Lättare för unga att få jobb i landsortskommuner

Generellt kan sägas att barn- och ungdomar har det ganska bra i de nordiska länderna, men var de växer upp spelar stor roll för både utbildnings- och fritidsmöjligheter.

Det visar en ny svensk rapport ”Platsens betydelse – unga på landsbygd” som nyligen presenterades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

– Platsen där man växer upp spelar roll. De flesta unga som växer upp i Sverige mår bra och har det bra, men det finns stora skillnader beroende på var man växer upp, sa Stefan Holmgren, vikarierande generaldirektör för MUCF, när han inledde en av myndighetens konferensdagar i november 2024.

– Unga på landsbygd möter större hinder vad gäller tillgång till en meningsfull fritid, till kultur och utbildning. De har svårare att ta sig till skola och arbete. De känner sig mindre inkluderade i samhället och har sämre tillgång till vård och god hälsa, sa Holmgren.

Stefan Holmgren, vikarierande generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (Foto: Christoffer Rikardsson/ MUCF)

Han underströk betydelsen av att de som fattar beslut, oavsett om det är i städer eller landsbygd, har med sig ett ungdomsperspektiv. I Sverige finns 290 kommuner.

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, bor en tredjedel av befolkningen i de tretton störst kommunerna, en tredjedel bor i ”mitt-emellan-stora kommuner” och resten fördelas på de 226 minsta kommunerna. Mediankommunen har 16 189 invånare och allra minsta kommunen är Dorotea i norra Sverige med 2 339 invånare.

För ungdomarna innebär det stora skillnader var man växer upp, visar rapporten ”Platsens betydelse – unga på landsbygd”. Den bygger på registerdata från statistiska centralbyrån, myndighetens egen ungdomsenkät men också på fokusgrupper med högstadieelever och gymnasieelever på landsbygden.

I rapporten, med fokus på unga mellan 13 och 25 år, undersöks ungas levnadsvillkor i landsbygden, jämfört med unga i städer och storstäder. Rapporten tar upp levnadsvillkor inom en rad områden, bland andra studier och utbildning, arbete, hälsa- och trygghet, deltagande, inkludering samt kultur och fritid.

Andel unga 16–25 år i 2021 som anger att de har ganska eller mycket stora möjligheter att få ett arbete inom ett rimligt avstånd. Källa: MUCF:s nationella ungdomsenkät.

Får unga plats på sin plats? Blir de lyssnade på? Hur ser tillgången på fritidsaktiviteter ut och hur ser de på utbildning och framtida arbetsliv?

Arton procent av ungdomar i Sverige mellan 16 och –25 år bor i landsbygdskommuner, 49 procent i så kallade blandade kommuner och 33 procent i storstadskommuner.

Men också de som definieras som landsbygdskommuner skiljer sig åt på sätt som påverkar både skolgång och arbetsliv. För de unga kan det handla om närhet till centralorten, avstånd till gymnasieskolan, tillgång till kollektivtrafik, möjligheter till umgänge och vilka sport- och kulturaktiviteter som finns tillgängliga.

Yrkesförberedande program vanligare i landsorten

Jämfört med jämnåriga i större städer väljer många unga i landsorten yrkesprogram i gymnasiet.

– Det är väldigt tydligt att unga på landsbygder i högre grad väljer yrkesprogram jämfört med unga i städer och storstäder, säger Klara Johansson, en av utredarna i rapporten ”Platsens betydelse – unga på landsbygd”.

Det behöver inte vara en nackdel. Enligt Skolverket så kan yrkesprogram generellt vara en säkrare väg till arbetsmarknaden än högskoleförberedande program i Sverige som helhet.

Det innebär att många unga i landsbygdskommunerna kommer tidigare ut på arbetsmarknaden jämfört med sina jämnåriga i städer. Det gäller särskilt unga män, men också unga kvinnor med svensk bakgrund.

Fler unga i landsbygdskommuner, jämfört med andra typer av kommuner, har också jobb vid sidan av gymnasiestudierna, ofta motiverat av behovet att tjäna extra pengar för att kunna ta sig till jobb eller fritidsaktiviteter.

Stanna eller lämna

Unga som går högskoleförberedande program kommer i de flesta fall bli tvungna att flytta för att kunna läsa på högskola, medan de som går yrkesprogram har bättre chanser att stanna på hemorten, beroende på vad de går för inriktning.

I fokusgrupperna reflekterar också de ungdomar som vill vara kvar på sin plats över vad de ska välja för utbildning för att kunna vara kvar. De som däremot önskar gå högskoleförberedande program för att kunna plugga vidare vid universitet eller högskola ställs inför andra val. I vissa landsbygdskommuner ställs unga inför ett behov att flytta ännu tidigare, redan inför gymnasiestudierna.

– Vi ser i fokusgruppsintervjuer att högstadieelever som bor i kommuner där det saknas gymnasieskola inom rimligt pendlingsavstånd upplever det som stressande att de kommer behöva flytta hemifrån för att veckopendla till gymnasiet.

Vi vet inte hur många unga i Sverige idag som är i denna situation, men i de kommuner där detta kom upp i samtalen så gäller det alla unga i åldersgruppen i kommunen, säger Klara Johansson.

Klara Johansson, en av utredarna i rapporten ”Platsens betydelse – unga på landsbygd”. (Foto: Privat)

Det är svåra beslut både för de unga och deras föräldrar. Enligt de unga i fokusgrupperna kan det också påverka de unga som fortfarande bor kvar på orten, eftersom de upplever att hemorten töms på de årskullar som går gymnasiet.

Minskade befolkning och sämre ekonomi

– Det är de små landsbygdskommunerna som har de tuffaste förutsättningarna. Befolkningen krymper och blir allt äldre, samtidigt som det föds allt färre barn och andelen människor i arbetsför ålder minskar. Det påverkar utgifter och inkomster, berättar Åsa Ernestam.

Hon är utredare på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som nyligen genomfört en intervjuundersökning med arton små kommuner i Sverige om skolan i små kommuner och som också föreläste på MUCF-dagen.

De minsta kommunerna har levt länge med den demografiska förändringen och de krympande inkomsterna. Nu visar färsk statistik att också större kommuner drabbas. Åsa Ernestam ger ett konkret exempel för att gestalta de stora skillnaderna i ekonomiska förutsättningar mellan befolkningsmässigt stora och små kommuner:

I till exempel Pajala försörjer varje arbetande person 1,24 personer utöver sig själv medan motsvarande siffra i Danderyd är 0,5 personer.

Skolans kompensatoriska uppdrag

Intervjuerna med de arton små kommunerna hade fokus på skolans förutsättningar och om några veckor presenterar SKR en skrift med namnet ”Visste du detta? Om skola i små kommuner”.

I korta punkter visar den på fakta kring skolan och den demografiska utvecklingen beroende på kommunstorlek. I Stockholm finns till exempel 247 grundskolor, medan kommunerna Malå, Arjeplog och Skinnskatteberg har en var.

För de unga i små kommuner innebär det mindre valfrihet, samtidigt som det mindre samhället ger andra fördelar. Det finns ofta en närhet till naturen, men också mellan människor vilket bland annat innebär att de förtroendevalda vet vad som händer på skolan.

Men de små kommunerna har svårare att hinna söka de statsbidrag som finns och ofta svårare att locka behörig personal till skolan. Lösningen blir att samarbeta mellan kommuner och att förändra skolorganisationen. Det kan ske genom att slå samman skolor och att barnen får resa till en annan skola.

En annan faktor som påverkar ungdomar i små kommuner är synen på utbildning. Ofta är förväntningarna på att unga ska plugga vidare lägre. Färre föräldrar har eftergymnasial utbildning än i städerna, till exempel har 76 procent av föräldrarna i Danderyd eftergymnasial utbildning och 21 procent i Filipstad.

– Det påverkar barn och ungas föreställningar om utbildning. Det finns färre föräldrar som kan peppa de unga, vilket innebär att det krävs mer av skolan för att eleverna ska se sina möjligheter och nå sin fulla potential. Skolan får ett större kompensatoriskt uppdrag, säger Åsa Ernestam.

Med skriften ”Visste du detta? Om skola i små kommuner” vill SKR göra regering, riksdag och skolmyndigheter uppmärksamma på hur vitt skilda förutsättningar som finns för att skapa en likvärdig skola i hela Sverige.

Regelverk, pengar och myndighetsutövning måste anpassas till den verklighet som råder och en fråga som SKR betonar är viktig att ställa i alla beslut som rör skolan är: Hur kommer detta att fungera i en liten kommun?

Får unga plats på sin plats?

Det är en blandad bild som växer fram i rapporten ”Platsens betydelse – unga på landsbygd”. Att komma tidigt in på arbetsmarknaden är positivt, men många unga på landsorten saknar ofta ”något att göra”, till exempel tillgång till olika slags fritids- och kulturaktiviteter.

Och även om det händer något beskriver många unga att det är svårt att ta sig dit. Kollektivtrafiken passar inte med behoven och kostar dessutom extrapengar.

Andel unga 16–25 år i 2021 som anger att de har ganska eller mycket stora möjligheter att använda kollektivtrafik för att ta sig till aktiviteter, studier eller arbete. Källa: MUCF:s nationella ungdomsenkät

Resultatet blir att de unga på landsbygden har svårare att få en meningsfull fritid och många känner sig mindre inkluderade och delaktiga i samhället än de jämnåriga i storstaden, särskilt gäller det för unga kvinnor som känner låg grad av delaktighet i samhället, jämfört med jämnåriga kvinnor i storstaden.

En fördel med att vara ung och bo på landsbygden är att det oftare är enklare att få tag på bostad och många flyttar hemifrån tidigare än andra. Man känner sig också tryggare i sina bostadsområden och många uttrycker en stark tillhörighet till sin plats.

– Det här är också värden vi behöver lyfta fram och bygga vidare på. Det finns inte bara utmaningar utan också möjligheter att skapa mer rättvisa förutsättningar för unga på landsbygden.

Målet är att bygga ett samhälle där unga oavsett bakgrund och bostadsort känner sig inkluderande, delaktiga och har hopp inför framtiden, sa Stefan Holmgren.