Den svajande svenska tilliten - stor skillnad på Södermalm och Rågsved

Södermalm i Stockholm är en del av staden med hög tillit, en plats där 75,2 procent av invånarna ”litar på de flesta”. Men bara en knapp mil bort, i förorten Rågsved ser det helt annorlunda ut. Där svarar bara drygt 30 procent att de litar på de flesta. Också Malmö visar stora skillnader i tillit mellan stadsdelarna, beroende på inkomster, utbildning, arbete och socialt och kulturellt kapital. Skillnaderna är också stora mellan olika områden i landet. I Sorsele och på Hammarö instämde 79, respektive 78 procent med påståendet att man kan lita på de flesta. I kommuner som Katrineholm, Norrköping och Olofström instämmer mellan 47 och 49 procent på samma påstående.

- Vi har sett den här utvecklingen över tid och det är ganska beklämmande. Vi lever ju också med rapporter om gängkriminalitet och kan se ett växande gap mellan olika områden. Det är en bister utveckling som gått ganska långt, det är ju inte några få procents skillnad vi talar om här, säger Lars Trägårdh, professor i historia och verksam vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, ESBH, i Stockholm.

Ett tillitsgap att ta på allvar

Lars Trägårdh leder Tillitsbarometern som utförs av Statistiska Centralbyrån, SCB, på uppdrag av Centrum för civilsamhällesforskning vid ESBH. 2009 gjordes den första tillitsbarometern, 2017 den andra och i somras presenterades den senaste som bygger på material insamlat under hösten och vintern 2020 och 2021, det vill säga mitt under pandemin och i en tid då media nästan dagligen rapporterat om gängkriminalitet och dödskjutningar. I den nyligen presenterade undersökning ingick också ett femtiotal kommuner, samt tre stadsdelar i Stockholm och alla stadsdelar i Malmö. Drygt 40 000 personer tillfrågades om att medverka. Cirka 14 000 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 34,1 procent.

Arkivbild av Rågsved. Foto: Arild Vågen - Wikipedia, CC BY-SA 3.0, 

- Vår utgångspunkt är att det finns enorma fördelar i Sverige, men vi vill peka på att det är en blandad kompott och vi vill flagga för en kontrollerad oro. Det här är ett tillitsgap att ta på allvar, säger Lars Trägårdh och tillägger:

- Det är svårare att få människor att medverka i ett lågtillitsområde, så resultaten kan vara värre än de vi ser. Att fylla i en enkät är ju en tillitshandling i sig.

Otrygg närmiljö påverkar den lokala tilliten

Undersökningen rymmer frågor som handlar om generell tillit, det vill säga om man litar på andra. Den tar också upp frågor om lokalsamhälletillit, som sammanfattar tilliten till grannar, till de som bor i samma bostadsområde och de som bor i samma kommun. Här redovisar också Tillitsbarometern stor variation mellan olika orter. I Malung är lokalsamhällestilliten 67 procent, vilket är högst i landet. Lägst är den i Malmö med 48 procent. Känslan av lokal tillit tycks höra samman med trygghet. Ju räddare medborgarna är för att gå ut på kvällarna, desto sämre blir den lokala tilliten. Tillitsbarometern visar också på en stor lokal variation gällande optimism och uppfattad tillgång till samhällstjänster.

- Vi ser en negativ trend vad gäller utvecklingen av trygghet och försämrad lokalsamhällestillit, något som på sikt även kan påverka den generella tilliten negativt, säger Lars Trägårdh.

Den generella tilliten är starkt kopplad till utbildning, arbete och ekonomiska resurser.

I exemplet Södermalm hade invånarna 2019 en medelinkomst på 458 000 kronor, med invånarna i Rågsved hade en årsmedelinkomst på 276 300 kronor. Utbildningsnivån på Södermalm är högre än genomsnittet i riket och befolkningen är homogen med en femtedel av invånarna födda utomlands. I Rågsved bor de flesta i kommunala hyresrätter, arbetslösheten är hög, utbildningen låg och 70 procent har utländsk härkomst, många från Mellanöstern, Asien och Afrika.  

Arbetets betydelse

Att ett samhälle har en hög grad av tillit har stor betydelse för de flesta dimensioner av både mellanmänskliga och ekonomiska transaktioner i ett samhälle – graden av tillit är helt enkelt ett tecken på hur ett samhälle mår. Nordiska rådet har lyft betydelsen genom att beskriva den höga graden av tillit i de nordiska länderna som Nordens guld, vilket bland annat visar sig i olika former av mätningar där länderna i Norden ofta rankar högt.

En hög grad av tillit är en del av samhällskontraktet. Staten förväntas leverera, men också medborgarna. Medborgare arbetar och betalar skatt. Staten ger tillbaka i form av utbildning, sjukvård och omsorg. Det skötsamma arbetet, är en avgörande beståndsdel i detta hjul, visar undersökningen. För att en annan person ska anses som pålitlig ska hen vara ärlig med information till myndigheter, betala skatt, inte fuska med sjukersättning utan arbeta och försörja sig själv.

Undersökningen ställer frågor om vad som är viktigt för att räknas som svensk. Är det att vara född i Sverige och ha förfäder härifrån, eller är det att respektera svenska lagar och regler? Svaren var tämligen entydiga, berättar Lars Trägårdh. En överväldigande majoritet ansåg att följa lagar och regler är det som är avgörande för att betraktas som svensk, medan etnicitet och religiositet hamnar i bakgrunden.

- De etniska och religiösa dimensionerna hamnar i bakgrunden. Principen ”land ska med lag byggas”, trumfar blodslagen, säger Lars Trägårdh.

Samhällskontraktet under press

Dödsskjutningar, utsatta områden, gängkriminalitet, tillitsgap inom städer och ökande otrygghet i orter långt utanför städerna. Och jämfört med de övriga nordiska länderna – en hög dödlighet under pandemin. Vad händer med samhällskontraktet?

- Sverige delar problem med de andra nordiska länderna, men problemen är på helt andra nivåer i Sverige. Det beror på att Sverige drivit privatisering av välfärdssystemen längre än de andra nordiska länderna och också haft en betydligt högre invandring.

Lars Trägårdh betonar att det inte är invandringen i sig som är problemet, utan att många hamnar utanför arbetsmarknaden och därmed inte omfattas av samhällskontraktet. Så länge som Sverige hade arbetskraftsinvandring kom de nyanlända att bli i en del av den moraliska principen som bygger på arbete och att göra rätt för sig. När invandringen kom att vila på asylbehov, blev vägen in i Sverige längre och svårare. Motivet var medmänsklighet och till skillnad från arbetskraftsinvandringen fanns inte planer för arbete, boende och ekonomi.

 - Det blev en moralisk plikt att ta hand om de som behövde komma, men frikopplar man människor från arbetsmarknaden, så kommer det att bli problem, säger Lars Trägårdh.

Ungefär samtidigt som arbetskraftsinvandring omvandlades till asylinvandring togs de första stegen mot privatisering av välfärden. Valfrihet blev ett honnörsord, men valfrihet blev framför allt något som gynnade en välsituerad medel- och överklass i storstäderna. På många andra håll i Sverige har alltmer av välfärdstjänsterna lagts ner med ekonomiska motiveringar. Polis, bankkontor, lokalkontor för arbetsförmedling och försäkringskassa för att nämna några. Denna utveckling har gått betydligt längre i Sverige än i de andra nordiska länderna.

- Tillsammans med misslyckad integration blir det den perfekta stormen. Mångfald är fantastiskt, men det är viktigt att hitta ett gemensamt liv. När vi gör något tillsammans, som i arbetslivet, så blir etniciteten inte viktig.

 Lars Trägårdh efterlyser en problemlösande och odogmatisk diskussion som vill lösa de problem som finns, både vad gäller integrationspolitik och välfärdssystemen. 

 - Tillit förändras inte över en natt och generellt är tilliten stabil, men vi behöver vara uppmärksamma på de förändringar vi ser. Sverige ligger fortfarande högt i internationella jämförelser om tillit, men det börjar svaja mer här än i de andra nordiska länderna, säger Lars Trägårdh.