blåa skogarna

Ålgräs är viktigt för att binda koldioxid, men den kan också användas till att producera zoledronsyra även känd som zoledronat. Det är ett läkemedel som används för att behandla ett antal bensjukdomar.  Det används också i målarfärg för fartyg, för att förhindra att alger växer på skrovet. 

As a proof of concept for the sulfation process in cell factories, the researchers wanted to produce zosteric acid. This acid is found in the marina plant eelgrass and is a powerful antifouling agent. Used in ship paint, it could potentially inhibit the growth of algae on the hull. Furthermore, it has applications in disinfectants, where it can prevent the attachment of bacteria on surfaces (biofilms) e.g. in hospitals.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment