Kraftsamling för genomförande av ett starkt socialt Europa

– Deklarationen visar vägen för arbetsmarknaden och socialpolitiken under de kommande fem åren. Den ger hopp genom klara regler för en rättvis arbetsmarknad och gör upp med social dumping, dåliga arbetsvillkor och låga löner, säger Nikolaj Villumsen, europaparlamentariker för danska ”Enhedslisten”, som tillhör vänstergruppen i EU-parlamentet.

Nikolaj Villumsen är glad över att EU:s sysselsättningspolitik för de kommande fem åren nu har kommit så långt. Foto: The Left

Nikolaj Villumsen sitter i sysselsättningsutskottet och är en av dem som förhandlat kring La Hulpe-deklarationen. Han var också med på högnivåkonferensen som en del av EU-parlamentets officiella delegation. Nikolaj Villumsen valdes in i Europaparlamentet 2019, men kandiderar inte till nästa mandatperiod på grund av den rotationsprincip som finns i partiet. Dagen efter högnivåkonferensen är han glad över att EU:s sysselsättningspolitik för de kommande fem åren nu har kommit så långt.

– Det sociala toppmötet vill sätta en annan dagordning för Europa än det konkurrenstänkande som dominerar nu. Det handlar om att skapa trygga jobb och att det finns skydd på arbetsmarknaden. Jag hade gärna sett ett ännu ambitiösare program, men de konservativa regeringarna i medlemsländerna stoppar det, säger Nikolaj Villumsen.

Nästan alla var i La Hulpe

Han återvänder till högnivåmötet i La Hulpe och konstaterar att ”nästan alla var där”. EU:s ordförande Ursula von der Leyen, medlemsländernas ministrar, EU-parlamentariker, kommissionärer, ordförande för Europafacket och arbetsgivarrepresentanter för BusinessEurope och SME-United.

”Alla” var i belgiska La Hulpe och diskuterade framtidens sysselsättningspolitik. Foto: Nicolas Lobet

Men den svenska regeringen, som redan från början motsatt sig deklarationen, var inte på plats och heller inte någon representant för den danska regeringen. Visserligen ingår Danmark bland de 25 länder som skrivit på, men Nikolaj Villumsen tycker det är helt obegripligt att Danmark inte valde att sända en representant. Han ger också en känga till den svenska regeringen, som varken var där eller som skrivit på.

– Arbetsgivarna och svenska regeringen vill ha färre lagar och mer konkurrens, men marknaden har inte levererat social trygghet och rättvisa spelregler på arbetsmarknaden och därför behöver vi ett socialt EU. Nu finns en global konkurrens om grön industripolitik – så var ska de gröna arbetsplatserna vara? I Kina, USA eller inom EU? Genom rättvis social omställning kan vi få den här, säger Nikolaj Villumsen.

Han oroar sig för att yttersta högern ska få majoritet i valet till EU-parlamentet. Redan nu har den liberalkonservativa EPP-gruppen börjar backa på klimatmålen och samarbetar allt oftare med partier högerut.

– En högermajoritet i parlamentet skulle vara en katastrof för klimatet och den gröna omställningen, säger Nikolaj Villumsen.

Svensk skepticism till EU-makt på sociala området

Men varför väljer den svenska regeringen som ett av två medlemsländer att inte skriva på La Hulpe-deklarationen för kommande femårsperiod?

”Vi ville inte riskera att upprepa det misstag som gjordes 2017 med ett socialt toppmöte som Sverige sen fick begränsa konsekvenserna av, sa statsminister Ulf Kristersson den 16 april i riksdagens EU-nämnd och betonade att frågor som rör lönebildning och välfärdspolitik ska vara nationella.

Den nuvarande svenska regeringen är kritisk till tidigare statsminister Stefan Löven som 2017 arrangerade det sociala toppmötet i Göteborg. Det ledde fram till den sociala pelaren där ett av EU:s direktiv så småningom blev den omstridda lagstiftningen om minimilönefrågan. Framför allt Danmark och Sverige protesterade häftigt med motiveringen att detta var en fråga för parterna på arbetsmarknaden, inte EU. Minimilönedirektivet sågs som ett direkt hot mot den svenska modellen och samma kritik anfördes från Danmark. Enigheten och motståndet hos arbetsmarknadens parter och regeringarna i bägge länderna var stora. På senare tid har också arbetstidsdirektivet varit i blåsväder i Sverige, framför allt hos jourpersonal som anser att de genom direktivet tvingats till nya och sämre scheman.

Viljan att ekonomi och social trygghet ska gå hand i hand

La Hulpe-deklarationen är en frivillig överenskommelse om en handlingsplan för sysselsättningen i Europa de kommande fem åren. ”Den ska tjäna som vår kompass för att skapa en rättvis omvandling och garantera att ingen hamnar utanför”, skriver man i La Hulpe-deklarationen och hänvisar till de stora förändringar som står för dörren med grön omställning och AI.

- Vår union måste leverera både för människor och företagande, sa Ursula von der Leyen, ordförande för Europeiska kommissionen. Foto: Nicolas Lobet

Ursula von der Leyen, ordförande för Europeiska kommissionen, poängterade i sitt tal betydelsen av att Europa både är starkt ekonomiskt och socialt och motiverade det med exempel från de dramatiska kriserna under den pågående mandatperioden. Både EU och världen drabbades av pandemin. Knappt hade världen öppnat upp efter nedstängningen, så invaderade Ryssland i Ukraina med påföljande energikris. Dessa kriser av historiska proportioner kunde ha lett till en dramatiskt social nöd, säger Ursula von der Leyen.

– Men det gjorde de inte. Det var för att det europeiska folket hade motståndskraft, men också för att vi kunde sätta in rätt åtgärder vid rätt tillfälle.

Efter nedstängningen under pandemin, siade många om att den skulle följas av massarbetslöshet. Men utvecklingen blev en annan.

– Idag har vi mer än 75 procent i arbete inom EU, vilket är nära målet med 78 procents sysselsättning 2030. Och hur är det möjligt? För att vi har byggt en sund ekonomi, med ett socialt hjärta. Vår union måste leverera både för människor och företagande, sa Ursula von der Leyen i sitt tal.

Den sociala pelaren är ett monument för stora förändringar

När den sociala pelaren antogs i Göteborg 2017, ett möte initierat av socialdemokratiske statsministern Stefan Löfven, möttes den med vad som kanske bäst kan beskrivas som en överseende välvilja. ”A very nice declaration”, var en vanlig kommentar, inte minst bland forskare, berättar Sven Schreurs, forskare på ”Europeiska University Institute” i Florens. Han är inne på sista året på sin doktorsavhandling i statskunskap med fokus på hur EU har utvecklat sin socialpolitik de senaste tre decennierna. Tillsammans med David Bokhorst, även han forskare vid samma institut i Florens, har han skrivit analysen ”Europé´s Social Revival: From Gothenburg to next Generation EU”, ett uppdrag för Sieps, the Swedish Institute for European Policy Studies.

– Förändringarna kopplade till den sociala pelaren har varit långsamma, men nu är pelaren för sociala rättigheter ett monument för stora förändringar. Många länder ser den som en användbar guide för att arbeta med social- och arbetsmarknadsfrågor, säger Sven Schreurs.

Sven Schreurs är forskare på ”Europeiska University Institute” i Florens. Foto: Privat

Deklarationen efter Göteborgskonferensen har kritiserats för att den packade in gammalt material i ny förpackning.

– Mycket låg redan i pipeline. Efter den ekonomiska krisen på 90-talet och runt sekelskiftet växte det fram både en social och ekonomisk agenda som togs i Lissabonföreraget, men mötet i Göteborg lade till något nytt och gav det sociala arbetet politiskt stöd. Sverige och Danmark har varit skeptiska efter minimilönedirektivet, men Danmark börjar bli mer aktiva efter plattformsdirektivet som visade att EU kan betyda något när det kommer till ”nya” sociala teman, säger Sven Schreurs.

När han och kollegan David Bokhorst summerar de senaste sju åren är deras slutsats att den sociala pelaren har konsoliderats och att den är här för att stanna. Dock finns en osäkerhet i vad som händer efter valet till Europaparlamentet beroende på valresultat. Idag finns ett stort stöd för den sociala agendan i de flesta medlemsländer och hos arbetsmarknadens parter förutom arbetsgivarorganisationen BusinessEurope. Däremot finns en skepsis hos de flesta ytterhögerpartierna som inte vill ha direktiv om sociala frågor på EU-nivå, men också där finns undantag som till exempel Italien.

Den svenska regeringen har varit tydlig i sitt nej. Däremot hoppas det belgiska ordförandeskapet att de ska kunna övertala Österrike att skriva på innan det formella antagandet i juni.