Sjukdomar och dödsfall i arbetslivet leder till enorma kostnader

2019 uppskattade ILO 11 730 arbetsrelaterade dödsfall i de nordiska länderna. Av dem var en procent, eller 143 fall, orsakade av olycka på arbetsplatsen. När ett dödsfall eller olycka sker i direkt anslutning till arbetet klassificeras det som yrkesrelaterat dödsfall eller olycka. Det registreras och kompenseras och är därmed lätt att mäta.

Arbetsrelaterade dödfall och sjukdomar är däremot mycket svårare att konstatera, både för att begreppet är vidare, men också för att symptom kan visa sig långt senare och vara en del av en större problembild. Många fler dör dock av arbetsrelaterade sjukdomar idag än av olyckor på arbetsplatsen.

Firar Arbetsmiljödagen 

Så hur ska länderna skyddsombud och arbetsmiljömyndigheter arbeta för att förebygga och upptäcka arbetsrelaterade skador? Det var temat för konferensen ”Arbetsrelaterad dödlighet – lärdomar från de nordiska länderna”, som hölls i Stockholm i slutet av april för att uppmärksamma världsarbetsmiljödagen.

En av grundarna till den är Jukka Takala, finländare med en lång internationell meritlista av arbetsmiljöarbete bland annat 27 år i ILO. På länk från Helsingfors berättade han att 150 länder firar Arbetsmiljödagen den 28 april. Varje år har ett särskilt tema som 2024 är klimatförändringarnas inverkan på arbetsmiljön.

Från vänster: Susanna Stymne Airey, Wiking Husberg, Bengt Järvholm, Riku Rajamäki, Monica Seem och Karin Gunther.

Nordiskt samarbete inom arbetsmiljöområdet ger större inverkan internationellt.
Jukka Takala har också, tillsammans med kollegan Wiking Husberg och ett antal nordiska forskare, arbetat fram rapporten ”Arbetsrelaterad dödlighet i de nordiska länderna”, finansierad av Nordiska Ministerrådet.

Wiking Husberg ställde den retoriska frågan ”Har vi ett bra arbetsmiljöarbete i Norden?” Och konstaterade: ”Ja, ganska, men inte för alla”.

Hans slutsats är att det går att bli bättre och gärna genom nordiskt samarbete. Det finns allt vinna både av att lära av varandra och för att de nordiska länderna blir en starkare röst internationellt genom att bilda gemensam front. Ett exempel är när de nordiska länderna gick samman och lyckades arbeta fram gemensamma nordiska säkerhetsföreskrifter för motorsågar. Genom samarbetet gick det lättare att gå gehör för säkerhetsföreskrifterna också utomlands.

- När vi jobbar tillsammans i Norden får vi större kraft och på internationell nivå kan vi få ännu större inverkan och påverka hela världen, sa Wiking Husberg.

I slutet av förra seklet var antalet yrkesrelaterade dödsfall och olyckor betydligt högre än idag. I till exempel Finland dog ungefär 170 personer årligen i arbetet på 70- och 80-talet, medan Finland numera har 20 dödsolyckor i arbetet plus, minus 5, varje år. Siffrorna är olika i de nordiska länderna, men tendensen är att de sjunkit betydligt, men nu stannat på en viss nivå. Däremot stiger de arbetsrelaterade dödsfallen och sjukdomarna.

- Yrkessjukdomar har en lagenlig definition, vilket innebär att de kan ersättas ekonomiskt och också mätas. Arbetsrelaterade sjukdomar och dödlighet handlar mer om uppskattningar och är svårare att mäta. Och det som inte kan mätas är svårare att göra något åt, sa Wiking Husberg.

Flera av de yrken som anses vara extra farliga har det gemensamt att de anställa arbetar i miljöer med små partiklar i luften. På tionde plats kommer bagerier. (Illustrationsbild)

De tio farligaste yrkena för arbetsrelaterad sjukdom

De farligaste yrkena för att få arbetsrelaterade sjukdomar är arbete med förstärkt plast, dammigt byggarbete eller att utsättas för damm i gruvor och stenbrott, golvläggning, tillverkning av cementprodukter, bilmålning, formalaldehyd och lim i träindustrin, svetsning och gasskärning av metallprodukter och aluminium. Sist på tiolistan kommer bagerier.

Den vanligast sjukdomen efter att ha exponerats i dessa arbeten är cancer, 46 procent, följt av luftvägs- och cirkulationssjukdomar, 27 procent, och psykiska sjukdomar, 8 procent. Detta är de största andelar av sjukdomar som kan kopplas till exponeringen. Att arbeta med asbest ökar risken att drabbas av cancer fem gånger och för den röker ökar risken ännu mycket mer. Men rökningen betyder att det blir svårare att få exponeringen erkänd som yrkessjukdom och därmed ersättning. I Finland får ungefär 70 personer per år erkännande att deras lungcancer är en yrkesskada. Ytterligare 700 drabbas av arbetsrelaterad lungcancer, men får det inte erkänt på grund av rökning. Och alla dessa sjukdomsfall hade kunnat förebyggas, konstaterar Jukka Takala.

- Cancer är en sjukdom. Yrkesrelaterad cancer är ett förvaltningsbeslut, sa han.

Förlorade levnadsår

Flera sjukdomar kan orsakas av arbetet, även om de inte dödar. Det kan handla om belastningssjukdomar, psykiska problem, cirkulationsrubbningar med mera.

Världshälsoorganisationen, WHO, har infört begreppet ”Disabilities Adjusted Life years, DALY:s, som handlar om förlorade år på grund av arbetsrelaterade sjukdomar. En DALY motsvarar förlusten av motsvarande ett års full hälsa. Till exempel minskar ett lungcancerfall den förväntade levnadstiden med 16 år. Också många andra arbetsrelaterade sjukdomar eller invaliditet innebär stora förluster av möjliga arbetade och levda år. Stress, psykisk ohälsa, våld och hot och mobbning är andra arbetsmiljöfaktorer som innebär förlorade år och problem på arbetsplatser.

Syftet med att mäta med DALY:s är att synliggöra kostnaden för arbetsrelaterade skador, sjukdomar och för tidig död. De 11 730 arbetsrelaterade dödsfall som ILO räknade fram för de nordiska länderna 2019, motsvarar 464 000 Dalys, det vill säga 464 000 förlorade år av hälsa. Detta till en kostnad av 3,4 procent av BNP, och då ingår inte arbetsrelaterad frånvaro.

- Vi måste bli bättre på att mäta arbetsrelaterade sjukdomar. Hur ska vi annars kunna konstatera när vi gör rätt arbetsmiljöåtgärder, konstaterade Wiking Husberg.

Kostnaderna för yrkesrelaterade sjukdomar är stora – bara i Finland uppskattas effekterna av dålig arbetsmiljö till 24 miljarder Euro per år. Han ställer frågan om det behövs ett nytt fokus i arbetsmiljöarbetet och konstaterar att det är viktigt att vidga tillsynen till att omfatta mer än olycksfall.

- Vi måste ställa oss frågan om vi tittar på rätt saker? Och har vi orsak att omprioritera det preventiva arbetet? En fördel i Norden är samarbetet med parterna och att vi vågar lyfta och tala om problemen, säger Wiking Husberg.