Klimatkrisen och den gröna omställningen har seglat upp som en stor fråga inför valet till Europaparlamentet den 9 juni. Partier på yttersta högerkanten vill ändra eller riva upp redan fattade beslut inom ramen för EU:s Green Deal och Fit for 55. Även inom den stora konservativa partigruppen EPP höjs röster för att bromsa takten i klimatomställningen.
Arbeidsliv i Norden besökte EU-parlamentet i Strasbourg på den näst sista sessionen före valet och frågade de svenska ledamöterna vad som står på spel när det gäller den gröna omställningen. Ett starkt och omedelbart intryck vid dessa möten var att klimatet – det politiska alltså – har hårdnat och gått mot en tydligare polarisering.
Både socialdemokraten Heléne Fritzon och miljöpartisten Alice Bah Kuhnke inledde sina pressträffar med att tala om den stora förändring de upplever. I de stora och banbrytande klimatbeslut som EU beslutat om har parlamentets två stora grupper EPP och S&D varit överens (EPP består av konservativa och kristdemokratiska partier och S&D av socialdemokratiska partier), men nu börjar EPP börjat vackla.
Alice Bah Kuhnke i en debatt i Europaparlamentet. Hon är EU-parlamentariker för Miljöpartiet de Gröna.
- Det här är en jätteförändring. Tidigare har det funnits en röd linje för EPP mot att öppna för extremhögern. Vi har märkt detta tydligt och samlar bevis på det. Det är en ”stoppa huvudet i sanden-politik”. Att backa från redan otillräckliga klimatmål är att bädda för katastrof, säger Alice Bah Kuhnke.
Både hon och Heléne Fritzon säger också att Sverige nu lyfts fram som en ”förebild” på hur traditionella högerpartier samverkar med extremhögern.
Även Malin Björk från Vänsterpartiet har noterat att fältet har splittrats och att det skett en ”tydlig svängning” högerut i miljöutskottet ENVI.
- Men än så länge har vi rott hem omröstningarna, säger hon.
Av de svenska ledamöterna är det ändå bara Sverigedemokraternas Charlie Weimers som öppet talar om att riva upp Fit for 55 (EU:s klimatmål), exempelvis beslutet att fasa ut bilar förbränningsmotorer fram till 2035. På hemmaplan har han fått rikligt medieutrymme för att föra fram sitt budskap, men hur allvarligt är hotet egentligen?
Johan Danielsson, Socialdemokraterna och Charlie Weimers, Sverigedemokraterna står långt ifrån varandra i miljöfrågorna som just nu dominerar debatterna i Europaparlamentet.
Vid Moderaternas pressträff i Strasbourg medger Tomas Tobé och Jessica Polfjärd att det kommer att göras ”konsekvensanalyser” av klimatpaketet och att EPP-gruppen är beredd att samarbeta med partier längre till höger. Samtidigt betonar partiet att de inte har för avsikt att ge upp sina klimatambitioner.
Efteråt ber jag Jessica Polfjärd, som också sitter i miljöutskottet, att utveckla partiets inställning:
- Både parlamentet och kommissionen har som ambition att ta ytterligare steg mot klimatneutralitet. Vi ser att det är nödvändigt att göra mer och vi vill vara en konstruktiv part. Det här är ett ypperligt område att samarbeta kring, vi vet att vi kan få ut mer då. Samtidigt behöver den gröna och den ekonomiska omställningen gå hand i hand och också ha en legitimitet bland medborgarna.
Hur ser du till exempel på utfasningen av förbränningsmotorn?
- Vi har inte haft några problem med att den ska fasas ut. Det är en viktig symbol om näringslivet ska gå före. Då behövs fasta och långsiktiga spelregler. Samtidigt händer det mycket nu. Det har uppstått en strid inom den tyska regeringen och det är olyckligt. Vi brukar inte gå in och ändra besked i efterhand. Jag tycker att utfasningen ska ligga kvar.
Hur ser du mer allmänt på den gröna omställningen? Är den ett hot mot jobben eller är det tvärtom där som framtidens jobb finns?
- Det är där framtidens jobb skapas. Om vi ska behålla Sveriges och Europas konkurrenskraft är det en förutsättning att vi ställer om. Vi ser också att många svenska företag vill vara med och bidra till detta.
Den breda majoritet i Europaparlamentet som står bakom klimatlagstiftningen består förutom av de stora partigrupperna EPP och S&D också av liberala Renew. Till den gruppen hör bland annat det svenska Centerpartiet vars ledamot Emma Wiesner är en hängiven förespråkare för den gröna omställningen. Hon hänvisar den färska lägesrapporten från Europeiska miljöbyrån EEA.
- Vi lever nu i en tid när det är dyrare att fortsätta att släppa ut än att ställa om. Det ger oss fantastiska möjligheter, men det visar också hur dyrt det kommer att vara att göra ingenting. Många pratar som att vi är klara med klimatpolitiken, men då missar man de möjligheter som ligger i att stärka den ännu mer, säger hon.
Hur vill du göra det?
Emma Wiesner rabblar som ett rinnande vatten upp en rad förslag: ett rejält paket för att sätta punkt för den fossila eran, rensa EU-budgeten från fossila projekt, ta bort alla fossila subventioner, förbjuda fossil marknadsföring, sätt stoppdatum för fossil energiproduktion, sätt klimatlås på EU:s budget, stärk och utvidga utsläppshandeln, inför koldioxidmärkning på produkter….
Emma Wiesner representerar Centerpartiet i Europaparlamentet. Foto: Centerpartiet.
- Brist på förslag är det sannerligen inte. Därför är det sorgligt att vi hamnat i den här berättelsen som försöker få det till att Sverige kan lägga upp fötterna för EU har redan löst allting. Det är långt från verkligheten, säger Emma Wiesner.
Hon är övertygad teknikoptimist och ser många möjligheter till nya jobb i och med den gröna omställningen. Men hon vill tona ner individens ansvar och efterlyser förändringar på systemnivå och styrmedel som gör alternativen mer konkurrenskraftiga.
- Folk bytte inte till glödlampor för att det var slut på stearinljus, utan för att det var smartare, snyggare, billigare och bättre. Det är så vi måste göra nu också. Om vi hittar alternativ som är snabbare, snyggare, billigare och bättre kommer folk att byta livsstil utan att de tänker på det.
Ett konkret förslag i Centerpartiets valplattform är införandet av ett klimatlås. Vad är det?
- Vi fick kämpa länge för ett demokratilås mot länder som Ungern och Polen. Nu vill vi ha något liknande för klimatet. Om klimatpolitiken ska vara verksam måste det få konsekvenser om man inte når sina klimatmål.
Både Jessica Polfjärd och Emma Wiesner satsar på att bli omvalda till EU-parlamentet i årets val. En som hoppas göra comeback är socialdemokraten Johan Danielsson som hoppade av efter halva mandatperioden när han blev hemkallad som biträdande arbetsmarknadsminister i Magdalena Anderssons kortvariga S-regering 2021.
- EU-parlamentet är en viktig arena för att påverka beslut, inte minst på arbetsmarknadsområdet. Det finns flera saker där som jag vill följa upp, till exempel nollvisionen för dödsolyckor i arbetslivet, säger han. (Se även annan artikel).
Även Johan Danielsson ser klimatomställningen som en ödesfråga.
- Det handlar ju om att göra planeten beboelig, men det är också viktigt för vår konkurrenskraft med gemensamma regler. Det är en grundförutsättning för att företag ska kunna investera i den utsträckning de gör i Sverige just nu och där tiotusentals nya industrijobb är på väg att växa fram.
- Drar man undan regelverket som högerpopulisterna föreslår drar man också undan mattan för alla dessa investeringar och nya arbetstillfällen. Det vore ett allvarligt hot mot svensk industri och mot tillväxt och välfärd, säger han.
Europaparlamentet består av 705 direktvalda medlemmar som representerar alla de 27 EU-länderna.
Parlamentet beslutar om EU:s lagstiftning, inklusive den fleråriga budgeten, tillsammans med Europeiska unionens råd (som består av regeringarna).
På grund av demografiska förändringar i EU beslutade rådet 2023 att höja antalet parlamentsledamöter till 720 (+15) i nästa Europaparlament.
Mellan den 6 och 9 juni 2024 kan 370 miljoner européer rösta för att välja ledamöterna till nästa Europaparlament. Varje medemsland har ett visst antal platser i parlemantet.