Samverkan och tidiga insatser nödvändiga för ökad inkludering

Under snart två decennier har ett strategiskt arbete pågått i Sverige för att minska andelen unga utanför arbete och studier. Trots flera framsteg står nu cirka 140 000 personer i åldrarna 16 till 29 år under mer än ett års tid i en situation där de varken arbetar eller studerar enligt MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

- Det är inte stora insatser i ett sent skede utan mindre insatser i ett tidigt skede som är rätt prioritering om färre unga ska slippa ett utanförskap.

 Uttalandet kommer från Lena Nyberg, generaldirektör för nämnda myndighet och tidigare Sveriges Barnombudsman, under ett samtal med Arbeidsliv i Norden.

Kommunernas roll och ansvar

I Sverige har kommunerna ett så kallat aktivitetsansvar, kallat KAA. Det innebär att kommunerna är ”skyldiga att uppmärksamma och erbjuda insatser till ungdomar under 20 år som inte studerar i gymnasieskolan eller genomför någon motsvarande utbildning.” 

Det är även vanligt att kommuner erbjuder insatser åt unga vuxna över 20 år som varken arbetar eller studerar, men en aktuell analys av skillnaderna av insatser på kommunal nivå både för unga under och över 20 år har saknats, skriver MUCF.

Myndigheten publicerade i slutet av förra året en rapport var syfte var tredelat:

1. att undersöka skillnader i andelen unga som varken arbetar eller studerar på kommunal nivå
2. att undersöka skillnader i kommunernas arbete med gruppen
3. att undersöka framgångsfaktorer och utmaningar för det lokala arbetet

Rapporten har titeln Fokus 23 – Olika villkor för etablering.  Lokala förutsättningar och stöd till unga som varken arbetar eller studerar  och utgår från registerdata från SCB, Statitiska centralbyrån och enkätsvar från 191 av Sveriges 290 kommuner. Den inleds med en analys.

- Som myndighet har vi i uppdrag från regeringen att verka för att målen inom ungdomspolitiken och politiken för det civila samhället uppnås, säger Lena Nyberg.

Brister i likvärdigheten

Fokus 23 har tagit fram siffror som visar att stödet till unga i utanförskap är beroende på var i Sverige de bor. Differenserna mellan kommunerna är stora, så stora att ”den kommun som har den högsta andelen unga som varken arbetar eller studerar har en nära fyra gånger så hög andel jämfört med kommunen med lägst andel”.

Medan medelvärdet bland Sveriges samtliga kommuner för andelen unga som varken arbetar eller studerar i åldrarna 16–29 år är 8,5 procent uppgår den lägsta andelen till 4,8 procent och den högsta till 16,7 procent.

- Vi vet att insatser gör skillnad och att den lokala nivån har en avgörande roll när det kommer till ungas förutsättningar till etablering. Nu vet vi också att det ser väldigt olika ut från kommun till kommun, säger Lena Nyberg.

Skillnaderna kommunerna emellan handlar inte bara om vilka insatser de erbjuder utan även om graden av samverkan – inom kommunen och med andra aktörer, som Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, med näringsliv och företag.

Bristen på likvärdighet är särskilt stor för unga som fyllt 20 år, konstaterar rapporten.

Flera förluster – för många

Efter att rapporten släpptes i slutet av förra året har flera anhöriga till unga som lever i utanförskap hört av sig till MUCF. De vittnar om att hur utanförskapet många gånger påverkar hela familjen.

- Det har varit föräldrar, mor- och farföräldrar och andra som vittnar om ett lidande som tar sig uttryck både hälsomässigt, socialt och ekonomiskt, säger Lena Nyberg.

Även samhället riskerar ekonomiska förluster, påpekar generaldirektören.

- Vi lyfter tydligt risken för stora ekonomiska kostnader för samhället om man inte tar tag i problemet på ett tidigt stadium. Ju längre ifrån arbetsmarknaden man står, desto större risk att bli långvarigt arbetslös.

Insatser som ger resultat

De framgångsfaktorer som Fokus 23 innehåller är baserade på intervjuer med nio olika kommuner.

Intervjuerna visar att komponenterna för ett framgångsrikt lokalt arbete för att minska antalet unga i utanförskap är flera. Några av de som nämns är:

• att bygga verksamheter och strukturer som skapar förutsättningar för ett långsiktigt arbete med unga som är utanför arbete och studier utifrån deras individuella behov av stöd
• att unga bemöts på ett sätt som skapar förtroende
• att skapa samverkansplattformar för att möjliggöra att unga får tillgång till samordnat stöd från flera aktörer
• att erbjuda insatser av mer förberedande karaktär i syfte att möjliggöra stegförflyttningar för unga som står långt från arbete och studier

Blandad grupp kräver olika insatser

Fokus 23 framhåller att gruppen unga som varken arbetar eller studerar långt ifrån är en homogen grupp. En del är inskrivna på Arbetsförmedlingen, andra är sjukskrivna medan ungefär en tredjedel har okänd sysselsättning och försörjning, bland dem de så kallade hemmasittare vars antal är okänt.

- Eftersom vi vet att gruppen är så heterogen vet vi också att det individuella stödet utifrån egna behov gör stor skillnad, säger Lena Nyberg.

Dock är kunskap och information om målgruppen utspridd och i viss mån svårtillgänglig. Det försvårar möjligheten att skapa en helhetsbild av kunskapsläget för personer som arbetar med målgruppen på såväl lokal, regional som nationell nivå, skriver man i Fokus 23 och fortsätter:

”Det är av stor vikt att öka tillgängligheten till befintlig kunskap om målgruppen och i synnerhet kunskap om framgångsrika arbetsmetoder. Inte minst för att de som arbetar med målgruppen behöver ha god kunskap om de ungas olika utmaningar och förutsättningar för att kunna skapa ett individuellt anpassat stöd.

Unga i Norden ska lyftas under 2024

Sverige har som Nordiska ministerrådets ordförandeland detta år även ordförandeskapet för NORDBUK, ministerrådets barn- och ungdomskommitté.

Därmed har MUCF fått möjlighet att söka medel för ett projekt som kommer ha fokus på ungas psykiska hälsa och inkludering i de nordiska länderna.

Arbetet är snart igång med en grupp bestående av ungdomar och experter.

- Alla nordiska länder brottas med detta problem och vi kommer jobba med metoder där unga blir hörda. Dels har projektet ett tydligt ungdomsperspektiv där unga får vara med och påverka och dels ska vi lyfta fram utmaningen med psykisk ohälsa bland unga, säger Lena Nyberg.

Projektet ska leda till slutkonferens i höst i Stockholm där samlad kunskap och synpunkter från hela Norden ska presenteras.

- Det blir med en begränsad och celeber skara med beslutsfattare på politiker- eller tjänstemannanivå. Personer som är insatta och som kan göra skillnad.

Statliga pengar på väg till både kommuner och regioner

Svenska regeringen beslutade nyligen att betala ut drygt 1,5 miljarder kronor för insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2024.

Till Arbeidsliv i Norden skriver socialminister Jakob Forssmed:

”Få frågor är så viktiga som arbetet för en ökad psykisk hälsa. Regeringens ambitioner är tydliga – det förebyggande och främjande arbetet ska stärkas, antalet suicid ska minska och vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa bli mer tillgänglig och jämlik.

En viktig del i arbetet är att ge huvudmännen goda förutsättningar att utveckla arbetet inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Som ett led i det har staten och Sveriges Kommuner och Regioner ingått en överenskommelse om insatser för psykisk hälsa och suicidprevention för 2024 som omfattar totalt 1 560 000 000 kronor, varav merparten av medlen fördelas till kommuner och regioner.

Som en del av överenskommelsen finns en särskild satsning på barn och ungas psykiska hälsa som totalt omfattar 803 miljoner kronor, där medel för att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin och stärka första linjens vård ingår.

Överenskommelsen är en fortsättning på det arbete som parterna har bedrivit sedan 2012 och som syftar till att utveckla insatserna inom området psykisk hälsa och suicidprevention.”