Jämställdhetsbarometern 2025

Barometern mäter varje år om det är en kvinna eller man som innehar 24 olika maktpositioner. Mättidpunkten är klockan åtta den 8 mars. Det kan därför ske ändringar fram tills dess.

Jämfört med 2022, när de nordiska kvinnorna fick 92 poäng, befinner vi oss fortfarande fortfarande i en djup svacka. De fyra större länderna backar svagt eller står stilla.

Danmarks Mette Frederiksen har stärkt sin ställning och framträder allt mer som Nordens ansikte utåt, om än inte på samma nivå som Olof Palme och Gro Harlem Brundtland gjorde det. Men det är Island där kvinnorna står starkast. Det är det andra landet i barometerns historia som uppnår full jämställdhet.

I Island är både presidenten och statsministern för första gången en kvinna samtidigt. 

Bara en LO-ordförande i Norden är kvinna, medan arbetsgivarorganisationerna uteslutande leds av män.

Island

Sedan vår förra mätning 8 mars 2024, har det varit en del byten av ministrar i de nordiska regeringarna, men de största ändringarna har skett i Island.

Där utlöste Katrín Jakobsdóttirs beslut den 9 april 2024 att avgå som statsminister och partiordförande ett nyval. Innan dess ställde hon upp i presidentvalet den 1 juni, men förlorade mot Halla Tómasdóttir, som blev landets andra kvinnliga president. Bjarni Benediktsson, som tog över som statsminister när Katrín Jakobsdóttir avgick, lyckades inte hålla ihop den koalition av partier som regerat sedan 2017, och utlyste ett nyval.

Det hölls den 30 november 2024. Socialdemokraterna gick kraftigt fram och Kristrún Frostadóttir fick i uppdrag att bilda regering. Den består av sju kvinnor och fyra män från tre olika partier.

Bland arbetslivets parter har det inte skett någon förändring. Tjänstefacket leds fortfarande av

Sonja Ýr Þorbergasdottir, medan akademikerna leds av Kolbrún Halldórsdóttir.

Det hölls också ett kyrkoval 2024 i Island, där Guðrún Karls Helgudóttir valdes till biskop. Hon efterträdde Agnes M. Sigurðardóttir, som varit biskop i tolv år och blev därmed landets andra kvinnliga biskop.

Dessutom har Island en kvinnlig rikspolischef, Sigríður Björk Guðjónsdóttir, vilket gör att landet får sammanlagt 21 poäng, ett poäng mer än vad som behövs för att uppnå full jämstäldhet i AIN:s barometer. År 2021 fick Island 20 poäng.

Det första landet i Norden där kvinnorna fick mer än 20 poäng var Norge, när Erna Solberg blev statsminister 2017. Med såväl stats-, finans, och utrikesminister som var kvinnliga låg Norge under sex år över 20 poäng. Danmark kom över 20 poäng under tre år från 2020 till 2022. Under den perioden av Drottning Margrethe statsöverhuvud, Mette Frederiksen statsminister och Lizette Risgaard LO-ordförande. Sverige hade 20 poäng år 2022.

Danmark

I Danmark har Mette Frederiksen nu varit statsminister i snart sex år (5 år och 253 dagar den 8 mars). Hon har alltmer blivit Nordens ansikte utåt. Hon representerade till exempel Norden och Baltikum på det krismöte som Frankrikes president Emmanuel Macron kallade in till i Paris den 17 februari. Mötet hölls efter att USA:s president Donald Trump ville hålla Europa utanför förhandlingarna med Ryssland om Ukraina. Trumps önskemål om att överta Grönland kommer att fortsätta hålla henne i stråkastarljuset.

Det har emellertid blivit tunt med kvinnliga ledare i Danmark, i alla fall på de poster AIN har med i sin jämställdhetsbarometer.

Det var en ”regeringsrokade” den 29 augusti 2024. Samtidigt ökades antalet ministrar från 23 till 25, det högsta antalet någonsin. Av ministrarna är nio kvinnor, inklusive statsministern, men det är inte mer än 36 procent.

De två nya ministrarnas ansvarsområden är civil beredskap, respektive att genomföra avtalet om ”det gröna trepartssamarbetet”. Avtalet ingicks mellan regeringen, två arbetsgivarorganisationer, två fackförbund, Naturskyddsföreningen och Kommunernas landsforening. Målet är att få ned klimatgasutsläppen i jordbruket. 40 miljarder danska kronor har avsatts för att bland annat plantera 250 000 hektar skog.

Det blev ett byte på socialministerposten, med Sophie Hæstorp Andersen som övertar efter Astrid Krag. Det blev också en ny utbildningsminister, Christina Egelund, som övertog från Pernille Rosenkrantz-Theil. De två bytena skedde mellan två kvionnor och påverkade därför inte antalet poäng. Danmark får bara tio poäng i år, samma som 2024.

Sverige

I Sverige skedde det en mindre ändring av regeringen i samband med att utrikesminister Tobias Billström avgick den 10 september 2024. Han efterträddes av Maria Malm Stenergard, som tidigare var Sveriges migrationsminister. Det ledde till att Sverige får ytterligare två poäng i årets barometer.

Den 18 maj avgick emellertid Susanna Gideonsson som LO-ordförande i Sverige, en post som med sina 4 poäng väger tungt i barometern. Hon avgick av personliga skäl och efterträddes av Johan Lindholm.

Därmed blir det en tillbakagång på 2 poäng för Sverige, som får 11 poäng , mot 13 året innan.

Det kan diskuteras om LO har så stor makt att ordförandeposten ska få 4 poäng. I Danmark har LO och Tjänstemannafacket slagit sig ihop till Fagbevægelsens Hovedorganisasjon, FH och får därför 6 poäng i vår barometer.

I Sverige är det inget som tyder på att det kommer att ske någon sådan sammanslagning. Där finns det tre stora centralorganisationer.  LO organiserar arbetarna, TCO representerar tjänstemännnen och Saco är akademikernas organisation.

Under många år har emellertid LO fått färre medlemmar, medan de andra organisationerna har ökat. Idag skiljer det bara 160 000 medlemmar mellan LO och TCO. Om TCO blir större än LO, bör det då få fler poäng?

Saco har också haft en positiv utveckling i antalet medlemmar. Där kommer Göran Arrius, som varit ordförande i 14 år, att avgå vid kongressen i höst. Fristen för att nominera kandidater gick nyligen ut. Det är en stor möjlighet för att det blir en kvinna som tar över, eftersom Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale anses som en stark kandidat.

Finland

I Finland har det inte varit så stora ändringar. Den nuvarande regeringen leds av Petteri Orpo, som tillträdde den 20 juni 2023. Då hade Sanna Marin bestämt sig att avgå efter tre år och 192 dagar som Finlands tredje kvinnliga statsminister.

Orpos regering består av fyra partier och 19 ministrar, där 12 är kvinnor, eller 63 procent. På två av de tyngsta posterna, finans- och utrikesminister, är det också kvinnor, Elina Valtonen respektive Riikka Purra.

Det har varit sju ministerbyten sedan regeringen tillträdde, ett av dem på grund av att Svenska Folkpartiet bytte partiledare. Anna-Maja Henriksson var Finlands längstsittande justitieminister och var med i tre olika regeringar, men blev  utbildningsminster i Orpos regering. Den 5 juli 2024 lämnade hon över den posten till den nye partiledaren Anders Adlercreutz.

Den 24 januari i år blev Sari Multala från Samlingspartiet miljö- och klimatminister. Hon hade tidigare varit forsknings- och kulturminister, en post som övertogs av Mari-Leena Talvitie från samma parti.

Regeringsändringarna ledde till att Finland tappade ett poäng. Landet får därmed 13 poäng, som är överraskande lågt, med tanke på de många kvinnorna i regeringen.

Men Finland har inga kvinnor på toppen bland arbetslivets parter, förutom Mari Löfgren, som leder akademikerförbundet Akava. Inte heller på de symboliska maktposterna finns det någon kvinna och Finland får därför 13 poäng.

Norge

I Norge har statsminister Jonas Gahr Støre lyckats vända rekordsvaga opinionssiffror för Arbeiderpartiet på ett sätt som aldrig setts tidigare. I en mätning som gjorts för VG får partiet 28,7 procent, en uppgång på 8,5 procent sedan den förra mätningen.

Det finns två förklaringar på det: Jens Stoltenberg tackade ja att bli ny finansminister och Senterpartiet lämnade regeringen, den 4 februari i år.

Støre inledde sin regeringsperiod den 14 oktober 2021. Regeringen bestod då av 20 ministrar inklusive statsministern. Åtta av dessa kom från Senterpartiet och tolv från Arbeiderpartiet.

Förutom Jonas Gahr Støre själv är det bara kommunikationsministern Jon-Ivar Nygård som har suttit kvar på samma position fram till idag. Och det är bara Tonje Brenna, Jan Christian Vestre och Espen Barth Eide, som är en del av det ursprungliga manskapet.

I dagens regering är det tio kvinnor och tio män. Ingen av de poster som ger flest poäng i vår jämställdhetsbarometer leds av en kvinna. Men Tonje Brenna leder Arbets- och inkluderingsdepartementet, som brukar beskrivas som att det står för en tredjedel av den norska statsbudgeten. Hon är också en av två vice ordföranden i Arbeiderpartiet.

Jämfört med 8 mars 2024, har Norge fått en kvinnlig minister till, näringsminister Cecilie Myrseth. Men eftersom Marie Benedicte Bjørnland har slutat som polischef blir det ingen skillnad i poäng. Norge får därmed 14 poäng, lika mycket som 2024.

Under de senaste månaderna har det pågått en kraftmätning mellan i första hand LO på den ena sidan och arbetsgivarorganisationen NHO på den andra. Den har handlat om avtalet om ett inkluderande arbetsliv, det så kallade IA-avtalet. Det ingicks första gången 2001. Målet var att få ned sjukfrånvaro och öka sysselsätttningen bland äldre och grupper med funktionshinder.  Detta skulle ske utan Norge skulle införa karensdagar. LO:s ordförande Peggy Følsvik ställde ett ultimatum: Hon vägrade att skriva under IA-avtalet om reglerna för sjukfrånvaro ändrades. Och hon fick sin vilja igenom.

Men samtidigt som jämställdhetsbarometern publiceras meddelar Peggy Fønsvik att hon avgår. Det sker vid LO-kongressen i maj. Det finns en klar favorit till att överta, skriver VG. Det är Jørn Eggum i Fellesforbundet.