Skyddsrum återigen aktuella i ändrat säkerhetsläge

Mellan kalla krigets slut och Rysslands invasion av Ukraina var ”Hesa Fredrik” den tydligaste påminnelsen om att kriget kunde komma också hit. Det är en varningssignal vars rätta namn lyder ”varningar till allmänheten, VTA” och som testas den första måndagen i varje kvartal. Smeknamnet har hängt med från början, men det är en annan historia.

Den 24 februari 2022 ändrades tvärt känslan av trygghet, som redan innan försvagats efter annekteringen av Krim och ett aggressivt ryskt tonläge. Det till synes otänkbara hade hänt – krig i Europa. Sedan dess har både tanken på krig och samtalen om beredskap kommit allt närmare. Det är inte längre ovanligt att läsa artiklar som ”Detta behöver du ha hemma om säkerhetsläget ändras”, eller att vardagliga samtal handlar om behovet av transistorapparater, kontanter hemma, tillgång till, mat, vatten och varma sovsäckar. Plötsligt blir också de i stort sett bortglömda skyddsrummen viktiga, där de idag tjänar som förråd, gym, cykelrum och liknande.

Carl-Oskar Bohlin är Sveriges civilförsvarsminister.

Häromdagen bjöd Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, in pressen till en vandring i Katarinabergets skyddsrum för att berätta om regeringens civilförsvarssatsning. Skyddsrummet ligger på Södermalm i Stockholm och är Sveriges största med plats för 8 000 personer. Länge har det varit garage, men nu ska det, liksom Sveriges övriga cirka 65 000 skyddsrum ses över och rustas upp.

”Tillgången till skyddsrum samt förmågan hos räddningstjänsten att agera under krig är centrala delar av skyddet av civilbefolkningen”, skriver Försvarsdepartementet i ett pressmeddelande inför budgetpropositionen 2024.

- Rysslands krig i Ukraina har ofta riktats direkt mot civil infrastruktur och tillgången till skyddsrum har varit av stor vikt för motståndet”, sa Carl-Oskar Bohlin till Svenska Dagbladet under pressträffen.

 - Kriget har ändrat mycket. Vi ser större behov av information till fastighetsägare och märker också ett stort intresse hos dem, säger Anders Johannesson, som är enhetschef för befolkningsskydd på MSB och ansvarig för skyddsrummen.

Rysslands invasion i Ukraina har ändrat synen på behov av skyddsrum och civilt försvar i grunden, men redan innan dess hade säkerhetsläget skärpts, viket fick den förra regeringen att tillsatta utredning ”Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap”, som just nu bereds i Regeringskansliet.  Ett av tre sakområden handlar om skyddsrum, men också om tillgång till andra skyddande utrymmen.

I Sverige finns idag skyddsrum för cirka sju miljoner människor och de ligger i huvudsak i de 140 så kallade skyddsrumstätorterna, tätorter där andra möjligheter till skydd är begränsad.

- 2010 fanns det nästan planer på att lägga ner alla skyddsrum, men det blev inte så, berättar Anders Johannesson på MSB. 

Han beskriver kunskapen om skyddsrum som gränsöverskridande och har kontakt med sina nordiska grannländer. Hur skyddsrummen organiseras och finansieras är däremot olika i de nordiska länderna. I Finland finns 54 000 skyddsrum för en befolkning på 5,5 miljoner. De allra flesta är privata och finns nära bostads- och affärsfastigheter och ska kunna ställas i ordning på 72 timmar. Här är det fastighetsägarens ansvar att hålla med skyddsrum och det utgår ingen ersättning från staten.

Norge har cirka 25 000 skyddsrum med plats för 2,5 miljoner människor för en befolkning på 5,5 miljoner. Huvuddelen av skyddsrummen är privata och sedan 1998 har det inte byggts några nya. Kontroller har visat att det finns brister i underhåll och att kompetensen på skyddsrumsområdet har försämrats både bland civilförsvarets personal och hos relevanta byggföretag och leverantörer.

I Sverige har det inte byggts några nya skyddsrum sedan 2002. Innan dess bidrog staten både med bygge och underhåll. Många har försummats, men med de nya ekonomiska anslagen är tanken att rusta upp skyddsrum förutom att utbilda räddningstjänsten. Om förslagen i utredningen ”Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap” går igenom föreslås också en gradvis utbyggnad av nya skyddsrum. Utredningen föreslår att MSB har kvar ansvaret för skyddsrummen, men att arbetet delas upp på flera aktörer. Exakt hur det ska organiseras och vilka pengar som kommer att anslås på längre sikt är ännu ovisst tills utredningen landat i en av riksdagens beslutat lag.

- Vi befinner oss i väntans tider, konstaterar Anders Johannesson.

Myndigheten har dock fått anställa fem nya medarbetare med kompetens som skyddsrumskontrollanter eller byggnadsingenjörer. Med tanke på att alla skyddsrum ska ses över, kan tänkas skapas en arbetsmarknad för både de som renoverar och de som kontrollerar.

Hur vet jag då vart jag ska ta vägen i ett akut krisläge? Och vad ska jag ta med?

Vart jag ska är till synes enkelt. Jag skriver in min adress på MSB:s skyddsrumskarta och får raskt besked. Inom en radie på 500 meter finns 23 skyddsrum att tillgå. Skyddsrummen är enkla. Där ska finnas torrdass, kärl för vatten, stöttor, betongelement och vatten. Mat, kläder, transistorradio och annat får jag själv ta med. Men hunden då? Får den följa med?

Nej. Husdjur får inte följa med i skyddsrummet. Mot detta hörs kritiska röster, bland annat i en artikel av forskare vid Försvarshögskolan, som anser att husdjur bör inkluderas i planeringen av totalförsvaret. De flesta hundar och mattar som dagligen ses rasta, leka och vila med sina hundar skulle säkert hålla med.