Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2021 i Tema: Språkteknik och nordiskt samarbete i Att förstå varandra – digitala tjänster underlättar kulturutbytet
Att förstå varandra – digitala tjänster underlättar kulturutbytet
tema

Att förstå varandra – digitala tjänster underlättar kulturutbytet

| Text: Fayme Alm, foto: Det Kgl. Bibliotek

En gemensam digital plattform för aktuella samtal med nordiska profiler skulle öka medvetenheten om vad som händer och sker i våra grannländer. Liksom televisionen en gång gjorde. Med ny teknik är det enkelt att korsa nationsgränserna.

- Vi vet allt för lite om varandra. För trots att de nordiska länderna är priviligierade samhällen byggda på välfärd och tillit där alla ska bidra så är vetskapen ofta ganska liten om vad som är samtalsämnet för dagen i grannlandet.

Det säger Lise Bach Hansen i Köpenhamn. Hon är ordförande i ett nytt ”sounding board” med diskussionsgrupp och nätverk, som hon tagit initiativ till tillsammans med bland andra Öresundsinstituttet i Malmö. Syftet är att skapa bättre kontakt mellan kultursektorerna i de nordiska länderna. 

Dessutom arbetar hon som Head of Talks & Literature på Det Kongelige Bibliotek i Den Sorte Diamant (Den svarta diamanten), den moderna tillbyggnaden som vetter ut mot stadens hamninlopp.

Digitalt gränsöverskridande

I Sverige säger vi ”Inget ont som inte för något gott med sig”. Uttrycket passar väl in på den potential i digital förmedling som uppenbarade sig när pandemin gjorde fysiska möten och samlingar begränsade eller omöjliga. Så även för den internationella författarscenen i Den Sorte Diamant.

- Restriktionerna öppnade våra ögon. Nu kan vi köra en produktion med stor publik här på Den Sorte Diamant och samtidigt direktsända den till bibliotek och gymnasieskolor i Danmark och därmed nå folk över hela landet, de måste inte vara på plats i Köpenhamn, säger Lise Bach Hansen.

Foto: Det Kgl Bibliotek

Lise Bach Hansen i en av Den Sorte Diamants coronatomma salar, innan Danmark öppnades igen. Foto: Søren Rud.

De arrangemang som live streamas inleds med att bibliotekarier på lokala bibliotek runt om i Danmark under ett mindre event presenterar kvällens författare för att sedan lämna över till sändningen från Den Sorte Diamant.

 Denna höst har scenen haft besök av svenske Alex Schulman och i november kommer kanadensisk-brittiska Rachel Cusk. Bokade till nästa år är redan finlandssvenske Kjell Westö och norske Karl Ove Knausgård.

Tänk om samtal som dessa också kunde sändas via de svenska, norska och finska biblioteken. Då skulle vi få en chans att lära oss mer inte bara om författaren utan också om miljön han skriver om som ofta är hans hemlands. Så som skedde när televisionen kom till Norden och vi kunde se varandras program. Nu har vi en ny möjlighet att fånga upp det som är aktuellt, säger Lise Bach Hansen. 

Bredare perspektiv

Som exempel på just en sådan aktualitet nämner Lise Bach Hansen att Köpenhamns överborgmästare Frank Jensen avgick – efter att ha anklagats för och erkänt sexuella trakasserier – dagen efter internationella författarscenen haft besök av Matilda Gustavsson, den svenska journalist som avslöjade skandalen i Svenska Akademien och därefter skrev boken Klubben där hon ”fördjupar sin undersökning av makten i kulturvärlden och hur långt man kan gå i konstens namn”, som förlaget skriver. Samtalet på författarscenen handlade bland annat om MeToo-debatten i Sverige.

Foto: Det Kgl Bibliotek

Matilda Gustavsson är en av de svenska författare som bjudits in av Den Sorte Diamant.

- Breddar vi perspektivet i ett sammanhang som detta med ett pärlband av relevanta profiler skulle många fler bli intresserade av att lyssna på samtalet och då skulle vi få veta mer om våra nordiska länder, säger Lise Bach Hansen.

 Andra debattämnen som kan vara intressanta från en dansk horisont är varför elbilar har blivit så populära i Norge och varför den svenska jämställdheten närmast är avantgarde i Danmark, som hon säger.

- Dessutom känner vi inte till varandras opinionsbildare. I Danmark är det inte många som vet att Peter Wolodarski är chefredaktör för Dagens Nyheter. Och i Sverige är det få som vet något om dansk litteratur utöver att Suzanne Brøgger är en dansk författare, säger Lise Bach Hansen med emfas.

Översättningar nödvändiga

En förutsättning för en lyckad etablering av en gemensam digital plattform för de nordiska länderna är att det som sägs under samtalen översätts till respektive nordiskt språk, anser Lise Bach Hansen och säger:

- Det är ju något som man lyckats med i filmvärlden. Många nordiska filmer har skådespelare från de skandinaviska länderna som talar sitt eget språk och det är genialt.  För jag tror det är viktigt att vi får lyssna till de nordiska språken, att vi vet hur de låter och att vi kan fånga upp ett eller annat ord och uttryck samtidigt som vi får den fulla förståelsen i undertexten av det som sägs. Vi måste göra det möjligt att förstå varandra.

Lise Bach Hansen har en vision om hur en nordisk digital plattform kan se ut. Den visionen utvecklar hon tillsammans med ett filmproduktionsbolag i Stockholm, när hon inte arbetar på Det Kongelige Bibliotek.

- En sådan plattform skulle de nordiska länderna komma närmare varandra. Med ny teknik är det enkelt att korsa nationsgränserna, säger Lise Bach Hansen.

En växande ordbro

Foto: Lund universitet

En digital plattform som redan är under uppbyggnad är den med språk och språkkultur i svenskan och danskan. Det är Johanna Rivano Eckerdal, föreståndare för Centrum för Öresundsstudier vid Lunds universitet, som tagit initiativ till denna ordbro.

- Att förstå varandras språk är en viktig fråga. Många gånger är man antingen medveten om att man inte förstår eller så tror man att man förstår och går miste om mycket, så utmaningen kan ligga på olika nivåer, säger hon till Arbeidsliv i Norden.

Bidragen till ordbron kommer från personer med olika modersmål och bakgrund som beskriver sina egna reflektioner kring ett danskt eller svenskt ord, begrepp eller talesätt. De redan publicerade bidragen är, när detta skrivs, texter om de svenska orden eller uttrycken ”Lagom”, ”Hoppas att allt är bra med dig!” och ”Folkhemmet” samt de danska ”Det kan man ikke være bekendt”, ”Pyt”, ”Lige”, ”Træls” och ”Fjernsyn”.   

Språket ska vara inkluderande

Liksom Lise Bach Hansen pekar Johanna Rivano Eckerdal på språkets betydelse för kunskapen om grannlandet.

 - Det hade varit bra om vi förstod varandras språk, det är en förutsättning för att vi ska kunna tillgodogöra oss det som händer i respektive land, säger hon och poängterar även en annan språklig aspekt hon möter som lektor på Lunds universitets avdelning för ABM och digitala kulturer.

- I samarbetet med forskare från de nordiska länderna där inte alla har ett nordiskt språk som modersmål kan det bli en svår balansgång där det är viktigt att vara medveten om att vi inte alla gånger förstår varandra helt och hållet.

Sådana situationer kräver förhandling om vilket språk vi ska kommunicera på, menar Johanna Rivano Eckerdal, men inte bara förhandling.

- Vi måste också överväga vilka konsekvenser vårt val av språk får. För samtidigt som det är viktigt att vara inkluderande ska det samtidigt gå att behålla intresset för det lokala, säger hon.

… och användas med lyhördhet!

Att som många unga nordeninvånare tala engelska istället för skandinaviska kan vara ett enkelt sätt att kommunicera, men oftast är vi mycket mer nyanserade på vårt modersmål, konstaterar Johanna Rivano Eckerdal, och upprepar frågan om konsekvenserna av språkval samt vikten av att vara uppmärksam på vad olika ord och uttryck betyder och vara mer ödmjuka i mötet.

- Detta kan låta som enbart problem, men det ligger en stor potential i att inrikta sig på att få en god kommunikation. Att vara lyhörda för varandra är alltid en fördel, säger Johanna Rivano Eckerdal. 

arkivert under:
Större genomslag med ny teknik

När Lise Bach Hansen (bilden ovanför) hälsade välkommen till samtalet med den svenska författaren Matilda Gustavsson , sågs samtalet på Den Sorte Diamant i Köpenhamn samtidigt av en publik i åtta andra danska bibliotek. Foto: YouTube. 

Fakta om språk

De skandinaviska språken danska, norska och svenska talas av över 20 miljoner personer, enligt Svenska institutet som också skriver att ”Nordisk språkpolitik siktar på att alla nordbor ska kunna kommunicera med varandra, helst på ett skandinaviskt språk” 

Läs mer:
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment