Där de döva redigerar TV-programmen

Gunnar Fauskganger leder en avdelning på företaget som textar, kopierar och redigerar TV-program. TV 2 är den största kunden. Han har inte alltid varit döv, utan blev det 1982 i vuxen ålder. Därför kan han fortfarande tala, även om han inte själv hör vad han säger.

- Hörseln försvann på en fotbollsmatch mellan mitt favoritlag Brann och Mjøndalen. Ställningen var 2-2, då Brann fick in ett mål till. Jag stod i ett hörn där vrålet från 15 000 åskådare koncentrerades. Efter matchen var jag döv, berättar han.

Det finns 4-5 000 personer i Norge som blivit döva. Lika många har fötts döva. Bara 50 procent av de döva och vuxendöva i arbetsför ålder är sysselsatta idag, enligt stiftelsen Signo, som ger stöd till döva och de ungefär 400 dövblinda i landet.

Stiftelsen har nio olika verksamheter, varav ASVO Bergen är en av de mindre. 32 av totalt 950 anställda arbetar där. Förutom Digidup, som Gunnar Fauskangers avdelning kallas, driver ASVO en fruktgrossist, kör ut fruktkorgar till företag och bakar glutenfritt bröd. Dessutom  driver de ett bokollektiv för döva ungdomar.

- De flesta företag som specialiserat sig på att ge jobb till personer med handikapp får 70 procent stöd och tjänar in 30 procent på verksamheten. Hos oss är talen de motsatta, säger Nina Hurtley, som är direktör för ASVO Bergen.

- En förutsättning för att vara en vekstbedrift är att det inte kan tas ut någon vinst. Eventuella överskott plöjs tillbaka i verksamheten för att förbättra den ytterligare, berättar hon.

En anständig lön

ASVO betalar 60-70 000 norska kronor i lön per anställd. För de anställda som har invalidpension kommer det på toppen av det stödet och innebär att de kommer upp på en normal lönenivå. Dessutom arbetar tolv döva arbetsledare på normala löner.

- Vi kan satsa på vilken verksamhet som helst. Men vårt mål är alltid att de tjänster som vi utför ska var helt professionella, säger Nina Hurtley.

Det gäller också för Digidup som i dag är det en av de främsta av sitt slag i Norge på digitaliserings- och kopieringstjänster för video och TV – trots att kombinationen döva och videoredigering inte omedelbart uppfattas som en vinnande kombination.

- Jag hade aldrig trott att det skulle bli så avancerat som det är idag. Det är min baby, säger Gunnar Fauskanger stolt och visar oss redigeringsenheten, där en deckare just rullar på skärmen – helt ljudlöst förstås.

Allt går med hjälpmedel

Tre andra arbetar på avdelningen, däribland Steinar Heggertveit, som räknas som dövblind. Han har bara lite tunnelsyn.

- Men det han ser, ser han skarpt. Han ser när vi talar teckenspråk med honom. Därför behöver vi inte använda oss av taktilt teckenspråk. Dessutom har både han och vi andra olika hjälpmedel, säger Gunnar Fauskganger och pekar på en dataskärm som är kopplad till en videokamera. Den kan förstora vanlig skrift så att den blir decimeterstor. Själv använder han en apparat som visar ljudet grafiskt när han t ex ska hitta en lämplig punkt att lägga in ett reklaminslag.

- Det gäller att hitta en tidpunkt där det är spännande så att folk vill fortsätta efter reklamen, säger Gunnar Fauskanger.

Fem dövspråkstolkar arbetar också på företaget. När det ringer på mobiltelefonen skyndar sig Gunnar att få tag på Anne-Elin Wergeland, som i sina öronsnäcka kan höra vad som sägs i telefonen. Hon tecknar det till Gunnar, som svarar i telefonen.

- Många av de som ringer hit vet inte ens om att de har en döv person i den andra änden av tråden, säger Gunnar Fauskanger.