Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2009 i Ungas handlingsutrymme styrs av klass
Nyhet

Ungas handlingsutrymme styrs av klass

| Gunhild Wallin

Den sociala bakgrunden spelar stor roll för unga vuxnas tilltro att förverkliga sina drömmar om arbete. När gamla strukturer förändras och individualiseringen går snabbt, bär man själv ansvar för framgång och misslyckanden. Kollektivet spelar allt mindre roll, oavsett var man arbetar.

Gunnar Gilberg, svensk forsker -Självförtroende, stöd av familj och nätverk spelar stor roll för att unga ska kunna förverkliga sina drömmar om arbete. Vi ser en förstärkt splittring av arbetsmarknaden, säger Gunnar Gillberg, doktorand vid Institutionen för arbetsvetenskap i Göteborg.

I mitten av maj hölls i Göteborg en konferens på temat ”Arbetet i människors liv”, där arbetslivsforskare från hela Sverige presenterade sin forskning. En av dem som berättade om sin forskning var Gunnar Gillberg, som forskar kring unga vuxnas drömmar om arbete. Han undersöker föreställningar om arbete hos åldersgruppen 20-29 år, men också de strukturella villkor som de påverkas av. Gunnar Gillberg bygger sin forskning på biografiska intervjuer med 22 unga vuxna. Tio av dem deltar i en entreprenörs- och projektledarutbildning hos Kaospiloterna, vilket i hög grad kan beskrivas som en utbildning med fokus på framtidens arbetsliv. De övriga intervjupersonerna arbetar på Volvo, det vill säga i traditionell tillverkningsindustri.

Generationsväxling

De unga vuxna kommer inom kort att dominera arbetsmarknaden. I till exempel Sverige kommer 40 procent av dem som var yrkesverksamma 2003 att vara utbytta 2015. Hur de unga vuxna ser på arbetslivet och sina möjligheter att förverkliga sina drömmar där, kan därför förväntas bli en kraft som förändrar framtidens arbetsliv. 

Gunnar Gillberg konstaterar i det ”paper”, han presenterade under konferensen att individualiseringen innebär att de unga vuxna möter en verklighet som deras föräldrar saknar kunskap om. Individerna har helt enkelt blivit allt mer hänvisade till sina egna inre och yttre resurser och därför spelar självförtroende och möjligheten att få stöd hemifrån större roll än tidigare. 

- Jag är överraskad över att klass är så oerhört framträdande för hur man ser på sitt liv och sina möjligheter. De sociala villkoren spelar stor roll, men på ett annorlunda sätt än tidigare. Nu handlar det mera om vilka resurser man får med sig hemifrån, samtidigt som kollektivet inte längre är den trygghet det varit, säger Gunnar Gillberg.

Elitutbildning

De unga vuxna som går på Kaospiloterna har kommit in under hård konkurrens och deltar i vad som kan kallas för en elitutbildning. De kommer från resursstarka hem där de har fått mycket stöd och uppmuntran, de har gott självförtroende, goda betyg och de har stark tro på att de ska kunna realisera sina drömmar om arbete.

Det är de själva som ska styra över villkoren för hur de arbetar och arbetet är en oerhört viktig del av deras liv. Att arbeta är helt enkelt att leva och de har starka behov och krav på sig själva av att lyckas. Vissa ger uttryck för prestationsångest och gemensamt för dem är att de förväntningarna på framgång finns hos föräldrar och vänner, men också hos det omgivande samhället. Omvärlden kräver helt enkelt att man är lyckad och framgångsrik, annars är man en ”looser”. Tre ord kan sammanfatta dessa unga människors föreställning om framtidens arbetsliv – handlingsutrymme, självförverkligande och autonomi. 

- De här unga människor greppar individualiseringens möjligheter och tar chanser för att förverkliga sig själva. Samtidigt ställer de otroliga krav på sig själva och riskerar utmattning, säger Gunnar Gillberg. 

De som jobbar på Volvo berättar gärna om sina drömmar om arbete, inte minst ger intervjun ett välkommet avbrott i arbetet. Deras bakgrund är homogen. De kommer från arbetarklassen och deras föräldrar saknar högre utbildning. De flesta ger uttryck för att de började i avvaktan av att de skulle komma på något annat. Det var tillfälligheter som styrde och flera beskriver också den nuvarande arbetssituationen som tillfällig, även om några är nöjda med att vara just där de är. Flera av intervjupersonerna ger dock utryck förs att de har fastnat i sin nuvarande situation. De har blivit vana vid fast arbete och en lön som kommer in varje månad. Att börja plugga känns synonymt med dyrt, svårt och tidsödande och flera har heller inte så goda erfarenheter av skolan – det finns en rädsla för att påbörja en utbildning. De påverkas av sin klass, men finner inte längre lösningen på en otrygg situation i kollektivet.

Påtaglig ensamhet

- Tidigare kunde personer med svaga resurser eller dåligt självförtroende luta sig mot kollektivets styrka, arbetsplatsens gemenskap eller söka trygghet i sin klasstillhörighet. Det tycks som om de strukturerna spelar mindre roll idag, vilket innebär att arbetarklassens barn känner och är medvetna om en större osäkerhet än tidigare. Drömmen om trygghet i en osäker värld blir hus, familj och barn, säger Gunnar Gillberg. 

Tidens tecken är ett allt ensammare arbetsliv, där individen bär stort ansvar och där möjligheterna att söka skydd i kollektivet minskar. Gunnar Gillberg jämför förändringarna med vad som hände i övergången mellan jordbruk- och industrisamhället. Den gången ledde förändringarna till de trygghetssystem som levt vidare fram till idag. Fortfarande är många i Sverige medlemmar i fackföreningsrörelsen, men här liksom i Europa minskar andelen ungdomar. 

- Fackets roll som kraftkälla för de under privilegierade har minskat och de har en stor uppgift framför sig för att återta initiativet, säger Gunnar Gillberg.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment