Norge får inflytande i EU tack vare EES-bidraget

Från att ha varit en avgift som norrmännen betalade motvilligt, har uppfattningen snarare vänt till begeistring enligt de tre forskarna på forskningsinstitutet Fafo, som skrivit rapporten på uppdrag av det norska utrikesdepartementet. De citerar vad en norsk diplomat sa till dem:

”Vi får ett orättvist bra resultat och synlighet för vårt bidrag, medan Danmark och Sverige försvinner i EU.”

I Norge omtalas bidraget till EU som ”EØS-midlene” den norska förkortningen av det europeiske øko-nomiske samarbeidsområdet. Avtalet ingicks i samband med att Norge, Sverige, Finland och Österrike ansökte om att bli medlemmar i EU 1994. Norrmännen sa i en folkomröstning nej till det avtal som förhandlades fram, medan Island aldrig kom så långt som till ett avtal. Därför bildades det europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, som det heter på svenska, där också Liechtenstein kom med. Norge är helt dominerande eftersom det står för 97 procent av bidraget till EU från de tre länderna.

Bidraget ska gå till EU:s fattigaste länder – de som har en lägre bnp per invånare än 90 procent av genomsnittet i EU – och användas för att jämna ut de sociala och ekonomiska villkoren inom EES-området. För norsk del är det också att mål att de stärker de bilaterala förhållandena till mottagarländerna.

Eftersom bidragen fördelas mellan 15 EU-länder och på många olika projekt inom forskning, välfärd, miljö, kultur och rättvisa är det svårt att mäta effekten. Polen, var under den senaste perioden var det största mottagarlandet och fick 30 procent av ”EØS-mildlene” 2009 - 2014. Men det utgjorde ändå inte mer än 0,8 procent av det samlade bidraget från EU:s fonder för utveckling, infrastruktur och utbildning.

Men på ett område – bidraget till det civila samhället – spelar EES-bidraget en avgörande roll.

-I flera mottagarländer är EES-bidragen nu den främsta och i vissa fall den enda källan till finansiering av frivilliga organisationer och civilsamhällets aktiviteter inom områden som demokratifrämjande, mänskliga rättigheter och inflytande på politiska processer, skriver EU-byrån för grundläggande rättigheter.

Enligt Fafo-forskarna går 15 procent av EES-bidraget till civilsamhället:

- Under period 2 (2009-2014) genomförde 3 000 NGO-projekt, 4 000 organisationer rapporterade om ökad kapacitet, 4 000 organisationer deltog i att påverka politiken och 335 nya lagar och riktlinjer ändrades eller förbättrades efter påtryckningar från civilsamhället.

Genom att hjälpa till på vissa områden som är underfinansierade – som förhållandena för romerna, kan också EES-bidraget vara viktigt. Norge finansierar också projekt i flera länder för att stödja en mer human fångvårdspolitik och för LBGTQ-rättigheter.

Men det är en balansgång mellan att ses på som ett välkommet bidrag eller ett hot, t ex inom kultursektorn:

- Medan vissa mottagarländer först och främst vill renovera gamla slott, lägger Norge lika mycket vikt vid levande, utförande konst, projekt som yttrar sig om samtiden och som kommenterar makt och demokrati, skriver forskarna.

Men resultaten på det området har varit magra, erkänns det:

- Projekt av det senare slaget har visat sig knepigt att få till i vissa länder.

Sämst har det gått i Ungern, där det inte gått att få ett avtal om EES-bidraget. Landet har vägrat att gå med på att bidraget ska tas emot och förvaltas av ett organ som är oberoende från regeringen.