Gemensam nordisk strategi för AI

Danmark, Finland, Norge, Island och Sverige har redan sina nationella strategier för AI som var för sig slår fast att den nya tekniken måste användas på ett etiskt sätt.

- Men frånvaron av ett enhetligt nordiskt synsätt leder till att vi missar möjligheter för regionala synergier och samarbete. Vi skulle kunna hantera gemensamma utmaningar mer effektivt tillsammans, säger Olivia Rekman, rådgivare på Nordic Innovation, som är initiativtagare til The Nordic Ethical AI Expert Group.

De nordiska rapporterna om AI. De kan laddas ned genom att klicka på respektive land här: Danmark, Finland, Sverige, Island, Norge.

Gruppen kommer med fem förslag, som förutom att det utveckla en gemensam nordisk AI strategi, är:

• Etablera ett nordiskt center för etisk och ansvarsfull AI.
• Samarbeta om stora språkmodeller, så att även de mindre nordiska språken kan utnyttja AI.
• Integrera AI och etik i utbildningen för en kompetent nordisk arbetskraft.
• Utveckla en standardiserad mätmetod för att bedöma vilken miljöpåverkan AI har.

- Vi bad 23 av de främsta experterna på AI i Norden att se på Etisk AI för att se vad som kan göras på systemnivå i de nordiska länderna, Nu har de blivit eniga om fem rekommendationer och i slutet av augusti har vi blivit inbjudna för att möta de nordiska digitaliseringsministrarna, säger Svein Berg, som är chef för Nordic Innovation.

För varje förslag finns det också en plan för hur det ska genomföras. Det nordiska centret för AI tänker man sig till exempel till att börja med ska vara en virtuell organisation. Berg är noga med att påpeka att det inte ska konkurrerar varken med de nationella innovationsorganisationerna eller företagen.

Det är inte heller forskning om AI som ska ske där, utan centret ska fungera som ett nav för experter, forskare, politiska beslutsfattare och de som arbetar med AI i företagen.

Centret ska fokusera på att hjälpa de nordiska företagen att integrera AI i verksamhet genom praktiska, applikationsdrivna program.

För är det något alla som håller på med AI är rörande eniga om är det att det behövs mer utbildning för att möta behovet av kompetens.

- En sak som vi har pratat mycket om i expertgruppen är att se på vad barriärerna är idag för att Norden ska bli ledande inom etisk AI. Kompetens och tillgång till talang är en självklar sådan barriär, säger Olivia Rekman.

Både Berg och Rekman betonar att utvecklingen går snabbt.

Världens fem största företag efter marknadsvärde. Det finns 9 430 företag med  i indexet. De  värderas till drygt 110 251 miljarder dollar. Av detta står de fem största techbolagen för 13 542 miljarder dollar, eller drygt åtta procent. Talen från 22 augusti i år.

- På börsindex i USA är åtta av de största företagen nu techbolag. Det är där mycket av tillväxten och värdet skapas idag, och vår framtida välfärd. Därför är det helt avgörande att vi kan hänga med för att vara konkurrensstarka.

Det är jätteviktigt att vi också har nordiska AI-företag. Om man inte satsar på att utbilda arbetskraften så kommer andra aktörer, som Microsoft, att ta över och sätta agendan. Det är inte negativt i sig, men vi måste överväga var den maktförskjutning som detta innebär när värdeskapandet och agendan inte sätts av nordiska aktörer, säger Olivia Rekman.

Hon tar som exempel att Microsoft ska investera 34 miljarder kronor i Sverige, men att det inte finns några motsvarande statliga satsningar. Det handlar inte nödvändigtvis bara om att försöka utveckla ännu snabbare och tunnare datachip, eller generativa dataprogram som Chat-GTP och Microsofts Copilot, i Norden.

-  Det finns så många andra delar av värdekedjan där de nordiska företagen kan delta. Det är en utveckling som kommer att påverka alla branscher och verksamheter, ungefär som när Internet kom, säger Svein Berg, som också kommer med några varnande ord:

- Blir vi bländade av den stora potentialen? Gör det att vi inte ser faromomenten? Men så är frågan: Vad är alternativet? Vi är ju på hamsterhjulet.  Vi måste delta i den internationella konkurrensen, men vi måste hitta ett ansvarsfullt sätt att göra det på.

En av de stora fördelar som Norden har, är tillgången på bra data som är viktigt när AI-programmen ska tränas upp till att till exempel ställa diagnoser. Sverige var det första landet i världen som införde personnummer, redan 1947.

- Vi har ju fantastiska hälsodata i Norden. Vi har förespråkat att dessa i högre grad borde göras tillgängliga. I Finland har man en lag om att hälsodata är tillgänglig för forskning och innovation. I de övriga nordiska länderna är den bara tillgänglig för forskning. Det är krävande för innovatörer att få tag i den informationen.

Men är det inte en illusion att tro att vi kan öppna för informationen till nordiska företag utan att dessa senare köps upp av utländska företag?

- I väldigt mycket av innovation uppstår det dilemman. Av och till är det en fördel för ett företag som ligger i Norden att det blir uppköpt. Vi har sett på talen: De tillväxtföretag som blir uppköpta av utländskt kapital, har en högre tillväxt i Norden, än de som fortfarande är nordiskt ägda. Företagen köps inte upp och flyttas ut. Det är en myt.

- Vi har också jobbat med det som heter Nordic Smart Guvernement & Business. Det började med att företagsregistren och bolagsverken såg på möjligheterna för att man skulle kunna skicka finansiell information sömlöst mellan de nordiska länderna. Efter hand har också de statistiska centralbyråerna och skatteverken kommit med. Det handlar om att det ska bli lättare för företagen. Ernst & Young har uppskattat att det kan spara in 25 miljarder euro, per år, i Norden, säger Svein Berg.

Men det finns också negativa sidor med AI – som att den använder så mycket energi.

- Är det inte så att ett sök efter information på AI använder tio gånger mer energi än på Internet? frågar Svein Berg.

- Ja, svarar Oliva Rekman.

- Det finns prognoser från International Energy Agency som visar att innan 2040 kommer 30–40 procent av det globala elförbuket gå till IKT. Det tror jag kommer att bli en superstor fråga framöver.