Skattestöd till städhjälp stor succé i Finland

Fram tills för tre år sedan arbetade den 38 årige Heinonen som maskör vid tv, men tröttnade - framför allt på att tvingas sitta och vänta på att inspelningarna ska komma i gång. I dag ägnar hon sig åt städning och arbetar för det lilla men snabbt växande familjeföretaget Lekator i Vanda. Sedan ett år är hon serviceförman, utbildar nya städare och gör avtal med kunderna.

- Det är ett omväxlande jobb. Man gör olika saker och ser resultatet genast.

Officiellt kallas Lekators 30 städare för hushållsarbetare.

- Det ordet är alltför långt, säger Kirsi Heinonen som inte skäms för att kalla sig städare.

- Det här betonar jag för flickorna också, även om man på vissa ställen får höra att ”aha, du är städare”. Men det stör inte mig, för jag vet vad jag kan. 

Flickorna? Ja, det handlar om ett arbete där männen håller sig borta. De anställda är nästan alla  kvinnor mellan 22 och 55 år, med undantag för några män som städar kontor.

För tre år sedan hade Lekator fem städare och den snabba tillväxten beror på att efterfrågan på hushållstjänster ökat dramatiskt tack vare det nya skatteavdraget för hushåll som infördes enligt dansk modell år 1997. Regeringen tycker erfarenheterna är så bra att avdragsrätten nu ska utvidgas.

Under tiden har hundratals nya tjänsteföretag grundats i Finland. Enligt en färsk undersökning (Taloustutkimus) har vart femte hushåll utnyttjat avdraget. Förutom städning omfattar avdragsrätten annat hushållsarbete, omsorgs och vårdarbete, underhåll eller ombyggnad av bostad.

- Våra kunder är helt vanliga människor för tack vare avdraget har ju alla möjlighet att köpa tjänster, säger Kirsi Heinonen. 

Att göra avdraget på 60 procent av kostnaden, eller högst 1.150 euro per år och person, är relativt enkelt och den som utför jobbet kan vara anställd av ett företag eller en privatperson.

- En firma kan man kräva mer av. Vi är exempelvis ansvarsförsäkrade, men om en enskild städare gör sönder något blir det problem kring ersättningen.

Timlönen för Lekators anställda ligger på 6,80 till 8 euro per timme. Kirsi Heinonen medger att lönen är låg, men räknar med att den kommer att stiga.

- Alla tror ju att de kan städa, men det är inte samma sak att städa hemma som hos någon som betalar. Vi gör också annat än städar. Byter lakan, sköter barn, klipper gräs, krattar.

Sverige har igen tagit upp debatten om den så kallade pigskatten, skattereduktion för tjänster som utförs i hemmet. I Finland slåss politikerna om att få äran för innovationen. Servicefackets ordförande Ann Selin anser att reformen varit bra för Finland.

- Vi har fått bort många grå arbetsplatser och därför tycker vi det är ett nyttigt verktyg med tanke på framtiden. Vi anser att det fungerar bra, så länge man följer de regler som finns.

Ann Selin värjer sig för uttrycket pigskatt.

- Jag har aldrig tyckt om ordet. Det är inte rättvist mot dem som jobbar, för det handlar ju om riktiga jobb och alla ropar ju efter fler tjänster.

För snart tre år sedan inleddes Elias-projektet för att hjälpa säljare och köpare av tjänster att finna varandra. Skatteavdraget har nu blivit så populärt att de nya tjänsteföretagen inte hittar tillräckligt många anställda. Ett problem är att hushållsarbete saknar status. Nu förbereder den finska utbildningsstyrelsen en yrkesexamen för hushållsarbetare.

- Genom att göra det till ett hedervärt yrke kan vi få unga att bli intresserade, säger Elias projektchef Taija Härkki.