Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2022 i Tema: Mot ett nytt Helsingforsavtal i Nordiskt samarbete mellan det vardagliga och ödesmättade
Nordiskt samarbete mellan det vardagliga och ödesmättade
tema

Nordiskt samarbete mellan det vardagliga och ödesmättade

| Text och foto: Björn Lindahl

- Nordiska rådet handlar om de vardagliga frågorna, det som berör de nordiska invånarna, sa Erkki Tuomioja till pressen, strax innan han som rådets president öppnade den 74:e sessionen i Helsingfors den 1 november. Men aldrig tidigare har en session varit så dominerad av de stora och existentiella frågorna.

Från Riksdagshuset i Helsingfors, är det 19 mil till den ryska gränsen. Men inuti den kubformade granitborgen med sin monumentala trappa och fjorton kolonnpelare var det ingen av de nordiska parlamentarikerna och ministrarna som deltog i sessionen som lät det dämpa vad de sa om den ryska invasionen av Ukraina.

Foto: Björn Lindahl

Riksdagshuset i Helsingfors med  statyn av Pehr Svinhufvud, som var Finlands president 1931 - 1937. När februarirevolutionen bröt ut i Ryssland 1917, blev Svinhufvud statsminister i den borgerliga samlingsregeringen som proklamerade Finlands självständighet 6 desember 1917.

Invasionen är brutal, hänsynslös, grym, olaglig, aggressiv, fullskalig och orättvis, för att referera några av de många adjektiv som användes under debatterna. Kriget i Ukraina och det kommande finska och svenska medlemskapet i Nato dominerade inte bara den utrikespolitiska debatten. Även när andra frågor togs upp, som att det bör upprättats ett eget ministerråd för infrastruktur i Norden, sades det att den nya säkerhetspolitiska situationen också påverkade hur vägar och järnvägar bör byggas.

Bortsett från en grupp ukrainare som protesterade mot Ryssland vid Mannerheimmonumentet var det inte mycket inuti det finska parlamentet som visade att det pågår ett krig i Europa. Inga beväpnade vakter står placerade inuti byggnaden, där alla dörrar är öppna för de nordiska gästerna. Dokumenten från det dagliga arbetet har lagts upp på toppen av skåp, men det är fortfarande möjligt att läsa dem – om man förstår finska.

Det hela är ett exempel på det förtroende de nordiska länderna har för varandra. För de 87 ledamöterna i Nordiska rådet, som under sina perioder hinner med att besöka de flesta nordiska parlamenten, gör det samarbetet mer konkret, ungefär som att nyheterna från ett land man nyss besökt blir mer intressanta.

Klimatförändringarna också en ödesfråga

Visst handlar samarbetet om mer vardagliga saker också, som att upprätta nordiska pilgrimsleder, men mycket kretsar också omkring en annan ödesfråga: Klimatförändringarna.

I den vision som Nordiska ministerrådet gemensamt beslutat om för de kommande åtta åren ska det nordiska samarbetet koncentrera sig om att Norden ska vara grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart.

Ja, Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

När statsministrarna fattade beslutet om visionen dne20 augusti 2019 var inledningen mycket poetisk:

Norden är vårt hem, vår värld. Havet förbinder oss, skogar och sjöar ger oss skydd och näring, friska vindar blåser in över grönskande ängar, kobbar och skär. Vi har fjäll och fjordar, glaciärer och vulkaner, svart sand och djupa dalar. Över hela Norden, i städer och på landsbygden, strävar vi efter att leva i harmoni med naturen och skapa hållbara samhällen.

Med ett sådant blomsterspråk skulle man kunna befara att visionen blev lika luftig och substanslös. För vad betyder det egentligen att Norden ska vara den mest integrerade och hållbara regionen i världen?

Vad ligger i ordet ”integrerad” och vad är egentligen en "region"? Vilka andra regioner är det som Norden ska mäta sig med? Benelux-länderna? De baltiska staterna? Är EU en region? Eller tänkte man sig mer geografiska enheter som Sydostasien, Centralamerika eller Oceanien?

Länder inte regioner

Går man in i förarbetet visar det sig att det inte är regioner som Norden ska jämföra sig med, utan tre olika grupper av länder som vardera ligger främst på de tre delmålen.

För delmålet att vara grönt är det till exempel Österrike, Frankrike, Tyskland, Italien, Schweiz, Storbritannien och Nya Zeeland som Norden ska jämföra sig med.

De tre första länderna är med som referensgrupp i alla de tre delmålen. Dessutom är Nederländerna, Belgien, Tjeckien, Estland och Kanada med i en eller två av de återstående referensgrupperna.

Sammanlagt 45 indikatorer, 15 för var och ett av de tre delmålen, har valts för att se om utvecklingen går åt rätt håll. De flesta indikatorerna har en nedre och en övre gräns och delas in i fyra färger, grönt, gult, orange och rött för att översiktligt kunna se hur det står till. En pil visar dessutom om utvecklingen går åt rätt eller fel håll.

Det är ingen tvekan om att det är ambitiösa mål – som när de antogs bara i liten grad hade fått färgen grön.

Så här ser utgångsläget det ut för de 15 miljöindikatorerna:

Källa: Norden.org

Du hittar alla indikatorerna här:

Som syns är det bara ett område som Norden ligger främst på och där det också är en positiv utveckling. Det är för återanvändning av kommunalt avfall. Även "vanliga fåglar på jordbruksmark" får godkänt, men där är utvecklingen negativ.

Med en budget på runt en miljard danska kronor för det nordiska samarbetet är det inga underverk som kan göras. Det handlar istället om att samarbetet blir en sporre att uppnå målen tillsammans, men där åtgärderna finansieras över de enskilda ländernas budgetar.

Inte minst på den internationella arenan kan Norden uppträda med gemensamma ståndpunkter och framstå som en föregångsregion. Men till sist handlar det om det vardagliga, och  lokala initiativ, som det projekt som i år hedrades med det nordiska miljöpriset: Skapandet av våtmarker i Mariehamn på Åland.

 Foto: Björn Lindahl

Johanna Mangström och Ulf Simelin tar emot Nordiska rådets miljöpris för projektet att skapa en våtmark i Mariehamn.

Miljösamordnaren Ulf Simelin och landskapsarkitekten Johanna Mangström tog stolta emot priset i Finlandiahuset:

- Det unika med projektet är att med fem minuter med cykeln så är man ute i våtmarken. Där kan man se vad ett ekosystem är, säger Ulf Simelin.

Bryggor hart byggst ut i vattnet så att man kan ta del av de olika stadierna i våtmarken under årstiderna. Skolelever kan gå ut och analysera och titta.

- När vi släppte ut gäddyngel var barn med och hjälpte till. Det handlar om att  att få ett engagemang i nästa generation. Kunskapen om naturen man får är så lättillgänglig. Vi har verkligen ansträngt oss för att arbeta mycket med skyltningen där, så att det ska bli tydligt vad man ska titta efter. Det som också uppskattas av Mariehamnarna är att det är vackert. Så enkla är folk! Dom tycker om när det är vackert, säger Johanna Mangström. 

arkivert under:
Gruppfoto

med delegaterna till Nordiska rådets session som i år hölls i det finska Riksdagshuset.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment