Finlands största industriprojekt till sist färdigt

Kärnkraftverket har blivit avgörande för Finlands energiförsörjning, men motståndarna påminner om en annan evighetsfråga. Slutförvaringen av kärnavfallet sker i en bergsgrotta i närheten - och det ska hålla i hundra tusen år.

Den europeiska energipolitiken fick ett snabbt uppvaknande i samband med Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina. Helt plötsligt blev den nationella självförsörjningen inom energisektorn livsviktig. 

Stora förväntningar på Europas största kraftverk

I Finland hade man stora förväntningar på den tredje kärnkraftsreaktorn i Olkiluoto - Europas största, med en kapacitet på 1 600 megawatt. Den skulle rädda den första vintern utan rysk energi och ersätta elimporten från Ryssland som hade stoppats. 

Men det blev en besvikelse. Projektet har förföljts av förseningar ända in på slutrakan. Säkerhetsgranskningarna har gång på gång visat på problem i hållbarheten, både i konstruktion, byggnadsmaterial och maskineri.

Finland fick ändå inte plötsliga elstopp och ransoneringar. Vintern 2023 blev inte så kall och finländarna hade lärt sig spara energi. Men priserna blev betydligt högre än vanligt.

Men nu är det klart. Den 16 april 2023 avslutades den sista testkörningen av kärnkraftsreaktorn. En vecka senare övertog energibolaget Teollisuuden Voima (Industrins kraft) det nybyggda kraftverket av tillverkaren Areva. Den kommersiella energiproduktionen har inletts. 

Kärnkraftverket ligger på Finlands västkust, drygt 100 kilometer norr om Åbo. Foto: TVO

Nu är förhoppningen att elpriserna ska kunna återgå till det normala när Finland igen är självförsörjande på el. I mellanperioden var man beroende av elimport från Sverige och nord-Norge, som hotade att avsluta sin export.

Den svenska tidningen Näringslivet ser framför sig lägre svenska elpriser när Finlands elbalans avsevärt förbättras tack vare Olkiluoto. När den nya reaktorn börjar producera på max kommer det att få stora konsekvenser för Finland och det nordiska elsystemet, skriver tidningen.

Baguettekommunen

Olkiluoto ligger i den lilla kommunen Eurajoki (på svenska Euraåminne) med mindre än 10 000 invånare. Kärnkraften har inneburit inflyttning, internationalisering, skatteintäkter och välmående för kommunen, som i praktiken uppges vara skuldfri. Eurajoki har skämtsamt kallats "Finlands mest elektriska kommun".

Kärnkraftverkets ägare Teollisuuden Voima (TVO) ägs i sin tur av finländska industriföretag och energibolag som också delar på elproduktionen.

De första kärnkraftsenheterna byggdes av svenska Asea-Atom på 1970-talet, men trean byggdes av det franska känkraftsbyggbolaget Areva. 

Företaget förde med sig hundratals franska anställda.  Det byggdes en fransk skola i kommunen och baguetten kom med i brödavdelningens sortiment vid sidan av det finska rågbrödet.

Den nya reaktorn, som ligger framför de två äldre på bilden, är den kraftfullaste reaktorn i Europa och den tredje krafullaste i världen. Foto: TVO.

Den långvariga förseningen innebar förlängda arbetskontrakt för personalen. Sammanlagt över 4 500 personer, åttio nationaliteter, har varit inblandade i det långa byggnadsprojektet.

Kärnkraftverket sysselsätter fortfarande hundratals anställda i Olkiluoto. Arbetet med slutförvaringen djupt nere i berggrunden fortsätter också. Finland löser kärnkraftens stora utmaning, slutförvaringen av bränslestavarna. 

Avfallet ska läggas i stål- och kopparkapslar och förvaras i betonitlera i djupa bergtunnlar på 450 meters djup i den stabila finska berggrunden. Där samlas allt finländskt kärnavfall och den definitiva förslutningen planeras ske om cirka hundra år.

Statligt beroende av Olkiluoto och Lovisa

Hälften av Finlands energibehov täcks av kärnkraft. De tre enheterna på Olkiluoto ska producera trettio procent av energianvändningen. 

Det andra finländska kärnkraftverket finns i Lovisa, vid kusten öster om Helsingfors. 

Det byggdes i statlig regi, men ägs nu av den börsnoterade energikoncernen Fortum, där staten är majoritetsägare.

I vintras beslöt regeringen att Fortums två kärnreaktorer i Lovisa får förlängt driftstillstånd till år 2050. Enligt det ursprungliga beslutet skulle enheterna köras ner 2027-2030.

Regeringens motivering är att kärnkraftverket i Lovisa behövs för att trygga den finländska elförsörjningen. Kraftverket producerar ungefär tio procent av Finlands elbehov.

Rysk påverkan

Den finländska strålsäkerhetscentralen anser att Fortum har förutsättningar att fortsätta driva reaktorerna i Lovisa säkert. Det handlar om en sovjetisk konstruktion,  med många västliga tillägg för att höja säkerheten. Skyddsskalet har gjorts tjockare med finskt stål. Datorer och utrustning kommer från både Westinghouse, Nokia och Siemens. Mycket är ändå i ursprungligt skick. 

Turbinhallen i den nya reaktorn. Foto: TVO

Kärnkraftverket har varit beroende av ryskt uranbränsle, men Fortum utreder nu möjligheten att övergå till en ny typ av bränsle från väst. Avfallet har tidigare återsänts till Ryssland, men slutförvaringen av låg- och medelaktivt avfall sker nu i kraftverksområdets berggrund.

Liksom i Olkiluoto har man i Lovisa haft förhoppningar och planer för en tredje reaktor, men projektet har fallit på kostnader och osäkerheten kring slutförvaringen av avfallet. Regeringen förkastade Fortums anhållan om en tredje reaktor år 2010. Det sades att olyckan i Fukushima inte förbättrade chanserna för en omprövning.

2015 kom Kreml med ett erbjudande om en tredje reaktor i Lovisa, men frågan gick inte vidare.

Nytt projekt stoppat i norr

I stället satsade man på ett helt nytt kärnkraftsbygge i Pyhäjoki i norra Finland. Energibolaget Fennovoima skulle bygga ett kärnkraftverk tillsammans med det ryska Rosatoms dotterbolag RAOS Projects, som också var tredjedelsägare i projektet. Det var tänkt att tas i bruk år 2029. 

Arbetet kom igång, med utgrävning av det schakt där kärnreaktorn skulle placeras, kabeldragning i området och arbetet med infrastrukturen för havshydraulik. Men nu är projektet stoppat. 

Fennovoima sade upp sitt avtal om kraftverksleverans med hänvisning till betydande förseningar och RAOS Projects oförmåga att förverkliga projektet Hanhikivi 1, uppgav Fennovoima. Kriget i Ukraina förvärrade riskerna som var förknippade med projektet, enligt bolaget.

För de finländska ägarna blev det fortsatta samarbetet ännu svårare, då Rosatom tog över kärnkraftverket i ukrainska Zaporizjzja. Den finländska energiministern Mika Lintilä ansåg det omöjligt att gå vidare med projektet som ännu inte hade fått alla tillstånd.

En stor ägare som har brutit alla internationella regler om kärnkraften och med våld tagit över ett kärnkraftverk i ett annat land kan helt omöjligt få tillstånd att driva kärnkraftverk i Finland, sa närings- och energiminister Mika Lintilä i en riksdagsdebatt.

Småskalig kärnkraft nästa?

Nu söker Finland andra vägar och det är inte uteslutet att någon annan bygger vidare på den förberedda tomten i Pyhäjoki. Före det återstår åtskilliga rättsprocesser om det avbrutna rysk-finländska samarbetet.

Fortum äger både kärnkraftverket i Lovisa och en fjärdedel av verket i Olkiluoto samt betydande delar i de svenska kärnkraftverken i Oskarshamn och Forsmark. Fortum beskrivs som ett ledande nordiskt företag inom fossilfri energi, bolaget utreder möjligheterna för ny kärnkraft i Norden.

Fortum har tillsammans med Outokumpu ett samarbetsavtal om ny småskalig kärnkraft, SMR i Finland. Syftet är att minska utsläppen av CO2 från Outokumpus tillverkning av rostfritt stål i norra Finland.

Avsikten är att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin. Förutom vind-, sol- och vattenkraft behöver energiintensiva industrier och hela samhället en stabil och koldioxidfri elproduktion, framhåller de två företagen. Kärnkraft anses vara det enda alternativet.

Motståndet lagt sig

Flera partier och medborgarorganisationer har länge motsatt sig kärnkraften i Finland. Men motståndet har lagt sig. Miljöorganisationen Greenpeace har meddelat att man inte längre aktionerar mot kärnkraft, efter många protestaktioner genom tiderna t.ex. i Olkiluoto.

Miljöpartiet De grönas miljöminister Satu Hassi lämnade år 2002 sin post, när regeringen gav principtillstånd för Olkiluotos tredje reaktor. Det samma hände år 2014 när regeringen skulle ge principtillstånd för kärnkraftverket i Pyhäjoki.

Numera är också De Gröna för kärnkraft, även om det fortfarande finns invändningar om kostnader och risker.

Många pekar ändå på den underliga situation som uppstår, när Tyskland lägger ner sina tre sista kärnkraftverk nästan samma dag som Finland tar i bruk sitt nya kärnkraftverk nästan samma dag som den sista tyska kärnreaktorn läggs ner.

Klimatet kräver mer kärnkraft?

Rysslands krig i Ukraina har alltså rört om också den finländska energipolitiken. När Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo efter riksdagsvalet i april började bilda regering gällde en av hans frågor kärnkraften. 

En fråga i regeringssonderingen gällde partiernas beredskap att skapa förutsättningar för nya investeringar i kärnkraft och för småskalig kärnkraft. 

Han frågade partierna om de är beredda att främja Finlands klimatneutralitetsmål och en ökning av de finländska företagens miljövänliga export. 

Alla partier svarade jakande och slutsatserna syns i det nya regeringsprogrammet.