Johan Pehrson vill fortsätta hyvla ned hinder mellan de nordiska länderna

- Överenskommelsen om en gemensam nordisk arbetsmarknad har naturligtvis minskat i betydelse sedan EU-lagstiftning reglerar EU:s, inklusive de nordiska ländernas, arbetsmarknad. Men överenskommelsen har betydelse ännu i dag även om vi inte tänker så mycket på den. Den har format mycket av det nordiska samarbetet och gemenskapen och lagt grund för våra samarbetsstrukturer, är Johan Pehrsons svar till Arbeidsliv i Norden.

- I överenskommelsen framgår till exempel hur de nordiska arbetsmarknadsmyndigheterna ska samarbeta för att undvika att obalanser skapas på vår gemensamma arbetsmarknad. Där framgår även att länderna ska informera varandra om utvecklingen på arbetsmarknaden och om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Detta är något som fortfarande står på dagordningen när det är nordiska möten på både på tjänstemanna- och på politisk nivå, säger Johan Pehrson.

Bara 0,5 procent av Nordens befolkning pendlar till ett annat nordiskt land, jämför med 1,0 procent i genomsnitt i EU. Även antalet som flyttar till ett annat nordiskt land är lågt, 1,6 procent. Detta enligt Nordregio, som förklarar det med att de nordiska länderna har blivit för lika. Är du enig i det?

- Det finns säkert flera förklarande orsaker till att det ser ut som det gör, men visst spelade det en stor roll på 1950- och 60-talet att Sverige kunde erbjuda både arbetstillfällen och högre levnadsstandard till många som använde sig av möjligheten att jobba på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden.

- I dag har saker och ting förändrats, levnadsstandarden är likartad i de nordiska länderna och i många fall finns det samma typ av efterfrågan på viss kompetens i hela Norden som gör att antalet personer som pendlar eller väljer att flytta för att jobba i ett annat nordiskt land är lägre nu.

Andra anser att det är för krångligt. Finns det något på bordet som kan underlätta pendling/flyttning i Norden som kan genomföras på kort sikt?

- En sak som förhoppningsvis kommer att innebära mindre krångel är det avtal om vissa skattefrågor som Sverige och Danmark undertecknade den 10 juni 2024.

- Det innehåller vissa ändrade regler för i vilken utsträckning en anställd person kan arbeta i sin hemviststat inom ramen för en anställning i den andra staten och fortsatt bara vara skattskyldig i anställningsstaten. Dessa regler utvidgas även till att omfatta offentliganställda arbetstagare.

- Vidare införs regler om fördelningen av beskattningsrätt i fråga om vissa inkomster för vilka det saknas specifika fördelningsregler i det nordiska skatteavtalet. Slutligen ändras även kompensationsordningen så att kompensation till bosättningsstaten även ges i fråga om offentliganställda arbetstagares löneinkomster som inte beskattas i den staten. 

- Vi ska fortsätta att underlätta och att hyvla ner och ta bort dom hinder som finns, oavsett om det är skatter eller annan administration. Jag är glad över avtalet som vi just slutit med Danmark, men det var ju saker och ting som gnisslade, inte minst under pandemin. Det ska vi alla lära oss av och se till att det blir så enkelt som möjligt. Vi har kommit väldigt långt, men vi kan göra mer.