Stora förändringar för de långtidssjukskrivna

I dag lever många långtidssjukskrivna med en stor oro för framtiden. Den tid de har rätt att vara sjukskrivna håller på att löpa ut och fortfarande finns många oklarheter vad gäller ersättning och sysselsättning. I första hand riskerar cirka 16 000 personer att förlora sin sjukpenning i januari och totalt under hela 2010 rör det sig om cirka 54 000 personer.

Bakgrunden är att regeringen första juli förra året införde nya regler för sjukpenning. Bland annat sänktes ersättningsnivåerna efter en viss tid och man satte också en bortre gräns för hur länge man kunde vara sjukskriven. Därefter ska arbetsförmågan provas och man ska finnas till arbetsmarknadens förfogande. Beslutet var ett led i regeringens uttalade målsättning att minska utanförskapet genom att betona arbetslinjen. Genom sänkta ersättningar skulle det skapas ekonomiska incitament för att försöka komma i arbete. Man ville också sänka sjukförsäkringskostnaden.

- Om den tidigare regeringen, som den nuvarande regeringen påstår, placerade människor med problem på arbetsmarknaden i sjukförsäkringssystemet, så ser vi nu att människor med hälsoproblem placeras i arbetsmarknadssystemet. Problemet är att då som nu saknas tillräckliga satsningar på rehabilitering. Dessutom kommer människor med ohälsa i och med  det hårdare regelverket att fattiggöras snabbare. Det blir inte bättre för människor för att man byter ut Försäkringskassans skylt mot A-kassans, säger Kjell Rautio, välfärdsutredare vid Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

100 000 har protesterat

Kritiken mot att människor med långa sjukskrivningstider ska förlora sin sjukpenning och överföras till Arbetsförmedlingen har varit stark. Senast i september lämnade ”Aktionsgruppen för de sjukförsäkrades rätt” in en protestlista med 100 000 namn till regeringen. Också i medierna har problemet uppmärksammats och många redan nu utförsäkrade har vittnat om sin förtvivlan över att förlora sin ekonomiska trygghet, samtidigt som de känner sig långt ifrån tillräckligt friska för att ge sig ut i den hårda arbetsmarknad som följt på lågkonjunkturen med rekordhöga arbetslöshetssiffror. 

Det förslag som nu snabbehandlas i regering och riksdag och som ska beslutas om den 9 december, handlar om vad som ska ske för de utförsäkrade. Enligt propositionen, som i dagarna lämnas över till riksdagen, ska den sjukskrivne som nått tiden för den maximala sjukpenningen överförs från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Där ska deras väg tillbaka till arbetslivet inledas med en tremånaders introduktionsutbildning, som bland annat ska innehålla kvalificerad individuell rådgivning och stöd för att komma tillbaka till arbetslivet. Undantag kan göras för den som ligger inlagd för vård eller genomgår en sjukhusliknande behandling i hemmet samt också för viss psykisk sjukdom eller om det bedöms att deltagande i Introduktionsutbildning skulle försämra sjukdomstillståndet för den enskilde.

Den 5:e november var det en öppen utfrågning i Socialförsäkringsutskottet kring de föreslagna förändringarna. Inbjudna var bland annat företrädare för LO och Saco, samt generaldirektörerna för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Alla är överens om att de långtidssjukskrivna behöver extra insatser för att inte sjukskrivningar ska pågå i all oändlighet utan att det enskilde får stöd och hjälp. Däremot riktar arbetstagar- och handikapporganisationer stark kritik mot förslaget bland annat för att det är krångligt, riskerar att människor som redan är ekonomiskt utsatta hamnar mellan stolarna och att den hjälp man ska erbjudas inte är nog.

Försäkringskassans generaldirektör Adriana Lender efterlyser en särskild lösning för dem som inte kommer att kunna slussas tillbaka till arbetsmarknaden. Hon är kritisk till brådskan under hösten och befarar en anhopning av ansökningar för att få förlängd sjukskrivning vid årsskiftet. Många av dessa kommer med stor sannolikhet att behöva avslås, kommenterar hon, men försäkringskassans möjligheter att ge god service försämras.

- Vi befarar också att det kan också komma att bli glapp i utbetalningar och förlust av tillgång till sjukersättning, som riskerar att skada tilltron till socialförsäkringarna. Vi kan även få problem att bedriva rättssäker och effektiv verksamhet i medborgarnas tjänst, sade generaldirektör Adriana Lender under den öppna utfrågningen.

Ersättning kan dröja

Också Kjell Rautio, från TCO, är kritisk till propositionen och anser att regeringen i allt för liten omfattning lyssnat till remissinstansernas synpunkter. Det har inneburit ett hafsigt och slarvigt regelverk, som både är svåröverskådligt och som riskerar att sätta människor utan ersättning, anser han.

- Det blir ytterligare en krångelmängd till den redan svåröverskådliga sjukförsäkringen och man staplar undantag på varandra, vilket ökar risken för rättsosäkerhet, säger Kjell Rautio.

Han anser att regeringen har alldeles för bråttom och efterlyser bredare och mer omfattande lösningar på hur man ska hjälpa de här människorna, som har en lång ohälsohistoria och som kräver omfattande individanpassade åtgärder.

- För att man ska få tillbaka så många som möjligt krävs högkvalitativa insatser, men några sådana förslag till vassa insatser fann jag inte i propositionen. Större delen av de här människorna är faktiskt sjuka och de rehabiliterande delarna saknas och finns inte på plats när man genomför de stora förändringarna. Jag känner en oro, som jag delar med gemene man. Kommer det att finnas tillräckligt stöd för den här gruppen? Annars riskerar det att skada legitimiteten för välfärdsstaten, säger Kjell Rautio.