Hva må til for å gi unge tro på fremtiden?

(Leser du teksten på mobiltelefon finner du spørsmålene Arbeidsliv i Norden stilte nederst.)

                                                                                                                                                 Foto: Liberalerna

Edvin: Fler måste engagera sig partipolitiskt

Edvin Mårtenson (20), bor i Uppsala, Sverige, studerar juridik och ryska och tillhör den socialliberala gruppen i Ungdomens Nordiska Råd.

1. – Vi bör absolut vara bekymrade. Våra nordiska statssystem bygger på deltagande i val och representativ demokrati. Om den unga generationen inte längre känner att politikerna lyssnar på deras oro och problem finns risken att hela legitimiteten bakom demokratin försvinner. Tecken på detta syns redan i det låga valdeltagandet bland unga.

Den unga generationen måste dock också förstå att det är just genom våra demokratiska system förändring kan ske. Fler måste engagera sig partipolitiskt, så att oron omvandlas till praktisk handling!

2. – Det är svårt att underskatta rollen sociala medier spelar för ungas psykiska ohälsa. Det är väldigt enkelt att snabbt hamna i spiraler med skadligt innehåll, vare sig det är kroppshets från influensers eller grafiskt våldsmaterial. Många unga vet också om detta och försöker minska sin skärmtid.

Fler insatser för ett hållbart användande av sociala medier behövs dock, exempelvis genom mindre beroendeframkallande algoritmer från teknikföretagen, eller hjälp att styra sin egen skärmtid bättre.

3. – Det finns många problem för unga med den nordiska arbetsmarknaden. Något jag vill lägga extra fokus på är dock de tidigare nämnda problemen med psykisk ohälsa, som absolut inte ska förbises som skäl till att unga personer stannar hemma från skolan, studierna eller arbetet. Löser man det kan unga enklare ta sig igenom exempelvis studier.

4. – Det nordiska samarbetet handlar i stor utsträckning om frågor som står unga väldigt nära. Klimat- och miljöfrågorna är en självklarhet, men även kultur- och utbildningsfrågor berör direkt ungas vardag.

Att lösa de utfordringar som finns på dessa områden, genome ett mer samordnat arbete för att motverka klimatkrisen och fler möjligheter för unga att röra sig genom Norden och dess arbetsmarknad genom språkfokus och Nordplus är generella exempel på hur Norden spelar en viktig roll för unga – om de bara kände till alla nordiska projekt som faktiskt finns.

                                                                                                                                                              Foto: FNUF

Steffen:  – Flere skal deltage i fællesskabet

Steffen Bagger (22), bosiddende i Storkøbenhavn-Danmark, og studerer til dagligt teologi på Københavns Universitet. Sidder i Ungdomens Nordiska Råd's præsidium for Foreningen NORDENs Ungdomsforbund.

1.  –  At ungdommen ikke ser mod fremtiden med optimisme og håb er dårligt, særligt i en region som Norden, hvor vores velfærdssamfund og solide arbejdsmarkedsmodel burde sikre optimisme for fremtiden.

Det er bekymrende, da håbet blandt ungdommen i dag, er fremtidens forstærkede og forbedrede samfund.

2.  – Norden er en kollektiv region, en fællesskabets region, hvorfor vi virker dårligere, når vi indgår i færre fællesskaber og engagerer os mindre i det samfund, vi bor i. For at denne udvikling skal ændres, kræver det, at flere melder sig ind i foreninger og deltager i dem og på den måde ser sig som en del af en helhed.

Her skal foreningens-Norden, staterne og os hver især hjælpe til, at det lykkes.
Fællesskabet er hjørnestenen for Norden.

3.  – Fællesskaber på skolerne, støttende forældre, familie eller værger og kommunal hjælp til erhvervsbesøg og praktik.

4.  – Ved at støtte op om projekter som Nordjobb og yde økonomisk hjælp til foreninger, hvormed de kan tilbyde bedre tilbud til deres medlemmer og nemmere indlemme nye medlemmer i deres fællesskaber.

                                                                                                                                              Foto: Felix Lindvik

Cecilia: - Vi sitter alla i samma båt i många frågor

Cecilia Huhtala (21), Vasa i Finland. Har mellanår, har arbetat inom förbundsvärlden och för närvarande läser inför antagningen till högskolestudier. Finlands representant i Nordiska barn- och ungdomskommittéen, NORDBUK.

1.  – Vi behöver ta resultaten från dessa undersökningar på stort allvar. Ungas framtidstro är låg, vilket inte är förvånande med tanke på de många kriser vi står inför.

Många unga har låg tilltro till möjligheten att kunna köpa en bostad, säkra en trygg pension eller uppnå ekonomisk stabilitet. Detta riskerar att skapa en generation med minskat hopp och drivkraft.

För att stärka ungas framtidstro måste vi ge unga verktyg för att hantera sina känslor och skapa forum där de kan diskutera sina tankar om framtiden. Beslutsfattare och vuxna i allmänhet har ett stort ansvar att ta dessa frågor på allvar, inte bara genom att lyssna utan också genom att agera. Genom att vara förebilder, ta itu med samhällskriser och visa att förändring är möjlig kan vi bidra till att ge unga ett större hopp om framtiden.

2.  – Huvudorsakerna till ökande psykisk ohälsa bland unga i Norden är komplexa. Prestationskraven i dagens samhälle, sociala mediers påverkan och bristande tillgång till meningsfull fritid är stora faktorer. Många unga känner också av ökad otrygghet i hemmet och oron över världsläget, vilket bidrar till deras ångest och nedstämdhet.

För att vända denna negativa trend behöver vi göra hobbyer och fritidsaktiviteter mer tillgängliga, arbeta för att minska prestationskraven och erbjuda fler stödjande samtal och resurser för ungas psykiska hälsa. En helhetssyn där både skola, familj och samhälle samverkar är avgörande för att skapa en tryggare och mer hoppfull tillvaro för unga.

3.  – För att hjälpa unga tillbaka till utbildning och arbete behövs en kombination av åtgärder. Förebyggande arbete ska prioriteras och finansieras tillräckligt för att stödja unga innan de marginaliseras. Vi behöver också främja projekt som arbetar mot marginalisering, där ungas mångfald tas på allvar.

Arbetsmarknaden måste bli mer flexibel och inkluderande, med fokus på att avlägsna hinder för minoriteters sysselsättning och säkerställa att unga behandlas rättvist. Dessutom kan satsningar på mentorskap, praktikplatser och anpassade utbildningsprogram skapa broar tillbaka till studier och jobb.

4.  – Det nordiska samarbetet kan bidra genom att stärka forskningen om ungas utmaningar, underlätta mobilitet och erfarenhetsutbyte mellan länderna samt säkerställa att ungas röster hörs i alla beslutsfattande organ. Vi sitter alla i samma båt i många frågor. Tillsammans kan vi utveckla gemensamma lösningar för psykisk hälsa, utbildning och arbetsmarknad, och skapa ett tryggare framtidsperspektiv för unga i Norden.

                                                                                                                          Foto: Emma-Jessica Johansson

Andreas: - Imorgon kan vara försent

Andreas Salomonsson (23) studerar Statsvetenskap och Nationalekonomi vid Linköpings universitet. Bor i Linköping. Är vice president för Ungdomens Nordiska Råd.

1. – Vi lever tveklöst i en oroligare tid idag med många utmaningar. Vår generation kommer att behöva hantera många svåra problem och många unga är medvetna om detta.

Det viktigaste är att vi ger unga möjligheten och verktygen att påverka redan idag, inte imorgon då det redan kan vara försent. Vi måste förbättra möjligheterna för unga att påverka politiskt och främja innovation och nya lösningar på stora utmaningar.

2.  – Personligen tror jag att sociala medier spelar väldigt stor roll, de hjälper till att sprida illusionen av att de flesta lever "perfekta" liv och främjar ouppnåerliga skönhetsideal. Något som dagens barn och unga utsätts för längre och längre ned i åldrarna.

Jag menar att vi behöver ställa högre krav på företagen bakom plattformarna och sätta åldersgräns för användning av sociala medier.

3.  –  Psykisk ohälsa är en stor bidragande faktor till att unga hamnar utanför skolan och arbetsmarknaden idag. Vi måste vara bättre på att fånga upp de som mår dåligt i ett tidigt skede.

Bristen på kvalificerad personal inom sjukvården och köer gör att många inte får hjälp i tid och sjunker längre ned i det dåliga måendet vilket gör det ännu svårare att komma tillbaka till ett normalt tillstånd där man klarar av vardagen.

Vi måste öka samarbetet mellan skolor och sjukvården så att elever som mår dåligt upptäcks och får hjälp tidigare. Vi måste samtidigt se till att vi får fler kvalificerade psykologer, psykoterapeuter och kuratorer.

4.  – Det nordiska samarbetet har en god potential att hjälpa unga. En central del är att vi kan dela med oss av kunskap och metoder som förbättrar våra samhällen. Vi kan använda olika program och projekt för att fokusera gemensamma resurser på särskilda frågor. Samtidigt som den nordiska arenan ger unga en större möjlighet att politiskt påverka. Det är därför väldigt viktigt att vi främjar ungas politiska deltagande inom det nordiska sammarbetet.

                                                                                                                                                             Foto: LNU

Sofie: - Det viktigste er å møte unge der de er

Sofie Sæther (27), bor i Oslo, Norge, generalsekretær Norges Sjakkforbund, nestleder Landsrådet for Norges barne- og ungdomsorganisasjoner (LNU), norsk representant i Nordiske barne- og ungdomskomiteen NORDBUK.

1.  – Det er en trist utvikling vi ser knyttet til unges bekymringer for fremtiden. Jeg tror at utviklingen kan sees i sammenheng med hvilke spørsmål unge får lov til å diskutere selv. De som ikke blir hørt kan miste troen på fremtiden.

Desto viktigere er det at barn og unge har en plass rundt bordet og kan påvirke i utenomfaglige arenaer og aktiviteter. Slik kan man oppleve at sin stemme betyr noe. Det kan gi en oppfatning av nytte hos hver enkelt, og det skaper motstandsdyktighet som kan krysse over i andre sfærer av livet.

2.  – Det er mange grunner til at det er slik, men jeg mener at en av hovedgrunnene kan være mangel på faktisk påvirkning. Den økende psykiske uhelsen blant unge kan ha mange årsaker, som prestasjonspress og konstant eksponering for dårlige nyheter.

Vi leser om katastrofer, skumle nyheter og får oppdateringer i sosiale medier konstant. Overfloden av sjokkerende nyheter fører antageligvis til en apatisk holdning til verdens tilstand.

Dette kan motvirkes ved at barn og unge blir sluppet til for å gjøre en forandring i samfunnet. Fellesskapet som barne- og ungdomsorganisasjoner gir gjør det lettere å delta i påvirkningsprosesser. Der kan barn og unge bidra og fremme sine meninger. Gode og trygge fellesskap gjennom barne- og ungdomsorganisasjoner gir unge en plattform hvor de kan snakke sammen om bekymringer, men også tiltak.

3.  –  Å forplikte seg i ung alder til å delta på noe der man opplever ulike innspill på tanker og problemer. Det er viktig at man får utfordret sine perspektiver og livssyn, dette kan gjøres i mangfoldige barne- og ungdomsorganisasjoner.

Det viktigste er å møte unge der de er. Tiltak som kombinerer frivillig aktivitet og ansvar. For eksempel kan frivillige organisasjoner spille en nøkkelrolle ved å tilby fellesskap, veiledning og erfaringer som styrker unges kompetanse og selvtillit.

4.  – Jeg tror det er viktig med nordisk samarbeid, også for unge. Et eksempel på dette er samarbeidsprosjekt mellom nasjonale ungdomsråd i NORD-prosjektet. Målet med prosjektet, er å binde ungdom på tvers av land og organisasjoner sammen. Da kan unge lære av hverandre, og vi kan finne ut at det som funker i for unge i Danmark også kan funke i Norge.