Estland och Norden - från hjälp till jämbördigt samarbete

Presidenten lånade gärna det nordiska kontorets telefon, man antog att linjen på presidentens kansli inte ansågs vara säker. Det nordiska kontoret var tidigt ute med fungerande nätförbindelser till omvärlden. Det var nytt i den tidigare sovjetrepubliken, som blev självständig i augusti 1991.

Christer Haglund ser tillbaka på det nordiska Tallinn-kontorets hela trettioåriga historia och de senaste drygt åtta åren, då han själv har varit chef där. 

I början handlade det nordiska samarbetet med Baltikum mycket om att hjälpa till med att bygga upp helt nya institutioner, genom att berätta om nordiska exempel via de tre informationskontoren i tre baltiska huvudstäder och i St Petersburg.

 "Modigt beslut"

-Det var ett modigt beslut av de nordiska regeringarna att grunda kontoren i Baltikum, redan innan länderna officiellt hade blivit självständiga på nytt, säger Haglund. Efter det har verksamheten utvecklats, samarbetet har blivit mer jämbördigt. 

Först var det enbart hjälp från Norden till Estland.  Men sedan en längre tid har det varit uttalat att det ska vara ett jämbördigt samarbete, och det har det blivit i allt större utsträckning, säger Christer Haglund.

Christer Haglund har varit chef før Nordiska ministerrådets informationskontor i Tallinn i drygt åtta år. Foto: Nordic Council of Ministers' Office in Estonia.

Hans uppgiftsbeskrivning har varit att föra samman politiker, experter, näringslivets representanter och tjänstemän från Norden, Estland och de övriga baltiska staterna för att främja gemensamma intressen inom ramen för grön tillväxt, hållbar utveckling, innovationer samt välfärd, kreativa näringar och kultur. Samarbete och nätverk ska förbättra den nordisk-baltiska regionens globala konkurrenskraft.

Nu betonar Haglund att Norden också har en massa att lära från Estland, framför allt då det gäller IT-sektorn. Där handlar det både om näringsliv och säkerhetspolitik.

Rysslandshotet aktuellt igen

Fortfarande - och igen - handlar mycket om Ryssland. När Haglund inledde jobbet på Tallinnkontoret var den ryska ockupationen av Krim och delar av Donbass redan aktuell.

Det ryska inflytandet i Estland är en ständigt återkommande fråga, speciellt efter det ryska angreppet på Ukraina. 

Ett temporärt litet nordiskt kontor öppnades i Narva, i östra Estland, intill gränsen mot Ryssland. Man ville försöka integrera befolkningen i Narva bättre i det estniska samhället - 95 procent av befolkningen där är rysktalande.

Av de ryskspråkiga anses bara en liten minoritet tillhöra de Kremltrogna. Ändå verkar rädslan för dem och Ryssland påtaglig. Estland har ambitionen att förstärka estniskan, t.ex. med satsningar i skolorna, och en försvagning av ryska språkets ställning.

Mycket arbetsliv i början

I början av kontorets existens handlade mycket om arbetsliv och privatföretagande - och det har fortsatt under Haglunds tid.

Startupföretagen har varit ett aktuellt tema. Nordiska experter har kallats in för att berätta hur man ska sätta upp och driva startups, vad man borde satsa på och var man skall vara på sin vakt. Christer Haglund talar om en lång rad framgångar.

Markus Villig är grundaren och koncernchefen i det estniska företaget Bolt, vars elsparkcyklar finns i flera nordiska länder.  Det är ett av Estlands sju enhörningar, det vill säga startupföretag som värderas till mer än en miljard euro. Foto: Diarmuid Greene/Web Summit

- Nu har Estland relativt sett i världen det största antalet enhörningar, framgångsrika företag som är otroligt högt värderade, säger Haglund. Han nämner Bolt, Playtech och Transferwise. Och Skype som är både svenskt och estniskt.

Välfärdssektorn

Några projekt har hängt med sedan starten, mest inom socialsektorn.

- Välfärdssektorn har hela tiden varit ett relevant ämne och det är det fortfarande. Vi har i flera år jobbat mot människohandel och trafficking. Genom nya nätverk har myndigheterna lättare att kontakta varandra. Problemet är gemensamt för många länder, och existerar tyvärr fortfarande, konstaterar Christer Haglund.

Migration

De estniska myndigheterna vill fortfarande ha nordisk hjälp med migrationen.

Problemet har varit att de välutbildade esterna åkte utomlands, så att befolkningstalet har minskat. Man har studerat problemet och möjliga lösningar på konferenser och studiebesök. 

Nu har det svängt och problematiken har förändrats. Estland har nu relativt sett fler flyktingar från Ukraina jämfört med de nordiska länderna. 

Våld i hemmen blev ett större problem under pandemin. Det är ett problem överallt, men kanske i högre utsträckning i Baltikum än i Norden, säger Christer Haglund.

Problemet ökade under och efter covid. Då tillspetsades relationerna inom familjerna som var mer hemma tillsammans, och med en tuffare ekonomi.

- Man ska komma ihåg att det sociala skyddet inte är på samma nivå i Estland som det är i våra nordiska länder, påpekar Christer Haglund.

Jämställdheten nordisk märkessak

En sak som Norden har betonat synligt i Baltikum är jämställdheten. 

De nordiska försöken att öka pappaledigheten har inte haft så stort genomslag i Estland.

Frågan har inte försvunnit i Baltikum, den är speciellt relevant eftersom löneskillnaden mellan män och kvinnor i Estland är bland de största inom EU. Däremot verkar könsfördelningen relativt hyfsad i företag och organisationer, säger Christer Haglund.

- Det finns fortfarande utmaningar. Men efter några år såg jag alltid samma människor på jämställdhetskonferenserna och seminarierna, utan att det någonsin blev konkreta beslut och åtgärder, säger Christer Haglund.

Han ville fokusera direkt på estniska företag eftersom de har möjligheten och friheten att göra förändringar snabbt om de ser nyttan i det. Och man kan ju klart påvisa nyttan av jämställdhet, så att det sprider sig i samhället.

Hållbarhet och återvinning - lockar unga

Hållbarhet och återvinning är ett av de viktigaste nordiska tyngdpunktsområdena just nu i Estland. Där har man framför allt försökt nå den svåraste målgruppen, de unga männen. Det har gjorts via sociala medier och TV-inslag med kända estniska skådespelare och musiker, berättar Christer Haglund.

Man jobbar också för den nordiska svan-ekomärkningen i Estland. Svanen är inte bara ett nordiskt varumärke, påpekar Haglund. Han återkommer ofta till företagsvärlden som motor för nordiska reformer. Där går sådana saker snabbare fram och mer konkret än i många statliga organisationer.

Därför att det är viktigt att både estniska konsumenter och nordiska och baltiska företag vill ha Svanmärkningen. Investerarna vill också att saker och ting görs väl. Haglund talar för nya kanaler och nya sätt att sprida det nordiska budskapet.

- Man måste få fram budskapen på nya sätt, så att människor förstår nyttan av det i de här länderna. 

Cybersäkerhet förde Estland till ledningen

Ett av de nya samarbetsområdena är cybersäkerheten, där Estland dessutom anses ha gått om Norden. Det gäller såväl elektroniska omröstningar, digitaliserade banktjänster och att avslöja påverkansoperationer över nätet.

Just inom IT-sektorn och digitaliseringen finns ett ministerråd för både nordiska och baltiska ministrar och tjänstemän.  Det är det enda samarbetsministerrådet och ett mycket intressant fenomen, anser Christer Haglund.

Han berättar om ett nytt lyckat projekt på området, en nordisk-baltisk cyber-battle som handlar om positiv hacking. Skoleleverna i de baltiska och nordiska länderna tävlade mot varandra för att få komma med på finalen i Tartu. Där har de riktiga problem från verkliga livet som de ska lösa. 

Cyber Battle of Nordic-Baltics arrangeras tillsammans med Cyber Battle of Estonia. De två tävlingarna försöker göra ungdom mer uppmärksamma på cybersäkerhet. Du kan se en video om tävlingarna här:

Nu håller man på att utveckla cyber-battlen som är helt och hållet för skolelever och unga. “Cybercation” är sedan lärarnas och pedagogernas nordisk-baltiska samarbete som ska stödja undervisningen i de här frågorna i skolorna framöver.

Engelska ersatte skandinaviskan - och ryskan

Satsningarna på de unga väcker också en annan fråga - språkvalet. När de tre baltiska länderna blev självständiga och Norden ryckte in med sina kontor fanns det en stor entusiasm för att lära sig nordiska språk och allt som inte var ryska.

Kontoren vände sig till högskolorna och arrangerade språkkurser. Men det har förändrats.

- Vi har nog gått över till engelska och det är inte ens vår uppgift att tillhandahålla nordiska språk. Det är nog en sak som kanske inte alla äldre förstår. Det här gäller Norden på samma sätt som det gäller Baltikum och i nordisk-baltiskt samarbete. Också i Norden har vår kunskap om varandras språk blivit sämre.

- Förr kunde inte folk så bra engelska. Men nu kan ju alla unga människor och medelålders också. Så engelskan är deras andra modersmål.

Det finns också många migranter som har kommit hit, som inte har något nordiskt språk. Ska vi lämna dem utanför då? Det är klart vi ska ha engelska, säger Christer Haglund.

Men på Nordiska ministerrådet, som upprätthåller de baltiska kontoren och hela det nordiska samarbetet på regeringsnivå jobbar man fortfarande på nordiska språk och skandinaviska. 

“Skandinaviskan tragikomisk tradition”

Människans hela verksamhet utgår ifrån kommunikation. Så Haglund anser det lite tragikomiskt att den nordiska organisationen håller fast vid den här gamla traditionen, som leder till att man missförstår varandra. 

Haglund talar för ett språksystem där alla skulle förstå varandra och som skulle vara jämlikt. Engelskan i nordiska sammanhang skulle ge samma möjligheter för finländare, för islänningar, för Baltikum och för alla som har flyttat till våra länder från olika håll i världen. 

- Förr eller senare är jag helt säker på att det här kommer att förändras, säger Christer Haglund. Själv har han lärt sig estniska, som också talas på kontoret i Tallinn. Men engelska är samarbetsspråket som han helst använder och det gör också de yngre esterna.

- För mig är språket inte ett självändamål utan ett verktyg att kunna kommunicera med varandra. Man behöver inte kunna någonting perfekt. Men man behöver förstå varandra och undvika missförstånd, säger Christer Haglund som själv är på väg ut ur den nordiska samarbetsapparaten. Han uppmanar det nordiska samarbetet till mera kreativitet och effektivitet och att göra saker tillsammans på nya sätt.

Haglund lämnar kontoret i augusti och efterträds av Maria Gratschew, med bakgrund både i Finland och Danmark, och internationell arbetserfarenhet från OSCE i Wien. 

I hennes arbetsbeskrivning ingår både gamla och nya satsningsområden. Där finns utbildning, forskning och innovation, business och kreativ industri samt internationella utmaningar för välfärdssamhället, utöver långkörarna; jämställdhet, yttrandefrihet, miljö- och klimatfrågor.