Pendlandet över Öresund måste bli mer robust

949 svenska kronor. Det är priset för en 30-dagarsbiljett om du pendlar med tåg från Malmö och rakt norrut till Landskrona. 

2 670 kronor, fortfarande svenska sådana, får du betala om du istället väljer att pendla västerut, till ett jobb i Köpenhamn. Trots att sträckan är ungefär den samma som till Landskrona.

Region Skånes kollektivtrafiknämnd ansvarar för trafiken i Skåne medan Skånetrafiken enligt egen uppgift ”är en förvaltning inom Region Skåne med uppdrag att erbjuda hållbara resor till alla som bor verkar och reser i Skåne. All trafik körs av olika företag som upphandlats i konkurrens.” 

Öresundståg är en av de kommersiella aktörerna Skånetrafik har upphandlat. Foto: Tomas Bertelsen.

Arbeidsliv i Norden har låtit Skånetrafiken svara på frågan som många ställer sig: Varför är det så dyrt att pendla mellan Sverige och Danmark?

Men först några reflektioner från två personer som bor i Danmark och arbetar i Sverige. De tillhör därmed minoriteten på 6 procent av sammanlagt 18 679 personer som reser över Öresund för att komma till sitt arbete. Övriga 94 procent pendlar åt andra hållet, från Sverige till Danmark. Siffrorna enligt Öresundsindex från maj i år.

Dyra tågbiljetter drar ner attraktionskraften

- Det som jag tycker har blivit ett problem är att den senaste tiden har priserna höjts med 20–25 procent för oss som pendlar med tåg För mig har de nu nått en gräns, säger Kenneth Ekberg.

Kenneth Ekberg är svensk och bor i Köpenhamn - och pendlar därifrån till Malmö. Foto: Tomas Bertelsen.

Han  arbetar sedan 2016 på stadskontoret i Malmö stad. Avdelningen heter Omvärld och näringsliv och har fokus på näringslivet och på att främja hållbar tillväxt i Malmö. Själv jobbar han fram för allt med internationellt samarbete och regional utveckling.

Han anser sig vara välbetald ”kommunalt sett”, som han uttrycker det, och därmed ha bättre utrymme för höga biljettpriser än andra pendlargrupper.

- Har du ett mindre välbetalt arbete som till exempel inom servicesektorn där man på danska sidan skriker efter folk så blir det höga biljettpriset ännu mer kännbart.

Dyrt och ofta dessutom struligt

Kenneth Ekberg fick jobb på Nordiska rådets kansli i Köpenhamn 2004 och pendlade första året från Malmö där han då bodde. Av olika anledningar flyttade han ett år senare till danska huvudstaden.

- Nu har jag familj i Danmark och inga planer på att flytta tillbaka till Sverige, säger han.

Men det är inte bara det höga biljettpriset som är avskräckande. För även om Öresundstågen denna sommar kört över bron i exakt 24 år är det fortfarande inte problemfritt att pendla med dem.

-Tågen har blivit säkrare och punktligare, men när det strular tänker man i stunden: Vad är det här? Häromdagen hade ett tåg havererat på Malmö C och då upphörde all tågtrafik mellan Danmark och Sverige att fungera. Dessutom var informationen dålig, säger Kenneth Ekberg.

Kenneth Ekberg får oftast sittplats eftersom han reser mot den stora trafikströmmen. Foto: Tomas Bertelsen.

Själva tågresan från hemmet till arbetsplatsen tar för Kenneth Ekberg cirka 45 minuter. Det finns av förklarliga skäl oftast gott om plats på tåget. 

Men resan skulle kunna vara kortare. När tåget kommit över Öresundsbron för att stanna på Hyllie station, den första stationen på svenska sidan, står det stilla där i cirka sju minuter för att polisen ska kunna göra gränskontroller.

- Jag är medveten om att tågen strular även på andra platser runt om i Sverige. Men när tåget står stilla i Hyllie blir det ännu ett irritationsmoment och det känns som om någon tar sju minuter av mitt liv.

Han framhåller att det för hans egen del generellt sett fungerar bra att pendla mellan Danmark och Sverige. Det är inte bara problem. Till stora delar fungerar det fint, säger han

Det danska bussföretaget Gråhundbus körde under många år busslinje 999 mellan Köpenhamn och Malmö, men gjorde ett uppehåll under pandemin och har därefter inte återupptagit linjen. Även SJ kör tåg över Öresundsbron, men erbjuder enbart enstaka biljetter. Valmöjligheten och konkurrensen inom kollektivtrafiken över Öresundsbron är alltså lika med noll. 

Valutans och bosättningslandets konsekvenser

När detta skrivs kostar 1 DKK så mycket som 1,57 SEK. Med en sådan låg kronkurs innebär det i realiteten en negativ löneutveckling för personer som likt Kenneth Ekberg bor i Danmark och arbetar i Sverige.

- På det stora hela äter den fallande kronkursen upp lönepåslagen. Nu har jag ett bra och intressant jobb, men fortsätter svenska kronan att falla mot danska kronan så skapar det inte incitament att pendla från Danmark till Sverige, säger han.

Jesper Jensen pendlar - som en av ganska få danskar - till ett jobb i Sverige. Foto: 

Detta är något som även Jesper Jensen pekar på. Han har i 12 år arbetat på Boozt Fashion ABs huvudkontor i Malmöstadsdelen Hyllie  där han avancerat till Media & Online Marketing Director, och pendlar dit från Danmark.

- När jag började jobba i Sverige var svenska kronan mycket starkare än vad den är idag. Som anställd löper man liksom arbetsgivaren en valutarisk, säger Jesper Jensen.

För arbetspendlare i Norden har länderna olika villkor när det kommer till inkomstbeskattning. Att tala om en gemensam nordisk arbetsmarknad räcker inte för att samma regler ska gälla för alla gränspendlare.

Huvudregeln i det nordiska skatteavtalet är dock att du ska betala inkomstskatt i det land där du arbetar. Både Kenneth Ekberg och Jesper Jensen använder sig av den modell som går under namnet SINK och som står för Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och betalar 25 procent skatt samt inte kan göra några avdrag.

 - Det fungerar fint. Jag ska bara komma ihåg att varje år skicka in en ansökan, säger Kenneth Ekberg, som utöver inkomstdeklarationen deklarerar och betalar fastighetsskatt i Danmark för sitt boende.

Lika nöjd med skattesystemet för gränspendlare är inte Jesper Jensen. Han ser varje inkomstdeklaration som en utmaning. 

- Min optik är digital. Men så fungerar det inte för oss som arbetar i ett nordiskt land och bor i ett annat när vi ska deklarera. Hade det svenska och danska skattesystemet varit hopkopplade hade jag med ett enkelt knapptryck kunnat registrera att jag bor i Danmark och arbetar i Sverige för att låta systemet sköta resten. Istället krävs det av mig att jag sätter mig in i både det svenska och det danska skattesystemet och manuellt knappar in alla mina uppgifter, säger Jesper Jensen och berättar att han har kollegor som betalar 6 000 DKK för att få en revisor att fixa deras deklaration. 

Liksom Kenneth Ekberg har Jesper Jensen ett jobb i Sverige han trivs med och i Danmark familj, släkt och vänner. Och liksom Kenneth Ekberg är han bekymrad över tågets biljettpriser.

- Det är svårt att påstå att vi i Norden har fri rörlighet när det är så mycket dyrare för mig att pendla från Köpenhamn till Malmö jämfört med om jag skulle pendla till Odense till exempel, säger han.

Han efterlyser också en större synlighet av jobbmöjligheterna i Skåne och säger att folk i Köpenhamn ofta inte tänker på att de kan söka jobb där.

- Det skulle kunna gå att bättre förklara vilka möjligheter som finns i hela regionen och att det är en gemensam arbetsmarknad även om utmaningarna behöver bli färre.

Nytt avtal – nya möjligheter

Såväl Jesper Jensen som Kenneth Ekberg välkomnar det nya Öresundsavtalet som gör hybridarbetet enklare.

Det gör även Johan Wessman, vd för Öresundsinstituttet, ett oberoende dansk-svenskt kunskapscentrum som drivs som en icke vinstdrivande förening.

- Nu blir det mycket lättare för pendlare att jobba hemifrån på ett modernt sätt, säger han.

Med det nya avtalet blir skattehemvist baserad på helår, inte som tidigare på en tremånadersperiod. Därmed minskar risken för att behöva deklarera och betala skatt i både Danmark och Sverige under ett och samma år.

- Det nya avtalet berör många, men inte alla. Det finns jobb som kräver fysisk närvaro som till exempel vid Köpenhamns flygplats i Kastrup, i kollektivtrafiken, i vården och hos butiker, restauranger och hotell, säger Johan Wessman.

Systemskifte för gränshinderdiskussionerna

Ett nytt Öresundsavtal har även ett viktigt symbolvärde, anser han, och pekar på att diskussionen om vad som behöver ändras för att skapa bättre förutsättningar för gränspendlingen har lyfts från en regional till en nationell nivå och att båda ländernas regeringar i konkret handling visar att de anser att Öresundsregionen är viktig.

- Plötsligt har vi en bred uppslutning som skapat ett systemskifte. Diskussionerna förs inte längre enbart på en regional nivå. Nu har vi ett läge där Nordenministrarna och andra ministrar, näringslivet, de svenska och danska ambassadörerna, Öresundsbron och det regionala dansk-svenska politiska samarbetet i Greater Copenhagen deltar i diskussionerna och det är mycket glädjande, säger Johan Wessman.

Prissättningen

Så svarar Skånetrafiken på frågorna från Arbeidsliv i Norden angående biljettpriserna för resor över Öresund:

FRÅGA: Varför är priset så mycket högre för Danmarksbiljetten än för en motsvarande sträcka inom Skåne?
SVAR: Prissättningen, den så kallade Öresundstaxan, är ett samarbete mellan Skånetrafiken och DSB och har en helt annan konstruktion än det prissättningssystem som används på den skånska sidan av sundet.
Biljettpriset består i grund och botten av tre delar; en svensk del, brodelen samt en dansk del. Till skillnad från det skånska systemet, som är avståndsbaserat, bygger Öresundstaxesystemet på så kallade ”storzoner”. Därför ser prissättningen annorlunda ut.

En biljett mellan Hyllie-Kastrup är giltig i zonerna (FL) och A och inte bara den sträcka man åker.

När det här systemet byggdes upp i samband med brons öppnande kostade en biljett mellan Sverige och Danmark 70 kronor medan en stadsbussbiljett för motsvarande sträcka kostade 14 kronor så det har alltid funnits en prisskillnad i systemet.

Ytterligare en faktor för prisutvecklingen för biljetterna till Danmark är valutaskillnaden. Eftersom biljettpriset ska vara det samma, oavsett i vilken valuta man räknar, justerar vi årligen priset med hänsyn till kronkursen, vilket också påverkar prisutvecklingen.

FRÅGA: Varför har biljettprishöjningarna för biljetter till Danmark varit så kraftiga senaste tiden?

SVAR: Vi tar alltså hänsyn till 3 saker när prisjusteringar görs: prishöjningar på den danska sidan, prishöjningar på den skånska sidan och valutaskillnaden.

På den skånska sidan har regionfullmäktige beslutat att prishöjningar ska vara kopplade till KPI, på danska sidan sätter man priset efter andra ingångsvärden. När vi gör prishöjningar kopplade till KPI får de dyraste biljetterna i vårt sortiment (det vill säga biljetterna till Danmark) ett högre påslag i kronor än de billigaste biljetterna, även om prishöjningen i procent är det samma. Men den stora ”boven i dramat” är valutaskillnaden. Den svenska kronans utveckling har gjort att priserna går upp bara av den anledningen.

FRÅGA: Öresundsbron finansieras av användarna. När bron är betald, vilken effekt kommer det få på biljettpriset?

SVAR: Biljettpriserna är i grund och botten ett politiskt beslut och Skånetrafiken kan därför inte spekulera i hur man ställer sig till en framtida prissättning av biljetterna över bron.

Region Skåne äger dessutom inte ensamt frågan, eftersom det finns ett avtal med danska staten i botten. I sammanhanget ska man dock ha med sig att det finns fler parametrar än själva bron som påverkar prissättningen.

Bron kan inte heller ses som en separat del ur ett skånskt perspektiv eftersom de intäkter som Region Skåne får genom Öresundstrafiken är en del av Skånetrafikens totala budget. Om de intäkterna skulle minskas behöver de pengarna alltså hittas någon annanstans, vilket blir på den skånska sidan. Då Skånetrafikens intäkter består av ungefär lika delar biljettintäkter och regionbidrag, behöver ett sänkt biljettpris över bron täckas genom höjda biljettpriser i Skåne, höjd regionskatt eller en kombination av båda.