Invandrare i Sverige i kö för att jobba i Danmark

- Regeringarna måste samarbeta, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö, till Sveriges radio en vecka in på detta nya år. Hon fortsätter:

- Det finns arbetskraft som vill jobba och det finns företag som vill anställa.

Stjernfeldt Jammeh syftar på Danmarks stora brist på arbetskraft – såväl inom privata näringslivet som inom offentlig sektor – samtidigt som Sverige har flera arbetssökande tredjelandsmedborgare. Just i Malmö är en stor del av de arbetssökande icke EU-medborgare med begränsade möjligheter att ta ett jobb i Danmark.

Den danska arbetsmarknaden är urstark. I slutet av 2023 passerade sysselsättningen tre miljoner personer. Källa: Danmarks Statistik.

Det är de danska arbetstillståndsregler som med några undantag sätter käppar i hjulet för denna grupp arbetssökande, bosatta på svenska sidan och kvalificerade för tjänster i Danmark.

I vissa begränsade fall kan icke EU-medborgare bosatta utanför Danmark gränspendla till landet om de uppfyller ett av dessa alternativ:

1.The Pay Limit Scheme som innebär en årslön på minst 487 000 DKK (2024). Alternativt en kompletterande ordning med en årslön minst 393 000 DKK (2024).

2.Positivlisterne med två dynamiska listor över yrken som Danmark upplever sig ha brist på. En lista för högutbildade och en för yrkesutbildade.

Danmarks särskilda pensionsregler en fara

För de tredjelandsmedborgare som meriterar sig för de danska kraven och kan börja arbetspendla över Öresund finns en betydelsefull aspekt som rör pensionen.

Nahed Kassem fick hotelljobb hos det danska bolaget Forenede Hotelservice, med vd Ricco Alvarez, vid en dansk-svensk jobbmässa på Malmömässan 27 oktober 2021, arrangerad av Greater Copenhagen.

-Danmark kräver att icke EU-medborgare måste ha varit bosatta i Danmark de senaste fem åren före ansökan om pensionsuttag. Det beror på att Danmark har undantag för tredjelandsmedborgare enligt EU-förordningen om social trygghet. Motsvarande undantag finns inte i övriga nordiska länder vad vi känner till.

Det säger Sandra Forsén till Arbeidsliv i Norden. Hon är senior rådgivare på Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn med ansvar för Gränshinderrådet.

- Gränshinderrådet kan liknas vid en ombudsman för invånare och företag i Norden och har ingen nationell agenda, säger hon.

Sandra Forsén, senior rådgivare på Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn med ansvar för Gränshinderrådet. Foto: Johan Wessman/News Øresund.

Verktyg för lösningar och för transparens

I Nordiska ministerrådets gränshinderdatabas finns rapporter om hinder för fri rörlighet inom Norden.

- Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden och de tre gränsregionala informationstjänsterna Gränstjänsten Sverige-Finland-Norge, Grensetjänsten Norge-Sverige och Øresunddirekt rapporterar potentiella hinder till oss på sekretariatet enligt en mall.

- Vi skickar problemställningen vidare till berörda departement och för en dialog med sakkunniga där för att kvalitetssäkra gränshindret. Ryms de inom ramen för vad som formellt anses vara ett gränshinder läggs de in i databasen och Gränshinderrådet kan arbeta med dem, säger Sandra Forsén.

Databasen uppdateras vartannat år. Då skickas alla texter igen till berörda departement med förfrågan om någon förändring skett och om beskrivningen fortfarande är giltig eller om lagändringar ägt rum.

- Vi har inte möjlighet att aktivt jobba med alla hindren och ibland har hinder lösts utan att det funnits på vår prioriteringslista, säger Sandra Forsén.

Hon pekar även på andra syften med databasen, de som handlar om transparens och kommunikation.

- Norden har som vision att vara världen mest integrerade region 2030. För att klara det behöver vi erkänna att det finns utmaningar och då ska det gå att hitta information om vilka problemen är. Databasen fungerar också som informationskälla för dem som funderar på att gränspendla.

I gränshinderdatabasen har även problemen för tredjelandsmedborgare att gränspendla hamnat och Sandra Forsén berättar att det finns med bland de 30 hinder som Gränshinderrådet prioriterat att arbeta med.

EU-projekt för ökad rörlighet för tredjelandsmedborgare

På tjänstemannanivån har Gränshinderrådet deltagit i möten och work shops i det projekt som OECD med start i september förra året genomför i samarbete med Europeiska kommissionens Directorate General for Structural Reform Support (GD REFORM).

- Det är ett välkommet projekt som ska titta på problematiken och komma med rekommendationer för hur tredjelandsmedborgare ska kunna ta del av den gemensamma arbetsmarknaden i Öresundsregionen, säger Sandra Forsén.

Initiativet till det 18 månader långa projektet kommer från svenska Region Skåne och danska Region Hovedstaden. Projektet ska bland annat titta på hur andra europeiska gränsregioner och även utomeuropeiska regioner löst gränsöverskridande rörlighet för utländska arbetstagare.

Syftet är att ge rekommendationer till de danska och svenska regeringarna.

 - Vi på Gränshinderrådet avvaktar processen och deltar med vår expertis. Resulterar projektet med smarta lösningar kan vi använda dem, säger Sandra Forsén.

Enligt nämnda radioinslag har danska regeringen inga planer på att ändra reglerna för arbetstillstånd för icke EU-medborgare.