Löneklyftan fläckar Finlands rykte

- Vad gäller löneskillnaderna ligger vi medelskiktet, till och med lite under, säger Pirkko Mäkinen i en intervju för AIN.

Hon upplever också att finländarna har blivit könsblinda: folk tycks att tro att jämställdheten är uppnådd och att det är dags att gå vidare med andra svåra frågor. Det är en av orsakerna till att invandrarnas ställning diskuteras mycket mer än kvinnornas problem i arbetslivet.

- Det är oroväckande. Ungdomar är ju väldigt jämställda och de möter problemen först när de går in i arbetslivet, som när kvinnor återvänder till jobbet från föräldraledigheten och arbetsuppgifterna inte längre finns.

Samtidigt pågår en debatt om männens ställning i det finländska samhället. Det finns en stor grupp män som av olika orsaker – låg utbildningsnivå, sjukdomar, social utslagning – hamnat utanför och det talas nu alltmer om att männen lever mycket kortare tid än kvinnor.

Hennes egen drivkraft är möjligheten att få ägna sig åt dagligt människorättsarbete, identifiera problemen och åtgärda dem inom lagens ramar.

Nu pågår arbetet med att också få in könsminoriteter i jämställdhetslagstiftningen. Mäkinen säger att motverkan av diskriminering förbättrar stämningen för alla på arbetsplatsen, inte bara för dem hamnar illa ut. Hon fäster också särskild uppmärksamhet vid invandrarkvinnor, eftersom de riskerar att falla mellan jämställdhetsombudsmannens och minoritetsombudsmannens områden.

- I skolorna får somaliska flickor rådet att bli vårdare i stället för att erbjudas hela skalan av möjligheter. Detta är vanligt, men väldigt dolt.

Stolt tradition

År 1906 blev Finland först i världen med att ge kvinnor rösträtt och rätt att kandidera i val. Landet har också gjort sig känt för sina kvinnliga ministrar och en president, men det dröjde ända till 1987 innan den första lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män kom till.  Då inrättades också jämställdhetsombudsmannens ämbete. Mäkinen, som är jurist till utbildningen, har suttit längst på posten och är nu inne på sin tredje period som tar slut 2017. Hennes första period började samma dag som Finland blev EU-medlem.

Från första början har jämställdhetsombudsmannen ägnat sig åt arbetslivsfrågor. Mest handlar det om diskriminering vid rekrytering eller lönesättning, tidsbundna anställningar eller problem i samband med graviditet och föräldraledighet.

Finland är unikt i och med att en nästan lika stor del av kvinnorna jobbar som männen. Anpassningen av familj och arbete är lättare i Finland än till exempel i södra Europa.

- Det att man har får barn innebär inte att man måste ta ett deltidsarbete”.

Regeringen strävar efter att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män, från 20 procent 2006 och vara högst 15 procent år 2015, men nu tjänar finländska kvinnor 83 cent för varje euro som männen får i lön så det ser dystert ut. Enligt finländsk lagstiftning ska alla arbetsplatser med fler än 30 anställda ha en jämställdhetsplan där lönerna är registrerade, men i praktiken har jämställdhetsombudsmannens byrå inte resurser att övervaka att lagen följs.

Offentliga sektorn

Trots att löneskillnaderna diskuterats i decennier går jämställdhetsarbetet trögt. En bidragande orsak till löneskillnaden är att kvinnor oftare jobbar i den offentliga sektorn där lönerna över lag är lägre än i den privata.

Bäst är kvinnorna representerade som ledare i den statliga sektorn där regering och riksdag beslutat att de ska ha minst 40 procent av toppjobben.

- Däremot är kommunsektorn väldigt manlig, säger Mäkinen.

Många av jobben i kommunerna är däremot kvinnodominerade, framför allt inom vårdsektorn och undervisningen. Trots att Finland gång efter gång tar sig till toppen i Pisa-undersökningarna som mäter vad 15-åringarna lärt sig syns det inte i lönerna, även om lärare i Finland måste ha en högskoleutbildning för att vara formellt kompetenta. Detsamma gäller i andra kvinnodominerade yrken.

- En bibliotekarie berättade att mannen som kör biblioteksbussen har högre lön än henne trots att hon är högskoleutbildad, säger Pirkko Mäkinen.

Inom det privata näringslivet sitter jämställdheten hårt åt: enligt en undersökning beställd av fackförbundet Pro har 36 procent av männen chefsjobb mot bara 6 procent av kvinnorna. Männen får även högre bonusar och erbjuds mer utbildning än kvinnor med samma jobb.

- Vi värderar ingenjörer som ledare och den utbildningen är helt dominerad av män. Det finns kvinnor inom HR och kommunikation, men inte på de hårda affärsområdena.

I börsbolagens ledningsgrupper låg andelen kvinnor på 19,2 procent i slutet av fjolåret vilket bara är något sämre än Sverige, men klart bättre än Danmark. Det fanns ändå bara en kvinnlig börsbolagschef.

Norden och EU är viktiga referensgrupper för Pirkko Mäkinen. Det är i diskussionerna med sina kolleger som hon finner effektiva lösningar och modeller. Alla länder kämpar med samma problem, från diskriminering till stereotyper i medierna, underliga uppfattningar om kvinnor och män.

- Det ekonomiska läget är bistert och det är lätt att säga att de här sakerna är lyxartade.