Finland visar vägen mot cirkulär ekonomi

Vägkartan består av en rad pilotprojekt i flera branscher och företag, olika policyåtgärder och inte minst en massiv utbildningssatsning, som nu också följs upp med projekt för livslångt lärande i arbetslivet.

Initiativtagare och något av spindeln i nätet för den här offensiven är Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra, som är en offentlig organisation och ett framtidshus med uppgift att bevaka kommande generationers intressen.

- Vi kan inte fortsätta förbruka som om vi hade fyra jordklot. Därför måste den cirkulära ekonomin genomsyra hela samhället. Det kommer också att skapa nya jobb, säger Tim Forslund, Sitras expert på cirkulär ekonomi.

Bort från slit- och släng

Men vad menas egentligen med cirkulär ekonomi? Frågan kan synas naiv för en person som närmast vigt sitt liv åt detta, men Tim Forslund tar den på allvar och svarar:

- Vi kan börja med att beskriva hur dagens samhälle ser ut. Produkter har alltför korta livstider och oftast använder vi faktiskt bara material och resurser en gång. Och bilar står still och kontor står tomma mesta delen av tiden. Mycket mat kastas bort. Detta är inte effektivt, det är ett systemfel.

- I stället, fortsätter han, måste vi ta oss bort från slit-och släng-samhället till ett samhälle där vi behåller så mycket värde i ekonomin som möjligt så länge som möjligt. Vi ska ha saker som håller längre, som används så mycket som möjligt och som kan repareras eller återanvändas. Det är en nyckelpunkt.

Tim Forslund talar sig varm för olika tjänstelösningar och nämner två exempel som de flesta känner till: Spotify – ett sätt att tillmötesgå behovet att lyssna på musik utan att äga (och producera) cd-skivor. Och Airbnb – att öka användningen av befintliga bostäder genom uthyrning som komplement till hotell.

 - Det handlar om att möta behov på nya sätt och skapa tillgång till resurser som annars inte används.

En cirkulär affärsmodell

Hans favoritexempel är det finländska företaget Lindström som designar, tillverkar och hyr ut mattor och arbetskläder till företag. De sköter även tvätt och underhåll. Lindström samarbetar med ett företag som återvinner textilier så när produkterna är uttjänta kan en del av textilfibrerna komma tillbaka till Lindström som ny fiberråvara. Företagets målsättning är att återvinna 100 procent av sina produkter inom fem år.

 - Det här är ett gammalt företag byggt på en cirkulär affärsmodell. Det är en smart idé att sköta underhåll av arbetskläder och mattor åt företagen. Lindström kan göra detta mer effektivt än företagen själva och bygger samtidigt långvariga kundrelationer. Dessutom gör Lindströms tjänstelösning det möjligt för företagen att koncentrera sig på det som de själva är bäst på – sin kärnverksamhet. Logiken är att tillhandahålla produkter som håller så länge som möjligt, inte att sälja så mycket textilier som möjligt.

Ytterligare ett framgångsrikt exempel är elektronikföretaget Swappie som har som affärsidé att uppgradera begagnade mobiltelefoner i stället för att tillverka och sälja helt nya.

- Min kollegas barn kom hem och var stolt över att ha en återvunnen telefon. Det hade både blivit coolt och ökat mobilens livslängd. Då har man lyckats, säger Tim Forslund.

Enligt honom kan liknande affärslogik användas inom fler områden. Sitra har nyligen dragit i gång fyra pilotprojekt för att öka kunskapen om cirkulär ekonomi inom arbetslivet - ett i verkstadsindustrin, ett i kemiindustrin och två i byggbranschen (ett om byggande och ett om rivning).

Utbildning i cirkulär ekonomi på alla nivåer

Inom den finska utbildningssektorn pågår dessutom sedan några år den största satsningen i världen på cirkulär ekonomi. Kurserna förekommer främst på högskolenivå, men tanken är att på sikt få det här synsättet att genomsyra alla nivåer i samhället. Ett projekt har exempelvis genomförts på nio förskolor med inriktning på ”måltidspedagogik” i syfte att få ner matsvinnet och att skapa närhet till naturen.

Utbildningssatsningen och de riktade företagsstöden är bärande delar i den finska strategin och grunderna i den så kallade vägkartan från 2016. Vägkartan har rönt stor uppmärksamhet och innehåller en lång rad åtgärder för hur man uppnår ett klimatneutralt samhälle med hjälp av cirkulär ekonomi. Det tillämpade stödet till företag som vill gå före är ett sätt att uppmuntra denna utveckling.

Fler arbetsintensiva jobb

Men hur kommer den cirkulära ekonomin att påverka arbetsmarknaden? Blir det fler jobb eller färre?

Det finns inga entydiga svar på de frågorna. Effekterna skiftar mellan olika branscher, men de flesta studier som gjorts pekar ändå på att det blir en viss nettoökning av antalet jobb. Till exempel förutspår EU en BNP-ökning på 0,5 procent och 700 000 nya jobb till 2030 om ambitiösa mål för cirkulär ekonomi uppnås

Tim Forslund påpekar att den cirkulära ekonomin innebär mindre av massproduktion och mer av arbetskraftsintensiva jobb. Mer av tjänster, uthyrning och reparationer innebär att det kommer att behövas fler arbetstimmar per produkt.

Hand i hand med ökar cirkularitet går en minskad rovdrift på naturens resurser. Det skulle kunna leda till att det blir färre jobb inom utvinning av jungfruliga råvaror som kalksten, olja och järnmalm, samtidigt som mer småskalig produktion kan gynnas även på landsbygden.

Men den största jobbeffekten på global nivå väntas inom jordbrukssektorn, enligt Sitras studie ”Tackling root causes” som kom i maj 2022.

”I slutändan handlar det om vår egen hälsa”

Tillbaka till jordbrukssamhället alltså?

- Ja, men det är kanske inte i första hand i Norden eller Europa som vi ser de stora jobbeffekterna. I och med övergången till ett mer regenerativt jordbruk kommer det att behövas mer arbetskraft. Vi måste störa jorden mindre, arbeta mer med växtföljder och samodling och minska på kemikalierna. Vi behöver gå från ett jordbruk där vi både förlorar och förorenar vår matjord till ett jordbruk där vi i stället bygger upp våra jordar och värnar om jordhälsa och mångfald. I slutändan handlar det om vår egen hälsa.

Som positiva ”bieffekter” kan man också rädda den biologiska mångfalden och klimatet – bara en sån sak!

Med en snabb övergång till en cirkulär ekonomi kan den biologiska mångfalden återhämta sig och 2035 vara tillbaka på samma nivå som vid millennieskiftet, enligt Sitras rapport. De klart största effekterna uppnås inom livsmedels- och jordbrukssektorn.

 - Genom att minska på svinnet och tillverka produkter med färre insatsvaror och ökad livslängd går det åt mindre resurser. Och när vi använder mindre landyta minskas trycket på naturen. Om vi dessutom stör jorden mindre kan vi binda mer kol, vilket också är bra för klimatet, förklarar Tim Forslund.