Hvad betyder det fælles nordiske arbejdsmarked for dig?
Arbeidsliv i Norden spurgte nogle af deltagerne på jubilæumskonferencen, hvad aftalen egentlig betyder - for dem personligt eller for deres eget lands arbejdsmarked.
John Johannesen
Større fagligt udsyn som gør det muligt at skabe konkrete løsninger.
John Johannesen, journalist og vært i Kringvarp Føroya, Færøernes Nationale Public Service Medie, er mangeårig medlem af Det nordiske grænsehindringsråd. Tidligere har han været minister, lagtingsmedlem og kontorleder for Rigsombudsmanden i Færøerne.
Han er overbevist om, at det nordiske samarbejde har givet ham et større fagligt udsyn og en større kontaktflade, som gør det muligt at have et mere nuanceret blik på nationale og nordiske problemstillinger - og skabe konkrete løsninger i hans arbejde i grænsehindringsrådet.
“Det var sådan, at færinger, som eksempelvis flyttede til Malmø, kun kunne bruge sit kørekort i Sverige ét år. Efter det skulle de op til en køreprøve, som kostede mange penge. Det har vi fået lavet om, så nu kan færinger få et svensk kørekort, når deres kørekort udløber efter et år i Sverige, uden at skulle til en ny køreprøve”.
Yngvar Åsholt
Kunskapsdirektør i norske NAV mener samarbeidet i Norden har gjort veksten i flere land lettere.
- En ulempe har vært at unge arbeidsledige uten så mye utdanning har blitt utkonkurrert av ungdommer fra andre land når de søker jobber for eksempel innenfor service-yrker, sier han.
-Tjenester innen helse, bygg og anlegg, samt servicebransjen har dratt fordeler av det felles nordiske markedet for arbeidskraft. Særlig innenfor bygg- og anlegg har baltiske har med tiden i noe grad tatt over flere av disse jobbene. Med nordiske innbyggere har sosial dumping nærmest vært fraværende og måten jobbene utføres på er svært like, så det er en fordel med det felles arbeidsmarkedet i Norden, forklarer Åsholt.
- Når det har vært dårlige tider i Norge har jo folk lettere kunne flytte til andre land for å jobbe.
Dernest har samarbeid og deling av kunnskap mellom etater som NAV vært til nytte mellom landene.
- Årsaken er at landene likner på hverandre på mange måter og har mye av de samme utfordringene.
Han ser for seg at bruk av KI (kunstig intelligens) vil være et felt nordiske land kan samarbeide på
- Utvikling av felles lovgivning og gode tjenester vil være lettere med samarbeid mellom land som i de store sammenheng er relativt små.
Unnur Sverrisdottir
Felles arbeidsmarked gjør jobbsøking enklere
- Det nordiske felles arbeidsmarkedet gjør jobbsøking enklere for islendinger og andre nordiske. Flyten mellom landene er helt fri, sier Unnur Sverrisdottir, generaldirektør ved Islands Arbeidsdirektorat.
Hun tror folk tar det for gitt.
- Arbeidsmarkedene og nasjonene selv er forskjellige, men vi ser på det som et felles marked. Hvis det ikke var slik, måtte du ha arbeidstillatelse. Det som er spesielt med de nordiske landene er hvor lenge det har vært et felles marked. Og derfor er det nesten det samme for islendinger å jobbe midlertidig i København som i Akureyri, sier Sverrisdóttir.
Det er fortsatt rom for forbedring. Sverrisdottir nevner skatteregler mellom land.
- Jeg vet om folk som jobbet midlertidig i Danmark og måtte betale skatt på Island og i Danmark, bare for å få det refundert et år senere. Dette er problematisk. Men jeg håper Øresundsavtalen kan være et forbilde for å fikse det.
Sarah Sofie Nielsen
Arbejdsmarkedsrådgiver i Greater Copenhagen: Jeg har åbnet mig for job i Norden
Sarah Sofie Nielsen var på ski- og sommerferie i Norge og Sverige med familien som barn, men hun overvejede aldrig at arbejde i et andet nordisk land. Den mulighed har hun fået blik for som medarbejder i Greater Copenhagen, som arbejder for at udvikle det fælles arbejdsmarked i Østdanmark og Sydsverige.
- Som mange andre unge har jeg orienteret jeg mig mod den store verden, ikke mod Norden. Men det har ændret sig, efter at jeg har fået det job, jeg har nu.
Som arbejdsmarkedsrådgiver i Greater Copenhagen arbejder hun sammen med kollegaer fra andre nordiske lande på kontoret i København:
- Jeg troede, sproget ville være et kæmpe problem, men efter lidt indkøring, forstår jeg, hvad mine svenske kollegaer siger. Jeg er overrasket over, hvor let det er, og jeg kan nu se spændende muligheder i også at søge job i et andet nordisk land. Det vil give vildt god mening for mig på et tidspunkt.
Greater Copenhagen omfatter Region Skåne, Region Halland, Region Hovedstaden, Region Sjælland og 85 svenske og danske kommuner, som samarbejder om ni konkrete veje til et velintegreret arbejdsmarked i regionen, herunder den netop vedtagne dansk-svenske skatteaftale.
Fredrik Karlström
Tidigare politiker på Åland, nu företagare, entreprenör och åländsk medlem i det nordiska gränshinderrådet.
Vilken betydelse har den nordiska arbetsmarknaden haft för dig?
-Jag har studerat i Uppsala och senare i USA, flyttade från Åland som 16-åring. Det var självklart att man kunde åka vart som helst från Åland.
Det handlar om identitet och trygghet. Jag brukar jämföra Norden och Åland med familjen; Där det finns en trygg familj vågar man pröva på andra saker och ta stegen vidare.
-Passfriheten och den fria arbetsmarknaden är de två betydande sakerna i nordiskt samarbete. Om man är lite ärlig, så har det inte varit så många andra stora nordiska reformer.
Fredrik Karlström skulle gärna se något nytt och stort som skulle betyda mycket för många.
-Det kunde gälla e-id, som är absolut nödvändigt, och en reform av aktiebolagslagen. Den är inte så problematisk politiskt, men betyder mycket för arbetsmarknaden. Den kunde göra det enklare för folk som vill starta och driva företag i en harmoniserad marknad.
Ålands placering mitt i Östersjön och Norden gör att den gemensamma arbetsmarknaden fungerar väldigt bra. Folk kan enkelt flytta till Åland. Det kommer 1000 nya invånare varje år, medan utflyttningen är 750 personer.
- Det är bra att Åland växer, det vill jag. 30 000 invånare är för litet, vi behöver 50 000 invånare. Men det behövs också fler arbetstagare. Folk blir äldre, det hittas inte rätt kompetens till bolagen. Vi är duktiga att attrahera folk att flytta till Åland, men har ännu mycket att göra.
- Mestadels är det nordbor som flyttar till Åland, med uppfattningen att det är lätt att flytta. Men tyvärr är det inte så enkelt. Många har helt egna komplexa frågor, om skatter, socialförsäkringsförmåner med mera, som varken åländsk självstyrelse eller de nordiska länderna tillsammans kan lösa.
Maria Häggman
- Med ett svenskt personnummer var det enkelt för mig att börja jobba i Sverige.
Maria Häggman är finsk medborgare, idag bosatt i Helsingfors där hon är internationell chef på finska STTK, en centralorganisation med 13 medlemsförbund vars svenska motsvarighet är TCO.
Från 2014 till 2018 arbetade hon i Sverige för NFS – Nordens fackliga samordningsorganisation. För hennes del blev etableringen i grannlandet enkel.
- Jag föddes i Finland, men som barn fick jag och hela min familj följa med när min pappa han utnyttjade den fria rörligheten för att jobba i Sverige med Nordisk Kontakt. Då fick jag ett svenskt personnummer.
Maria Häggman uppskattar tillgången till en breddad arbetsmarknad.
- För mig var det ett enkelt steg att ta att börja jobba i Sverige. Lite mer komplicerat är det för dem utan personnummer. Med endast ett samordningsnummer blir det lite mer opraktiskt.
Følg oss på Facebook
Arbeidsforskningsinstituttet
OsloMet – storbyuniversitetet
Postboks 4 St. Olavs plass, 0130 Oslo
Nordisk ministerråd er ikke ansvarlig for innholdet i artiklene