Myndigheterna måste se medborgarna

I utredningen ”Se medborgaren!” föreslår utredaren Lars Högdahl att det upprättas gemensamma kontor över hela Sverige där kommunerna och staten ska ge service till medborgare och företag. De ska vara bemannade med minst tre personer, varav minst en statligt anställd.

För att vara en statlig utredning inleds”Se medborgarna – för bättre offentlig service” (SOU 2009:92) med en mycket personlig programförklaring av Lars Högdahl.

- Titeln på betänkandet har jag valt därför att jag anser att medborgarna måste bli synliga för myndigheterna, skriver han.

- Myndigheterna – både kommunala och statliga – ska anpassa servicen efter våra behov, inte sina egna. Jag anser att vi måste bryta myndigheternas utveckling mot allt större och mer koncentrerade och specialiserade enheter, allt längre ifrån människorna.

Motiveringen för en välfärdsreform i Sverige är enligt regeringens direktiv att förbättra tillgängligheten till offentlig service i hela landet. Utredarens uppdrag var att föreslå former för samverkan mellan statliga myndigheter och kommuner. Det har inte ingått i utredningen att lösa hur medborgare i utsatta livssituationer som har behov av en samlad insats från flera olika offentliga institutioner. Lars Högdahl begränsar sig därför till att föreslå att det bildas resursgrupper i varje kommun som består av specialister från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunens socialtjänst.

- Gruppens gemensamma uppgift ska vara att bedöma behov och förbereda insatser för dem som har svårt att klara sin egen försörjning.

Ingen lagstiftning

Lars Högdahl föreslår inte någon lagstiftning:
- Jag anser att regeringen i första hand ska rätta till bristerna i servicen och styra genom sina instruktioner till myndigheterna och genom uppdrag i regleringsbrev och särskilda beslut, skriver han.

Bara om det visar sig otillräckligt så bör regeringen och riksdagen stifta lag om servicen.

I korthet går Högdahls förslag ut att det ska finnas gemensamma statliga och kommunala servicecentrum över hela landet som ger service till medborgare och företag. Servicecentrumen bör bildas genom att de befintliga statliga service- och samverkanskontoren kompletteras med kommunal service, eller att de kommunala medborgarkontoren kompletteras med statlig service.
Samordningen bör ske i den takt som är praktiskt möjlig. I varje kommun ska det finnas minst ett servicecentrum som ska vara bemannat med minst tre tjänstemän, av vilka minst en ska vara statligt anställd. Arbetsförmedlingen ska alltid ha en tjänsteman i centrumet, dvs. om endast en statlig myndighet bemannar centrumet bör detta vara Arbetsförmedlingen.

Oavsett antalet servicecentrum i en kommun bör möjligheten till samtjänst utnyttjas mellan de deltagande kommunala och statliga myndigheterna.
Flera myndigheter har under de senaste åren minskat sin personal eller stängt sina kontor ute i landet. Verksamheten har koncentrerats till färre och större enheter. Medborgarna förutsätts allt mer använda webben i kontakten med myndigheterna.

Utvecklingen drivs av att  kostnaderna är så olika för myndigheten. Om en medborgare använder webben, och den kostnaden sätts till 1, kostar telefonkontakten 50 och personliga möten 110.

Utvecklingen gör det svårt för de två miljoner svenskar som inte kan använda en dator, påpekar utredaren, som vill satsa stort på videokonferensutrustning som ett sätt för medborgarna att personligen kunna ta upp sina ärenden.