Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2021 i Tema: Den gröna omställningen i Nordisk-tyskt fackligt samarbete om den gröna omställningen
Nordisk-tyskt fackligt samarbete om den gröna omställningen
tema

Nordisk-tyskt fackligt samarbete om den gröna omställningen

| Text: Björn Lindahl

Facken i Norden bör samarbeta med sina fackliga motparter i Tyskland för att den gröna omställningen genomförs på ett rättvist sätt. Tillsammans kan de bli tillräckligt starka för att kunna lyfta fram det fackliga perspektivet om att omställningen måste ske på ett rättvist sätt.

- Vi behöver se på framtiden, så att den både blir rättvis och fossilfri, sa Finlands arbetsminister Tuula Haatinen, när hon öppnade en digital konferens som ordnats gemensamt av NSF, Friedrich-Ebert stiftelsen och den tyska huvudorganisationen DGB. 

Innan konferensen hade de tre samarbetspartnerna lagt fram sju rapporter om den gröna omställningen: En för varje nordiskt land samt Tyskland och en övergripande rapport, som beskriver vilka utmaningar som finns och vilka rekommendationer facken vill ge till sina regeringar och samhället i stort.

- Om inte omställningen görs på ett rättvist sätt kommer den leda till att populismen ökar. Åtgärderna måste kommuniceras på ett sätt så att inte arbetarna går emot dem, varnade Antti Palola, ordförande i det finska fackförbundet STTK.

I huvudrapporten konstateras det att såväl Tyskland som de nordiska länderna är exportorienterade ekonomier som är beroende av handel. De står inför liknande utmaningar när det gäller utsläppstunga sektorer i deras ekonomier, som metallindustrier, byggande, transport, jordbruk och utvinning av fossila bränslen. Det är alla sektorer som kommer att möta stora strukturella förändringar. 

Samtidigt delar Norden och Tyskland också många gemensamma möjligheter för nya strategier för nollutsläppsinnovationer och den tekniska utvecklingen av energikällor.

 Går man till landrapporterna är det emellertid också uppenbart att länderna är olika, till exempel i förhållandet mellan CO2-utsläpp per invånare och andelen förnyelsebar energi.

Källa: NFS, egen sammanställning

I landrapporterna finns det en mängd jämförbar statistik, här har vi valt ut två av dem. Skalan till vänster är miljoner ton CO2, till höger procent.

I diagrammet ovanför är de länder som har en låg grå stapel (totala CO2-utsläpp per capita) och en hög grön stapel som möjligt, de som är mest klimatvänliga. Men jämförelsen visar också att det inte bara handlar om energi. Island har till exempel den högsta andelen förnyelsebar energi, men också de största utsläppen av CO2 per invånare. 

Den fossilfria unionen

Den fackliga alliansen rymmer länder både i och utanför EU, (liksom länder i och utanför den monetär unionen inom EU). Att EU är den viktigaste arenan för klimatarbetet genomsyrar alla rapporterna.

- Vi lever i en tid av historiska förändring i EU, där vi går från det som ursprungligen var en kol- och stålunion till en klimatneutral union, sa Jytte Guteland, som är en svensk Europaparlamentariker och socialdemokrat.

- EU har öronmärkt 17,5 miljarder euro i en fond – Just Transition Fund – för att underlätta omställningen, men alla länder måste se till att de har tillräckligt med medel, sa hon.

Reiner Hoffmann från tyska DGB underströk att en av de viktigaste faktorerna för att lyckas med omställningen är att det sker tillräckligt med investeringar för att hålla sysselsättningen uppe.

- Vi behöver massiva investeringar i digitalisering, dekarbonisering och utbildning. Vi behöver också en god ekonomi, men måste diskutera hur vi ska kunna modernisera kriterierna i den monetära unionen, sa han.

De nuvarande kraven inom EMU handlar bland annat om att underskottet i de offentliga finanserna inte får överstiga 3 procent av BNP och att den offentliga skulden inte ska vara mer än 60 procent av BNP.

- Kriterierna får inte användas för att begränsa investeringarna, betonade han.

Att få en sådan kursändring i Tyskland och EU kräver emellertid att fackens och arbetarnas röst blir starkare.

Många möjligheter

Trots de stora utmaningarna lyfter rapporterna också fram områden där den gröna omställningen kan skapa nya jobb. Utsläppen kan minskas både genom att investera i ny teknik som är energieffektivare eller genom att skilja ut koldioxid och lagra det, så kallad CCS:

-  Både Island och Norge arbetar med utvecklingen av CCS, en industri som kan skapa 30-40 000 arbetstillfällen enbart i Norge 2050.

- I det glesbefolkade norra Sverige öppnades för två år sedan en pilotanläggning i Luleå som kan producera stål med väte istället för kol, vilket förändrar det utsläppstunga recept för att tillverka stål som varit det dominerande sedan järnåldern.

- Sommaren 2020 kom nyheten om att ett tyskt företag, med hjälp av tyska statsgarantier, har beställt batterier med en total kapacitet på 16 GWh (tillräckligt för upp till 300 000 bilar) från en fabrik som håller på att byggas i Skellefteå.

- Den gröna sektorn i Danmark har vuxit stadigt och har skapat många jobb. Energiteknikexporten står idag för nästan 14 per procent av den danska exporten.

- I Finland visar en studie att 20 000 jobb har skapats på grund av EU: s energieffektivitetsdirektiv, eftersom den har ökat efterfrågan på återvunna och trämaterial.

Fler jobb på landsbygden

Nästan alla landrapporter nämner bioekonomins och den cirkulära ekonomins potential för att skapa sysselsättning med högre utbildning och färdigheter. Här ligger dessutom möjligheterna till jobb även på landsbygden, eftersom skogar och bioekonomi vanligtvis finns där.

De tyska och nordiska facken har också kunnat enas om åtta rekommendationer för hur klimatomställningen bör ske. Förutom att stödja Parisavtalet om klimatet och regeringarnas ansträngningar att nå upp till sina åtaganden, handlar rekommendationerna bland annat om: 

  • Involvera facket vid strukturomvandlingar
  • Få omställningen att fungera genom ökad utbildning och bättre arbetsmiljö
  • Minska den sociala osäkerheten vid strukturomvandlingar
  • Investera i människor och framtiden
  • Skapa jämställda villkor som förhindrar att industrier med stora utsläpp flyttas utomlands

- Vi tycker att de nordiska länderna tillsammans med Tyskland ska gå i bräschen för rättvis omställning och bidra till att vi når klimatmålen och social hållbarhet på samma gång, säger Magnus Gissler, generalsekreterare i NFS.

- Våra länder har rätt förutsättningar för detta, med sina olika välfärdsmodeller. På köpet kommer det också leda till att våra ekonomier blir konkurrenskraftiga och hög sysselsättning. Nordiska ministerrådet har en viktig funktion att fylla i detta perspektiv, inte minst med tanke på statsministrarnas vision om att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region.

Reiner Hoffmann

leder DGB, den tyska huvudorganisationen som samlar de åtta största fackförbunden i Tyskland (bilden ovanför). Foto: Detlef Eden/DGB

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment