Direkt från Mariehamn: Ett steg närmare jämställda löner

På kort sikt får de några tiotals euro till i sina lönekuvert. På längre sikt bidrar deras ihärdiga kamp förhoppningsvis till att Åland tar ett stort steg framåt mot ett mer jämställt samhälle, åtminstone när det gäller lönenivåerna inom den offentliga sektorn. I uppgörelsen ingår nämligen ett löfte om en arbetsvärdering som ska vara klar och genomförd 2020.

På papperet säger ingen, eller åtminstone väldigt få, emot Tehys krav – att graden av utbildning och ansvar ska synas i lönesättningen. Men i praktiken har kvinnodominerade branscher släpat rejält efter. 

Under vårdstrejken utlystes en tjänst som drifttekniker vid Ålands landskapsregering. Personen skulle ha hand om ett par fastigheter och en teknisk utbildning på gymnasialstadiet fordrades. Ett par strejkande Tehy-medlemmar sökte tjänsten – på pin kiv. De sade sig vara stresståliga, flexibla och mycket bra på att jobba på obekväma arbetstider. Och lönen var i stort sett den samma som för en högskoleutbildad sjuksköterska med ansvar för liv och hälsa!

Politikerna säger att kraven på mer jämlika löner mellan olika branscher må vara berättigade men att den rätta tidpunkten för att jämna ut skillnaden inte är just nu. Men Tehy har satt fingret på den ömma punkten och hävdat att den rätta tidpunkten aldrig infinner sig om man bara sitter och väntar. Då går det som det alltid gått – att snälla flickor väntar och blir utan. 

Man måste i stället bestämma sig för att den rätta tidpunkten att är just nu och göra de omprioriteringar som krävs, även om de svider för vissa grupper. När sjöfolksförbunden strejkade flitigt på 1980-talet och skärgårdsfärjornas trafik hotades var tidpunkten uppenbarligen alltid rätt – det blev högre löner för att färjorna skulle gå utan uppehåll. 

Men vårdstrejken riskerar även att ge Tehy-medlemmarna en besk eftersmak. Sjukhusledningen trollade med knäna för att få vården att fungera under strejken och avdelningar slogs ihop. Nu har det kommit signaler om att vissa förändringar kanske blir bestående. Eller med andra ord – strejken kanske bidrar till att organisationen slimmas ännu mer och att ett antal arbetsplatser för sjuksköterskor försvinner. 

Men de som jobbar kvar kan hoppas på ännu högre löner – om några år.