Lång lista av nya EU-förslag för arbetslivet

Hur mycket ska EU bestämma när det gäller regler på arbetsmarknaden? Alla har i färskt minne striden om minimilönedirektivet där EU-parlamentet gick hand i hand med fackföreningar i Europa för få till en lagstiftning. Nordiska politiker, fack och arbetsgivare försökte gemensamt försvara den nordiska modellen med kollektivavtal, men förlorade den striden.

Så vad kan man vänta sig under den kommande mandatperioden? Helt klart är att Europaparlamentet har arbetat fram en diger önskelista för arbetsmarknadsområdet. Vi stämde av läget med moderaten Jessica Polfjärd som sitter i sysselsättningsutskottet EMPL och den socialdemokratiske toppkandidaten Johan Danielsson, före detta biträdande arbetsmarknadsminister.

Under pandemin införde EU ett tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet (SURE). Nu höjs röster inom parlamentet för att ha en sådan permanent lösning, en slags europeisk a-kassa. Andra förslag gäller starkare muskler till europeiska arbetsmyndigheten (ELA), pengar till betald kompetensutveckling, sociala krav vid offentlig upphandling, "social conditionality” - alltså sociala villkor - för att få del av EU:s fonder med mera med mera.

Moderaten Jessica Polfjärd tycker att mycket i den sociala dialogen ska vara nationell kompetens. Foto: Sara Johannessen/Norden.org

- Det där är en lite väl lång lista tycker vi, säger Jessica Polfjärd. Men här finns ju också en väldigt svensk position. Minimilönerna var väl en av få gånger när alla svenska ledamöter tyckte samma sak. Vi var visserligen för SURE som ett sätt att inte kasta ut människor i arbetslöshet under pandemin. Men det var en exceptionell tid.

Diger önskelista

Johan Danielsson anser att parlamentets digra önskelista i grunden innehåller rimliga krav.

- Jag tycker till exempel att det är bra att villkora våra gemensamma skattepengar med att man följer lagar och avtal på arbetsmarknaden (förslaget om ”social conditionality”). Det vore också bra om ELA fick mer resurser så att svenska myndigheter kunde få hjälp att jaga oseriösa arbetsgivare efter att de lämnat landet.

Högt på Johan Danielssons ”att-göra-lista” i EU-parlamentet är att få bukt med arbetslivskriminaliteten. Foto: Socialdemokraterna

Samtidigt betonar Johan Danielsson vikten av att förslagen från EU ska vara förenliga med den svenska arbetsmarknadsmodellen. Han har en idé om hur den frågan ska lösas och den kommer han att driva om han blir invald.

- Det handlar om att göra den typen av lagstiftning dispositiv, alltså att vi ges möjlighet att anpassa den till våra nationella branschavtal. Det bästa vore om man kunde får fram en lösning som sedan kan tillämpas generellt, annars måste man lösa det från fall till fall, säger han.

"S bär skulden"

Jessica Polfjärd anser att de svenska Socialdemokraterna delvis bär skulden till problemen med lagstiftning på EU-nivå vs nationella kollektivavtal, inte minst sedan förre statsministern Stefan Löfven var pådrivande i att införa den sociala pelaren i EU. Men Johan Danielsson slår ifrån sig:

- Nej, nej, de borgerliga har fått pippi på den historieskrivningen. Det är inte den sociala pelaren som är problemet. Grundansatsen där är att samhället måste bli mer jämlikt för att ha en stabil demokratisk och ekonomisk utveckling, säger han.

- Även vi i Norden har mycket att vinna på att arbets- och levnadsvillkor i resten av Europa förbättras. Den arbetskraft som kommer till Sverige och utnyttjas kommer inte för att bo i arbetsgivarens garage för att det är roligt utan för han har en ännu svagare ställning och utnyttjas i hemlandet. Så vi har mycket att vinna på att de får det bättre. Därför måste vi också hitta ett sätt att göra EU-lagstiftningen förenlig med vår arbetsmarknadsmodell.

Arbetslivskriminalitet

Att få bukt med arbetslivskriminaliteten är för övrigt en fråga som ligger högt på Johan Danielssons ”att-göra-lista” i EU-parlamentet.

- Den organiserade brottsligheten inom arbetslivet är nu ett problem av sådan omfattning att det är samhällshotande. Jag vill se en europeisk strategi för att komma åt detta. Det kan handla om att förbjuda långa leverantörskedjor, tydligare upphandlingsregler, mer kännbara straff, att förbjuda vissa avarter av utstationering, säger han.

Sociala dialogen

Nyligen utlovade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att införa en särskild envoyé eller sändebud i kommissionen för att främja den sociala dialogen mellan arbetsmarknadens parter.

- Positivt, tycker Johan Danielsson. Förhoppningsvis kan det vara ett stöd för att utveckla förhandlingsmodellen och stärka de fackliga rättigheterna i många länder.

Jessica Polfjärd är inte lika positiv:

- Det här är inte frågor som vi tycker ska vara på EU-nivå i samma utsträckning som andra tycker. Vi vill hellre fokusera på andra frågor i EU-samarbetet. Vi tycker att mycket i den sociala dialogen ska vara nationell kompetens och ser inget mervärde i att kommissionen ska ha detta som ett uttalat ansvarsområde, säger hon.