Magdalena Andersson lyfter jämställdheten i Norden

Det vår barometer mäter är om det sitter en man eller kvinna på 24 olika maktpositioner i vart och ett av de nordiska länderna den 8 mars. Sammanlagt 200 poäng delas ut. Det innebär att för Norden samlat uppnås jämställdhet när kvinnorna får 100 poäng.

Efter två år på rad med 83 poäng tre år på rad, blir det ett ordentligt skutt uppåt till 92 poäng i år. Sverige kommer för första gången upp i 20 poäng och har därmed uppnått jämställdhet i vår barometer. Tidigare har Norge och Danmark också nått det målet. Så här ser poängfördelningen ut:

Förutom att Magdalena Andersson blev statsminister i Sverige fick Island också sin första kvinnliga fiskeri- och jordbruksminister, Svandís Svavarsdóttir. Det innebär att för första gången har det suttit kvinnor på alla de 13 ministerposterna under den tidsperiod vi mäter, 1971 - 2022.

Som det förklaras i faktarutan väger inte alla ministerposter lika tungt. Statsministern får 5 poäng, finansministern 3, utrikesministern 2 och de resterande 1 poäng vardera.

Vi ser också på andra maktpositioner inom arbetslivet och andra positioner som speglar makten – inom religion, försvar, centralbanken, Högsta domstolen och polisen. Där går det trögare. I tabellen nedanför innebär ett kryss att en kvinna någon gång haft den positionen.

Här utmärker sig Norge, som inte bara har haft en kvinna på flest positioner. Det har dessutom varit två kvinnliga ärkebiskopar (eller preses som de kallas i Norge) och två kvinnliga chefer för polisen. I år kunde också landet fått en kvinnlig centralbankschef, eftersom det bara var två personer valet stod emellan: Vice centralbankschefen Ida Wolden Bache och Jens Stoltenberg, som just nu är Natos generalsekreterare.

Den norska regeringen utnämnde Stoltenberg, men han slutar som generalsekreterare först i september. Under den tiden är Ida Wolden Bache centralbankschef. Den 8 mars har hon suttit i åtta dagar i den positionen.

Inget land har hittills haft en överbefälhavare/forsvarssjef som är kvinna.

Inom arbetslivet är det Finland som skiljer sig från de övriga nordiska länderna. Vi mäter vem som leder LO, det största tjänstemannaförbundet samt akademikerna. LO får 4 poäng och de övriga förbunden 2 poäng vardera. Arbetsgivarorganisationen får 4 poäng fördelat på VD och styrelseordförande.

Medan de övriga länderna haft kvinnor på alla de fackliga positionerna och även delvis fyllt positionerna på arbetsgivarsidan, är det helt blankt för Finland. Fortfarande, från 1970 och fram till idag, har det aldrig varit en kvinna som lett ett av de tre förbunden vi mäter i Finland: FLC, STTK och Akava, eller arbetsgivarorganisationen Finlands Näringsliv.

Den sista kategorin vi ser på är statsöverhuvud. Där sker det ändringar väldigt sällan i förhållande till alla andra maktpositioner. Drottning Margrethe av Danmark har haft den positionen i 50 år, Carl Gustaf av Sverige har haft den i 49 år. I Norge har det varit två kungar under perioden, Olav, som avled 1991 och efter det kung Harald.

Finland har haft presidenter som suttit länge – Uhro Kekkonen hade varit president i 26 år när han avgick 1982. Sedan dess har det varit fyra presidenter, med Tarja Halonen som den första kvinnan 2000 – 2012.

I Island har det varit fyra presidenter under perioden. Vigdis Finnbogadottir blev 1980 världens första demokratiskt valda kvinnliga statsöverhuvud och hade positionen i tolv år.

Vi beskriver i detta nummer vad Drottning Margrethe har betytt för jämställdheten i Danmark, men även Vigdis Finnbogadottir och Tarja Halonen har spelat viktiga roller i det sammanhanget. För det nordiska samarbetet har också de tre skandinaviska länderna bundits ihop av att regenterna också är släkt med varandra.

Det här är de viktigaste ändringarna som har skett i varje land, när man jämför 8 mars 2021 med 8 mars 2022:

DANMARK

Den danska statsministern Mette Frederiksen har suttit vid makten sedan den 27 juni 2019. Det har inte varit helt oproblematisk, men oppositionen har fragmenterats ytterligare. Det senaste som skedde var att fem av Dansk Folkepartis representanter i Folketinget bröt ut ur partiet i februari och blev ”løsgængere”, som det kallas på danska (politiska vildar på svenska).

Men även andra partier, som Venstre har haft ledarstrider. Den svåraste frågan för Mette Frederiksen har varit beslutet att avliva alla minkar i landet, som visade sig vara olagligt.

Det har varit tre rundor av mindre ändringar i ministerposterna, varav en under det år som gått. Då var det kommunikationsministern Benny Englebrecht som förlorade Folketingets förtroende. Försvarsministern Trine Bramsen övertog den posten och blev samtidigt också jämställdhetsminister. Hon har bland annat signalerat att Danmark inte bara ska följa EU:s krav om kvinnor i företagens styrelser, men kraftigt utvidga hur många företag de nya kraven ska omfatta. 2 400 privata företag kan komma att omfattas av kravet om minst 40 procent kvinnor i styrelsen.

 FINLAND

Den finska statsministern Sanna Marin har suttit vid makten sedan 10 december 2019. Det har varit en del ministerbyten under det senaste året. Den 27 maj 2021 blev Annika Saarikko finansminister. Det är en av de tyngsta posterna i regeringen och belönas i jämställdhetsbarometern med 3 poäng.

Eftersom Saariko var kulturminister tidigare och efterträddes av en man, blir ökningen bara 2 poäng för Finland på grund av det bytet. Men Li Andersson återvände som undervisningsminister efter en barnledighet. Det ger ytterligare ett poäng. Därmed ökar antalet poäng för Finland med 3, till 13 poäng. 

 ISLAND

Det tog lång tid efter det isländska valet den 25 september i fjol, innan det kunde avgöras vem som skulle styra landet. Frågetecken om valresultatet i ett distrikt kunde godkännas eller inte var orsaken till att det först den 28 november blev klart att statsminister Katrín Jakobsdóttir fortsatte som ledare för samma koalition av tre partier som styrt landet sedan 2017. Vissa ändringar gjordes - Thórdís Kolbrún Reykfjörd Gylfadóttir blev utrikesminister, vilket ger 2 poäng, men samtidigt blev det män som övertog som justitieminister och utbildningsminister. Island får därför oförändrat 19 poäng.

NORGE

Även i Norge var det val i fjol. Erna Solberg avgick efter åtta år som statsminister och Jonas Gahr Støre tog över. Det innebär en förlust på fem poäng för Norge. Dagen efter 8 mars 2021 dog emellertid LO-ordföranden Hans-Christian Gabrielsen och vice ordföranden Peggy Hessen Følsvik tog över. I maj valdes hon också som efterträdare. LO-ordföranden ger 4 poäng i jämställdhetsbarometern. På ministerposterna blev det också en del byten, vilket gav två extra poäng.

Så sent som den 7 mars utnämndes en efterträdadre till Hadia Tajik, som avgicks om arbets- och inkluderingsminister den 2 mars, på grund att hon inte betalat skatt för fördelen att ha en pendlarbostad. Hon efterträddes av oljeministern Marte Mjøs Persen, som i sin tur ersattes av en manlig minister. Det blev därmed en kvinna mindre i den norska regeringen, men eftersom oljeministern inte hör till de som mäts, påverkar det inte jämställdhgetsbarometern.

Till sist fick även Norge en kvinnlig centralbankschef, om än under en kortare tid. Norge får därmed 2 poäng fler i år, 17 sammanlagt.

SVERIGE

103 år efter att kvinnorna fick rösträtt i Sverige fick också landet sin första kvinnliga statsminister, Magdalena Andersson. I första omgången bara i sju timmar, eftersom hennes statsbudget inte fick majoritet i Riksdagen. Men hon kom snabbt tillbaka. Eftersom hon var finansminister tidigare ger det bara 2 extra poäng, men med en ny kvinnlig miljöminister blir det sammanlagt 20 poäng och all time high för landet.

Rättelse: När vi gjorde beräkningen av jämställdhetsbarometern 2023 upptäckte vi att vi hade missat att Lisbeth Lintz blev ordförande för de danska akademikerna den 1 januari 2022. Det totala antalet poäng har på grund av det höjts till 92.