Vad driver entreprenörerna och hur jämställda är de?

Två nya avhandlingar, en svensk och en finsk, tar upp dessa frågor.

Sjuttio av hundra svenska företag startas av män. För att lyckas med satsningen är många av dessa män beroende av stöttning från sin partner – ekonomiskt och praktiskt. Ett stöd som negligeras såväl i entreprenörskapslitteraturen som i policydokument för entreprenöriell verksamhet.  Det berättar Matilda Eriksson för Arbeidsliv i Norden. Hon disputerade nyligen vid Stockholms universitet med avhandlingen Entreprenörskapets tysta(de) röster: En narrativ studie om kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör.

- I början av 1980-talet kom insikten om att det är i de små och medelstora företagen som tillväxten sker. Vad såväl svenska regeringen som globala institutioner då rekommenderade var att skapa en kultur som säkerställer tillförseln av entreprenörer. Sedan dess menar forskare att vi lever i en entreprenöriell samhällskultur, säger Matilda Eriksson.

Säkerställandet innebar i sin tur en mängd olika policydokument, handlingsplaner och strategier som var vägledande för Matilda Eriksson i sitt tidigare arbete som projektledare på Västerås Science Park.

- Jag såg på nära håll de omfattande insatser som gjordes för att främja jämställdhet i samband med stödjande entreprenörskap. Jämställhet var här synonymt med kvinnor som driver företag, men entreprenörskap och jämställdhet är betydligt mer komplext än vad vi idag vill tillstå. Och det ville jag belysa, säger hon.

Språket inkluderar och exkluderar

Som projektledare initierade Matilda Eriksson ett samverkansprojekt mellan arbetsgivaren och Stockholms universitet och börja undersöka jämställdheten i förhållanden där mannen är entreprenören och ägare till företaget medan kvinnan är den som gör verksamheten möjlig. Projektet växte till en avhandling där språket står i centrum eftersom Matilda Eriksson anser att det är med språket som vi konstruerar vår omvärld.

- I min avhandling visar jag vilka röster det är som har fått skildra berättelsen om vad entreprenörskap är. Vad vi lyssnar till och vilka röster som tystats. Samt vilka röster som inte tolkats eller vittnat om innebörden av entreprenörskap, säger hon.

En slutsats Matilda Eriksson drar efter att dels ha intervjuat tolv kvinnor som lever med en entreprenör vars företag har fått stöd av offentliga medel, dels ha analyserade policydokumenten som styr stödet till entreprenörskap och därefter kunnat konstatera att det är tydligt att samhället förstår entreprenören som en individ som agerar i det publika, medan den bild som de intervjuade kvinnorna ger är praktiken i det privata, av ett kollektiv.

- De två perspektiven skiljer sig ganska mycket åt och visar hur vi på olika sätt kan förstå entreprenörskap beroende på vem vi lyssnar till. När entreprenörskap studeras ur ett genusperspektiv är det synonymt med att studera den företagande kvinnan. Aldrig hur ett företag kan påverka en partner eller en familj i en kultur som reformerar för att främja entreprenörskap och företagande, säger hon.

Gemensam satsning – gemensam vinst?

I intervjuerna som Matilda Eriksson gjorde stötte hon inte på något par med en skriftlig överenskommelse där kvinnan kompenseras för sitt ansvarstagande när mannen etablerar och utvecklar sin verksamhet. Trots att svaren hon fick under intervjuerna vittnade om betydande insatser från kvinnans sida, berättar Matilda Eriksson och fortsätter:

- Några kvinnor sa att mannen och hon, ibland hela familjen, levt på hennes lön när han startat företag. En sa att jag uppoffrade mig för honom, så han får betala min pension. Två sa att jag har investerat så mycket av min tid och ekonomi, så nu vill jag att vi gifter oss, då har jag i alla fall laglig rätt till min del.

Endast tre av de tolv intervjuade kvinnorna var delägare i sin partners företag.

Matilda Eriksson anser att det är viktigt att nyansera debatten om vad entreprenörskap ska innebära. Liksom vi måste ställa frågan om tystnaden kring kvinnans insatser i relationen med en entreprenör, en tystnad som hon i sin avhandling beskriver som strukturell diskriminering.

- Här är det inte den enskilda mannen eller männen som grupp utan systemet som sådant som vi behöver ifrågasätta. Hur man från statligt håll styr. Och så måste vi ställa oss frågan om det är socialt hållbar tillväxt att fortsätta negligera kvinnans insatser i stället för att uppmärksamma och problematisera dem. Inte minst med tanke på att de svenska modellerna för entreprenörskap går på export, säger Matilda Eriksson.

Vad motiverar en blivande entreprenör?

Liksom i Sverige är det i Finland fler män än kvinnor som väljer att bli entreprenörer och starta eget företag. Trots att dessa länder – liksom Danmark, Island och Norge – anses vara de mest könsneutrala i världen.

Orsaken till detta ville Wilma Westerholm ta reda på. Resultaten av hennes undersökning publicerades i avhandlingen Entreprenörskap ur ett könsperspektiv – vad motiverar finska män och kvinnor till entreprenörskap? som hon la fram vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors år 2020. Till Arbeidsliv i Norden säger hon:

- Jämlikhetsfrågor har alltid intresserat mig och jag hade redan i min kandidatuppsats börjat studera huvudämnet entreprenörskap och företagsledning. Tidigare forskning har konstaterat att genusklyftan fortfarande existerar här. Jag ville söka djupare efter skillnaderna mellan kvinnor och män när det gäller entreprenörskap och motivation.

Wilma Westerholm valde att göra ett frågeformulär som deltagarna fyllde i, med fokus på nio aspekter av motivationen till entreprenörskap:

Hon delade upp faktorerna i pull- och pushfaktorer, där den första kategorien är det som lockar till entreprenörskap och den andra är det som tvingar in kvinnor till att välja det:

Kategorierna  är något förenklade i förhållande till avhandlingen.

När Wilma Westerholm samlade in svar från sammanlagt 146 personer (varav 70,5 procent var kvinnor) hade hon hypoteser som att det skulle vara en markant skillnad mellan män och kvinnor i hur viktigt pengar var som drivkraft, liksom att lusten att anta utmaningar var större hos män än kvinnor.

När det gällde pengar var det en signifikant, om än inte så stor, skillnad mellan mån och kvinnor. När det gällde lusten att ta nya utmaningar var det emellertid ingen större skillnad mellan könen.

För ’kategorin ”vilja att gå emot stereotypier” var hypotesen att kvinnor skulle lägga större vikt vid det i sina svar. Det visade sig också stämma, men varken kvinnor eller män ansåg att detta var ett viktigt skäl för att starta företag.

Svaren från de intervjuade personerna avvek alltså - något överraskande - inte i någon större grad ur ett könsperspektiv. Vad som dock kan vara värt att notera är resultaten på aspekten ”Balans mellan familj och arbetsliv” där påståendet som gällde flexibilitet fick betydligt mer stöd av kvinnorna jämfört med männen.

- Kvinnor vill ha flexibilitet, för att själv kunna bestämma om arbetsdagens längd, men även dess tidpunkt. Det resultatet stämmer med vad andra forskare kunnat konstatera, att behovet av flexibilitet hänger för kvinnornas del samman med möjligheten att själv bestämma över sina arbetsdagar och därmed samtidigt kunna ta hand om familjen, hushållet och sig själva, säger Wilma Westerholm, som ser fram emot att forskningen och debatten kring kvinnliga entreprenörer fortsätter.

- Det är viktigt för hela samhället att det finns entreprenörer av båda könen, säger hon.