Hållbarhet ger nya jobb i handeln - Clas Ohlson satsar på att hyra ut

Clas Ohlson toppar listan över mest hållbara företag inom hobby och fritid i både Sverige och Norge.

- Om vi ska vara rustade för framtiden måste vi ha höga ambitioner på det här området, säger Anna Strindberg, hållbarhetsansvarig på Clas Ohlson.

Affärskedjan är främst inriktad på ”hemmafix” och har drygt 220 butiker i Sverige, Norge och Finland med totalt 5000 anställda. Men för framtiden handlar det alltså inte enbart om att sälja så mycket nya produkter som möjligt utan mer och mer om att hyra ut och erbjuda reservdelar så att folk kan laga i stället för att köpa nytt.

Anna Strindberg, hållbarhetsansvarig på Clas Ohlson. Foto: 

- Det är klart att vi ska fortsätta ha ett brett sortiment, men samtidigt vill vi också kunna erbjuda fler hållbara tjänster. Om vi med vår stora kundkrets kan påverka våra kunder att göra mer hållbara val så har vi ett ansvar för att göra det. Vi vill vara en del av klimatomställningen, säger Anna Strindberg.

Hållbara varor, uthyrning och reservdelar

Utöver att driva på för ett mer hållbart produktsortiment satsar Clas Ohlson alltså på uthyrning och reservdelar. Uthyrning finns redan i alla butiker och även reservdelar rullas nu ut på bred front.

Anna Strindberg förklarar strategin:

- Jag har läst att en borrmaskin i genomsnitt används 13 minuter under sin livstid. Då finns det verkligen anledning att fundera över om man ska köpa en eller hyra den i stället. Ju fler som kan nyttja en produkt, desto lägre miljöpåverkan får vi. Kanske får vi sälja färre borrmaskiner, men vi tror att denna kombination av kunderbjudanden är framtiden.

Hållbarhetstänkandet slår igenom även i produktsortimentet. I dagens läge när energibesparing står i fokus satsar Clas Ohlson på sådant som strålsamlare till kranen, LED-produkter och tätningslister. Ett annat exempel är olika typer av förvaring som bidrar till att minska matsvinnet.

100 hållbarhetsambassadörer

För att öka personalens engagemang och kunskap i hållbarhetsarbetet har Clas Ohlson inrättat ett system med hållbarhetsambassadörer. Hittills har cirka 100 anställda frivilligt tagit på sig den rollen.

Clas Ohlson har 13 500 produkter som de säljer i sina 2300 butiker. Företaget har 5 000 anställda och en omsättning på 8,8 miljarder svenska kronor. Foto: Clas Ohlson.

En butik som var tidigt ute med ett cirkulärt tänkande är Clas Ohlson i Väla köpcentrum utanför Helsingborg. En av eldsjälarna där är Andreas Sassart som blev en av de första hållbarhetsambassadörerna. I sin fackliga tidning Handelsnytt berättar han att han länge gick och störde sig på hur lättvindigt man bara slängde reklamerade produkter. Han tjatade länge innan han fick gehör för sina tankar om bland annat en reahörna för återlämnade produkter med smådefekter och att satsa på reservdelar. Idag uppskattar kunderna att exempelvis kunna byta ut knivarna i stavmixern i stället för att slänga den.

Anneli Hellmann är säljare i Välöbutiken och även klubbordförande för Handelsanställdas förbund. I olika sammanhang driver hon hållbarhetsarbetet tillsammans med Anna Strindberg.

­- Det handlar om att få slut på slit-och-släng. Alla gör vi så gott vi kan. Vi har en fyndhörna i butiken där demoex och produkter som kunder lämnat tillbaka säljs till reducerat pris. Och så har vi uthyrning av till exempel och mattvättar – ja, det mesta i verkstygsväg som man inte använder så ofta kan man hyra, berättar Anneli Hellmann.

Butiken i Väla var en av testbutikerna för att erbjuda reservdelar.

- Det är jättepopulärt och ska nu införas i alla butiker. Det kan vara sådant som en ny knapp till kaffebryggaren eller ett nytt dammsugarmunstycke. Återvinning är också populärt. Den som lämnar in en uttjänt bläckpatron får till och med 10 kronor som tack, säger hon.

Arbetsuppgifterna förändras

För personalen innebär hållbarhetssatsningen delvis nya arbetsuppgifter. Samtidigt ingår hållbarhetsutbildning i den digitala läroplattform som alla medarbetare måste genomgå, påpekar Anna Strindberg. Klubbordförande Anneli Hellmann intygar att det finns ett brett stöd bland medlemmarna för att arbeta på det här sättet och att lära sig nya saker.

Frågan är om det blir fler eller färre jobb med det här nya sättet att arbeta. Anna Strindberg tror inte att antalet jobb kommer att påverkas nämnvärt. Däremot ser hon att det kanske blir – just det – mer hållbara jobb.

 På Handelsanställdas förbund med drygt 150 000 medlemmar bejakar man arbetet för att göra branschen mer cirkulär – även om det kan påverka jobben inom handeln.

 - Visst kan det leda till att vissa jobb försvinner, men det tillkommer också nya så sammantaget blir det kanske inte så stor skillnad, säger förbundets ordförande Linda Palmetzhofer.

Linda Palmetzhofer, ordförande för Handelsanställdas förbund. Foto: Pontus Lundahl

Handels var ett av de första svenska fackförbunden som började arbeta aktivt med klimatfrågan. Förbundsordföranden minns hur det togs emot när beslutet togs på kongressen 2016:

- Många höjde på ögonbrynen. Skulle vi verkligen börja jobba med detta, det innebar ju att man måste minska konsumtionen. Men vi kom fram till att det är rimligt med ett konsumtionsbaserat utsläppsmål.

Idag verkar det här synsättet allmänt accepterat bland medlemmarna. Enligt förbundets egna undersökningar tycker nio av tio medlemmar att handelns påverkan på klimatet måste minska.

- Det finns ett oerhört stort engagemang bland medlemmarna. Vi måste gå från en slit-och släng-kultur där det är billigare att köpa en ny tröja än att laga den gamla. Då gäller det att hitta den cirkulära modellen. Det kommer att behövas fler som lagar och reparerar, fler som kan värdera second hand-varor och fler som kan göra om befintliga varor till något annat. Därför är det inte frågan om att ta bort jobb från handeln, utan att det kommer att behövas andra typer av jobb. Och många av de nya jobben kommer att vara mer personalintensiva än de som försvinner, som till exempel att sy om ett plagg, säger Linda Palmetzhofer.

Hållbarhet som pålaga eller möjlighet

Samtidigt visar förbundets undersökning också att nio av tio tycker att de anställda ska ha mer inflytande över arbetsplatsernas hållbarhetsarbete.

- Många känner att de inte blir involverade i hållbarhetsarbetet på arbetsplatsen, utan att det styrs uppifrån. Då blir det mer som en pålaga uppifrån i stället för något som man samverkar om, säger hon.

En klar majoritet av Handels medlemmar (85 procent) anser också att den kompetensutveckling som erbjuds idag inte lever upp till de krav och förväntningar som kan ställas på ökad hållbarhet.

- Medlemmarna behöver lära sig mer för att kunna vägleda kunderna att göra kloka val, men på de flesta håll är det dåligt med den typen av kompetensutveckling.

Linda Palmetzhofer är också skarpt kritisk till förslaget från den svenska regeringen att höja momsen på reparationer av bland annat kläder från 6 till 12 procent den 1 april. Tanken är att momsen stegvis ska höjas till den normala skattesatsen 25 procent. Detta sänder helt fel signaler, anser hon:

- Förslaget går på tvärs mot det som verkligen behövs för att kunna göra klimatsmarta val. Om reparationer blir dyrare kommer fler att köpa nytt i stället, det är helt logiskt. Politikerna måste i stället ge incitament till folk att vilja göra de bästa valen.

Även Anna Strindberg på Clas Ohlson är kritiskt till förslaget:

- Som ansvarig för vår hållbarhetsstrategi vill jag att det ska bli enklare att göra hållbara val. Vi lever i en skev verklighet där det är billigare att köpa nytt än att reparera. Då är det ju galet att göra reparationer ännu dyrare, säger Anna Strindberg.

Kritik också från näringslivet

Också näringslivsorganisationen Svensk Handel, som organiserar 9000 handlare, har uttryckt sitt missnöje med den höjda momsen på reparationer.

- Vi har varit tydliga med att höjd moms på reparationer inte är en bra idé, utan vill verka för att nyförsäljning kombineras med reparationer. Vi vet också att de som testat det gärna fortsätter, säger Magnus Nikkarinen, som arbetar på den näringspolitiska avdelningen på Svensk Handel.

Han följer hållbarhetsarbetet och beskriver utvecklingen med EU:s nya lagstiftning kring cirkulär ekonomi som en strukturomvandling. Företagen kommer att på ett helt nytt sätt behöva kunskap om nya lagkrav på hållbarhet genom hela värdekedjan från design till återvinning. De ska därtill ha kontroll över hur varan hanterats innan den hamnat i butiken.

- Det innebär att företag som säljer inom EU förväntas ha gjort sin läxa och ha tillräckligt med information även om mänskliga rättigheter och arbetsmiljö. Det kommer alltså att ställas mycket högre kontroll på butikerna av egenkontroll, säger Magnus Nikkarinen.

Just nu ligger fokus hos Svensk Handel att sätta sig in i den nya lagstiftningen och dess konsekvenser för handeln.

- Vi signalerar vikten av att vara förberedd, påläst och att se över sina leverantörskedjor. Att arbeta med betrodda sådana för att känna trygghet att produktionsprocessen har gått rätt till. Det är också nödvändigt att klara digitaliseringen för att kunna förmedla rätt information till andra företag, myndigheter och konsumenter.

Det kommer att behövas kompetensutveckling, men hur den ska se ut beror på bransch. Mest omfattande är textilområdet, där det kommer att växa fram många nya yrken inom såväl återbruk som återvinning. De varor som används i flödet kommer att behöva vara förnybara eller återvunna.

- Vi kommer att gå mot mer cirkulära affärsmodeller och behöver säkerställa flödena. Och vi måste samtidigt tänka över hur det kan bli ekonomiskt lönsamt, säger Magnus Nikkarinen.