Estland välkomnar Sverige og Finland i Nato-familjen

Säkerhetspolitiken är nu ett ledande samtalsämne i nordiskt samarbete. Det finns knappast en nordisk talare som inte har påpekat att den nordiska familjen nu är samlad i en och samma försvarsallians. Så också vid Nordiska rådets temasession på Färöarna i april, där temat var de nordiska ländernas stärkta säkerhetspolitiska samarbete i Nordatlanten och Arktis.

I de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen hoppas man att samarbetet över Östersjön inte ska bli bortglömt.

Estland välkomnar resten av Norden

När den estniska premiärministern Kaja Kallas nyligen mötte en grupp finländska journalister gladdes hon över att Estland den här gången kan vara storebror i förhållande till Sverige och Finland.

Kaja Kallas, den estniska statsministern, i möte med en grupp finländska journalister. Foto: Jürgen Randma

Nu kan den estniska statsministern välkomna de nya medlemsländerna. Estland har redan varit Natomedlem i tjugo år och kan rentav vara till nytta för Finland och Sverige, påpekar hon.

Det är också ett slags tack för senast. De nordiska länderna gjorde stora satsningar i de baltiska länderna som återtog sin självständighet från Sovjetunionen i början av 1990-talet. Då grundades de nordiska informationskontoren i Baltikum, med stora satsningar på bland annat arbetsmarknad, miljöfrågor och socialpolitik.

Estland inte längre isolerad Natohalvö

Natos tyngdpunkt förflyttas längre norrut, vilket premiärminister Kaja Kallas välkomnar.  Hon beskriver att Estland tidigare har varit en isolerad Nato-halvö i norr, med Ryssland som närmaste, hotfulla granne.

Från estnisk sida påpekas att man har andra erfarenheter än Norden av Ryssland. Estland förlorade sin frihet, självständighet och en femtedel av sin befolkning under den sovjetiska ockupationen. Därför betonar Kallas att varje centimeter av Estland måste försvaras av hela försvarsalliansen, från första början vid ett eventuellt angrepp.

I Estlands försvarsstrategi ingår gemensamma Nato-övningar mot angrepp. Erfarenheterna från Rysslands krig i Ukraina - premiärminister Kallas nämner uttryckligen Butja-massakern - gör att man inte vill låta fienden slå sig ner på den estniska sidan av gränsen ens för ett ögonblick. Då finns inget kvar.

“Estland inte hjälplöst”

Kallas gillar inte påståendet att Estland nu skulle behöva och få mer hjälp av den nya Nato-medlemmen Finlands starka värnpliktsarmé.

- Vi är inte hjälplösa. Också Estland har en allmän värnplikt och en stark armé, påpekar hon. Satsningen på försvaret ligger på 3 procent av bruttonationalprodukten, en hel del över Natos minimimål för nationella försvarssatsningar.

Vilka är då Estlands förväntningar på de nya medlemsländerna? Kaja Kallas betonar att man inte har förväntningar på enskilda medlemsländer utan på försvarsalliansen som helhet. Hon hoppas på gott nordiskt samarbete som nu kan fördjupas i de gemensamma försvarsplanerna.

Kaja Kallas uttrycker en klar förhoppning om att Finland ska se också söderut och inte enbart norröver. Hoten mot Arktis har fått mycket utrymme i finländsk debatt.

- Jag förstår att man vill titta mot norr som en del av det nordiska. Men om ni tänker på försvar och säkerhet kommer hoten mot Finland snarare från öster och söder. Samarbetet med Baltikum är också bra för er, hoten som kommer från Östersjön och från öst är gemensamma, säger Kaja Kallas.

“Nato ger starka kompisar mot mobbare”

Kaja Kallas berättar hur hon presenterar Nato för skolelever: Om någon är stor och mobbar dig för att du är liten, är det viktigt att du har stora kompisar. Då vågar han inte trakassera dig. På samma sätt fungerar Nato, förklarar Kaja Kallas.

Det handlar alltså om att visa sin försvarsstyrka och beredskap att använda den, det är ingen provokation, säger premiärminister Kaja Kallas.

Hon ser en försiktighet i de nya Natoländerna, till exempel då det visade sig att gas- och dataröret mellan Finland och Estland i Finska viken hade skadats.

Nato ville ha militärfartyg på plats, men från finsk sida tvekade man av rädsla för att provocera, enligt den estniska statsministern Kaja Kallas. Hennes inställning är att svaghet provocerar Ryssland. Det hjälper inte att sitta tyst.

Samma tankegångar finns i den färska rapporten “The newest Allies”,  det internationella centret för försvar och säkerhet, med huvudkontor i Tallinn.

Tony Lawrence och Tomas Jermalavičius har författat den estniska rapporten som varnar för alltför mycket “nordiskhet” i de nya Natoländerna. Foto: Bengt Östling

- Nedvärdera inte den ryska styrkan till havs. Forskarna varnar för att självbelåtet tala om Östersjön som Natos innanhav. Ryssland är kvar i Finska vikens spets och Kaliningrad ligger där det ligger.

En regionalisering inom Nato-alliansen är kanske ofrånkomlig. Det kunde ge nytta åt den nordisk-baltiska regionen. Men det finns också en risk att den nordiska identiteten, som är erkänt stark, kan exkludera de baltiska länderna, enligt rapporten.

Speciellt Sverige sägs ha en tendens att falla tillbaka på den nordiska solidariteten och gemensamma lösningar. Finland och Sverige är både arktiska och baltiska länder när det gäller geografi, med placering i det arktiska området och vid Östersjön. Det har också betonats, bland annat i officiella svenska och finländska dokument.

Ändå verkar det nordiska försvarsintresset ligga i mer i nord än i Östersjön enligt författarna. De fem nordiska länderna samlade i Nordefco, talar mycket om sina “kalla områden” i det arktiska området som ska försvaras.

Spänningen gällande Finlands och Sveriges identitet har redan visat sig diskussionen om Natos militära kommandostrukturer, där de nordiska och baltiska länderna inte ligger under samma högkvarter.

Författarna påpekar att Sverige och Finlands inträde i NATO medför stora framsteg för säkerhetsläget i norra Europa och Östersjön. Risken är ändå att de inte helt kan utnyttjas om den nordiska dimensionen dominerar.

“Nato inte problemfritt för Norden”

Anslutningen blir ändå inte problemfri. Det kan bli praktiska problem, men framförallt kulturella, när det gäller mindset och strategisk kultur, från neutralitet och alliansfrihet till ett kollektivt medlemskap i Alliansen, enligt de två författarna.

Finlands folk och ledning har utgått ifrån att klara sitt försvar på egen hand och måste nu vänja sig vid kollektiva försvarsmodeller, vilket kan kräva omställningar.
Finland måste också lära sig formulera hoten mot Natos gemensamma säkerhetsintressen där hoten kommer uttryckligen från Ryssland, påpekar man i Estland.

För Sverige har neutralitet och alliansfrihet inte bara varit praktisk säkerhetsvardag utan också en del av självidentiteten och förutsättningen för en unik, blomstrande demokrati.

Därför kan det bli ännu svårare och ta längre tid för Sverige än Finland att acceptera den nya situationen, enligt rapporten. I Sverige får man vänja sig vid att inte bara ha anslutit sig till Nato utan också den nya statusen som allierad.

Både militär och politisk allians

Försiktiga pr-kampanjer förutspås i den estniska rapporten för att utmana ett latent nordiskt motstånd mot USA och mot kärnvapen (på egen mark). Rapporten påpekar att Nato är inte bara en militär allians, utan också en politisk.

Finland har en lång egen gräns att förvara, men Sverige kan förväntas bidra för hjälp utanför sitt eget område, framförallt när det gäller det maritima försvaret. Ibland går förpliktelserna mot Nato före de nordiska löftena, påpekar Tony Lawrence och Tomas Jermalavičius.

Mer än försvar i nordisk-baltiskt samarbete

I Baltikum hoppas man på mer samarbete om säkerhetspolitiken med de fem nordiska länderna. Allt är ändå inte säkerhetspolitik i de relationerna. Estlands statsminister Kaja Kallas ser många möjligheter för samarbete också utanför försvaret.

Hon hänvisar till sin tid som EU-parlamentariker. Där såg hon stora möjligheter för innovationer och utveckling inom AI, digitalisering, grön teknologi och deep tech.

Det var dags att ta en selfie med Estlands premiärminister. Foto: Jürgen Randma

 Estlands inställning inom både försvarspolitik och andra områden är att små länder måste samarbeta. Ett nordiskt-baltiskt samarbete kunde få ytterligare tyngd och fart, och ekonomisk framgång, tror Kaja Kallas. 

Hon talar för ett projekt kring regleringen inom EU som kräver också rapportering. Det drabbar framförallt de mindre företagen.

- Låt de anställda som sköter detaljredovisningen till EU i stället göra något nyttigt, och låt AI ta hand om den rutinartade rapporteringen, det sparar kostnader, säger Kaja Kallas.

- Vår region har mycket att erbjuda för att göra den europeiska ekonomin konkurrenskraftig så att ingen lämnas efter. Det är något de nordiska och baltiska länderna kunde kämpa för och lyfta upp efter EU-valet, säger Estlands statsminister Kaja Kallas.