Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2001 i När anställningen kräver mer än man orkar
Nyhet

När anställningen kräver mer än man orkar

| Text: Gunhild Wallin

Mellan 1988 och 1998 har bilden av den typiske svenske förtidspensionären förändrats. Tidigare var det ofta män som slitits ut av hårda kroppsarbeten. Nu förtidspensioneras allt fler kvinnor, många av dem tjänstemän. Också diagnosen har förändrats och många förtidspensioneras av psykosociala skäl, enligt en ny svensk undersökning.

Syftet med undersökningen har varit att se och beskriva vilka som blev förtidspensionärer åren 1988, 1993 och 1998. Undersökningen har gjorts av sociologerna Jonas Höög och Mikael Stattin, med stöd av forskningspengar från Riksförsäkringsverket och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. De har studerat varför människor förtidspensionerat och vilka yrkesgrupper som finns bland de 150 000 människor, som det handlar om.

- Det är en slående förändring under tioårsperioden. Det verkar som om man rekryterar fler förtidspensionärer från andra grupper än tidigare. Det är fler kvinnor, fler lägre- och mellantjänstemän och diagnoserna är ofta psykosociala. Man kan också se att många har komplicerade sociala situationer, säger sociologen Jonas Höög.

Under den period som undersökts har förtidspensionärerna blivit yngre. 1988 var genomsnittsåldern 55 år. I dag är den 50. Både män och kvinnor omfattas av denna trend som också ser ut att successivt fortsätta. Men även om de kvinnliga tjänstemännen ökar bland de förtidspensionerade, så domineras gruppen kvinnor av de som kommer från verkstadsindustrin. Här kan man ta lärdom av historien, menar Jonas Höög.

- Det är förvånande. Redan 1988 visade arbetsmiljöundersökningar att de här kvinnorna låg i riskzonen och man borde ha kunnat göra något, men varningen dog i recessionen 1990, säger Jonas Höög.

Många av de här kvinnorna blev arbetslösa när ekonomin försämrades. När konjunkturen sedan vände i mitten av 90-talet, gick de tillbaka till samma arbetsmiljö. Nu riskerar människor inom skola, vård- och omsorg samma utveckling, anser Jonas Höög.

- Det är något som tickar bland tjänstemän i offentlig sektor, det syns i sjukskrivningstalen och den stora volymen av förtidspensionärer kan komma bland tjänstemännen. Man måste på allvar börja ta tag i den sociala arbetsmiljön inom offentlig sektor, annars kommer det att synas bland antalet förtidspensionärer om fem- tio år, säger han och tillägger:

- Det är en dålig matchning mellan vad arbetstagarna kan prestera och vad anställningarna kräver. Besparingar har gjort att man tvingas göra mer med mindre resurser. Jonas Höög och hans kollega kommer nu att fortsätta att analysera materialet för att se närmare på vilka typer av arbeten och yrken de förtidspensionerade kommer ifrån. De kommer också att studera varför så många förtidspensionerade kvinnor och så få män har deltidspension.

- Man kan fråga sig om det är en anpassning till att de jobbat deltid, eller om det är könsdiskriminering, säger Jonas Höög.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment