Turism med platsen i centrum

Det vanligaste sättet att långsiktigt skydda värdefull natur såväl i Sverige som i många andra länder är naturreservat, skriver Naturvårdsverket.

Sverige har över 5 000 naturreservat. I Skåne, landets sydligaste landskap, finns 387 av dem.

Ett av dem är Kullabergs naturreservat på Kullahalvön i landskapets nordvästra del, i Höganäs kommun som större delen av Kullahalvön tillhör.

– När besökarna lämnar ska de känna att de varit med om något värdefullt. Att de bidragit genom att ge något tillbaka och att de lärt sig något, säger Daniel Åberg, marinbiolog och av Länsstyrelsen utsedd till reservatets platschef för att sköta förvaltningen.

Kullaberg är annorlunda än den vanliga bilden av Skåne. Vilt, vackert, med hisnande branter och vida vyer över Öresund och Kattegatt. 

Arbeidsliv i Norden träffar honom i Naturum, naturreservatets besöks- och informationscentrum.

– Under pandemin hade Kullabergs naturreservat en ökning av besökare med 60 procent. Ökningen har hållit i sig och ligger nu på 20 procent jämfört med före pandemin. Det innebär att reservatet förra året hade en halv miljon besök, säger han.

Involvering av lokala aktörer och av allmänheten

I Sverige är naturreservaten låsta av föreskrifter och skötselplaner. Samtidigt uppmanar Naturvårdsverket naturreservaten att utöva en adaptiv förvaltning.

–  För vår del har vi under senare år fokuserat på regenerativ turism utan att vi använder begreppet i vår handlingsplan. Däremot gör vi det rent praktiskt med utgångspunkt i det som styr alla naturreservat. Det vill säga värna, vårda, visa, säger Daniel Åberg.

Samling runt Östersjön

Hållbar turism vill bevara och är mer av status quo medan regenerativ turism vill alstra förutsättningar för liv. Det är ett systemtänk snarare än en checklista. Grundtanken är att det ska vara en positiv effekt för alla involverade.

Så svarar Fredrik Albihn när Arbeidsliv i Norden ställer frågan om vad regenerativ turism handlar om. Fredrik är sakkunnig i regenerativ turism och hållbarhet på det regionala bolaget Visit Skåne och deltar i den rollen som svensk representant i det treåriga Interreg-projektet för regioner runt Östersjön med namnet ReTour.

Tillsammans med representanter från Danmark, Litauen, Polen och Tyskland ska projektet undersöka möjligheter och nya metoder för regenerativ turism. Målet är att skapa produkter som stärker bandet mellan samhälle och besökare med fokus på ekologiska, sociala och ekonomiska värden.

Samarbete med lokala

För att lyckas med regenerativ turism involverar Kullabergs naturreservat föreningar och lokala aktörer i beslutsprocesser.

– Det förankringsarbete säkerställer att beslut tas i samråd med dem som är direkt berörda, vilket stärker både legitimiteten och effektiviteten i förvaltningen.

Naturreservatets handlings plan ventileras en gång om året i kommunens stora sal i Stadshuset.

–  Då följer vi upp punkterna i planen med dess status och dess utmaningar. Alla intresserade är välkomna. Inte bara aktörerna som på något sätt är inblandade i reservatet.

–  Alla som kommer ger något tillbaka genom att lägga sin tid på mötet för att prata om vad som är väsentligt för reservatet och vad som kan förbättras, säger Daniel Åberg

Bland aktörerna finns nio lokala företag som är naturturismbaserade. Naturturism brukar definieras som konsumtion i form av aktiviteter, boende, måltider och andra turismtjänster där själva naturupplevelsen är i centrum.

– Företagen får diplomerar sig genom att läsa på om Kullaberg och därefter göra ett prov. Klarar de det får de ett diplom med en liten logga som visar att de är samarbetspartner till Naturum på Kullaberg. Vi kallar dem för våra ambassadörer, säger platschefen.

Trafikproblemen under luppen

Kullens fyr ligger längst ut på spetsen av Kullaberg. Intill ligger Naturum, en butik och några serveringar.

För att ta sig upp till denna del av reservatet måste motordrivna fordon passera Mölle, ett gammalt fiskeläge, där husen står tätt längst med den mycket smala och vindlande vägen, utan vägren och med så gott som total frånvaro av trottoarer.

Kullens fyr är byggd år 1900 och är Skandinaviens ljusstarkaste.

En större parkeringsplats finns ett par hundra meter från Kullens fyr. Den är avgiftsfri eftersom Naturvårdsverket har en inriktning som avråder från att ta ut parkeringsavgifter i skyddade områden.

– Samtidigt kostar det oss att sköta driften av parkeringen. Hade vi kunnat ta ut en parkeringsavgift på 40 kronor skulle vi få medel både till driften och till en matarbuss eller ett eldrivet tuff tuff-tåg som tog besökarna från Mölle upp till reservatet, säger Daniel Åberg.

Sommartid har det regionala trafikbolaget Skånetrafiken en busslinje från Mölle till Kullens fyr.

En annan parkeringsplats ligger alldeles intill Mölle kapell, nedanför reservatet. Parkeringsplatsen stod klar 2019 och har även toaletter och en Info Point. Härifrån är det möjligt att komma direkt in på det utbyggda och välskyltade stigsystemet som finns över hela reservatet.

–  Hade fler valt att parkera där för att vandra in i reservatet hade biltrafiken minskat. Den möjligheten försöker vi nu marknadsföra tillsammans med kommunen., säger Daniel Åberg.

Flera krafter bidrar

Trafiken är inte den enda utmaningen för reservatet. Läget där det bräckta vattnet från Öresund möter salt vatten från Kattegatt gör Kullaberg särskilt utsatt för naturens krafter.

– En häftig storm 1981 fällde som gott som hela det stora beståndet av svarttall här i reservatet. Det har vi nu ersatt med nyplantering av ädellövträd som bok, rönn och ek, säger Daniel Åberg.

Besökare, föreningsmedlemmar och volontärer knutna till reservatet var aktiva i trädplanteringen liksom de är när nya fågelholkar ska sättas upp.

Helén Thorn Jönsson naturvägledare, guide, natur- och kulturpedagog på Naturum Kullaberg.

Kommunen bidrar

Avgörande för reservatets bevarande och utveckling är bidragen i olika former från Höganäs kommun.

Ett väsentligt sådant är de ungdomar som under sommarveckorna arbetar i reservatet, totalt 16 ungdomar, avlönade av Höganäs kommun.

–  Ungdomarna svarar på besökarnas frågor, plockar ved till grillplatserna, städar, plockar skräp och talar även om för bilisterna var de får parkera. De gör stora insatser för både besökarna och för reservatet.

För att få sommarjobb på Kullaberg ska ungdomarna antingen avslutat årskurs 9 i grundskolan eller första eller andra året på gymnasiet.

– Reservatet och kommunen har vad jag vill kalla ett unikt samarbete De hjälper oss att sköta våra områden och skjuter till resurser som till exempel att de också betalar för handledningen av dessa ungdomar.

Först i Sverige

Det aktiva arbetet med att försöka maximera de positiva effekterna av turism har renderat Kullabergs naturreservat Sveriges första Europarc-certifiering.  

Det är en certifiering ”för naturområden som främjas och utvecklas av Europarc Federation och garanterar engagemang och samarbete med myndigheter, lokala företag och representanter från turistnäringen för att främja miljöskyddet och en hållbar turism”.

Certifieringen bygger på fem principer:

• Främja bevarande och skydd av naturvärden i nationalparken och närliggande naturreservat.
• Öka allmänhetens medvetenhet och tillföra kunskap om naturen och kulturella värden.
• Genomföra åtgärder för att minska negativ påverkan på miljön, landskapet och kulturarvet i området.
• Skapa tillgängliga och säkra förutsättningar för besökarna.
• Bidra till förbättrad folkhälsa och livskvalitet.

Certifikatet har en begränsning på fem år. Kullaberg fick sitt första 2017.

Efter att ha utvecklad sin handlingsplan kvalificerade sig reservatet för ett förnyat certifikat 2022.

– När handlingsplanen är gjord kommer utredare från Europarc och kontrollerar genomförandet. De tittar inte bara på budgeten utan träffar också aktörerna som skrivit under handlingsplanen. De har även ett nätverk där det finns mycket matnyttigt att hämta, säger Daniel Åberg.

Förutom Kullabergs naturreservat har även Söderåsens nationalpark, också den i Skåne, lyckats kvalificera sig för certifiering.