Arbetslivet – en ickefråga i svenska valet

Det är dagen efter valet och svenskarna vaknar upp till en ny politisk verklighet. Den borgerliga alliansen har vunnit, vilket inte är överraskande efter den senaste veckans många opinionsmätningar. Att Sverigedemokraterna, SD, av alla andra än sig själva beskrivna som främlingsfientliga, har gjort ett rekordval är däremot en ny situation. De har fått 20 mandat i riksdagen och är vågmästare mellan de båda politiska blocken. Det har skapat en ovanligt osäker parlamentarisk situation i Sverige och det är framför allt om detta, som diskussionen handlar om den 20 september. För en stund tycks de frågor som särskilt dominerat valdebatten – jobben, skatteavdragen, sjukförsäkringarna och skolan - få vila.

Nya jobb i kampen mot utanförskap

Den så kallade arbetslinjen har annars varit en röd tråd i den gångna mandatperioden och inför valet. Moderaterna har benämnt sig själva som ”det enda arbetarpartiet” och en rad åtgärder har vidtagits för att skapa jobb eller för att få de som står utanför arbetsmarknaden tillbaka i arbete. Det så kallade RUT-avdraget för hushållsnära tjänster betydde att det blev möjligt att göra skatteavdrag för städning, barnpassning och liknande. Det var ett exempel på en omdiskuterad åtgärd som skapat nya jobb i tjänstesektorn. Jobbskatteavdrag är andra exempel på åtgärder i syfte att göra det attraktivt att arbeta. Samtidigt har reglerna för a-kassa och sjukförsäkring skärpts. Numera finns en bortre gräns för sjukpenning. Därefter ska man överföras från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen och få hjälp för att stå till arbetsmarknadens förfogande. Förändringarna i sjukförsäkringen har varit mycket omdiskuterade och kritiserade. Många av remissinstanserna var kritiska och exemplen i media på människor som farit illa av de nya bestämmelserna har varit många.

- Det har funnits en disciplineringslinje, ett budskap om att ”så här illa kan det gå om man inte använder sin arbetsförmåga”. Man ska ligga i för att få jobb och vara beredd att flytta. Jag skulle inte tro att de driver disciplineringslinjen hårdare nu. Det kan knäcka trovärdigheten och skapa en bild av omänsklighet, säger professor Gunnar Aronsson, arbetslivsforskare som numera är verksam vid den Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Ökat individuellt ansvar

Kenneth Abrahamsson, adjungerad professor i arbetslivsvetenskap och programchef vid FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, konstaterar att jobben har varit och är i fokus för den borgerliga Alliansen.

- När man i valrörelsen diskuterat jobben, jobben, jobben så har det handlat om att minska utanförskapet och om att få folk in på arbetsmarknaden. Däremot har diskussionen inte i någon högre grad rört kvaliteten på jobben eller arbetets innehåll, säger han.

Kenneth Abrahamsson ser en utveckling där ansvaret individens välfärd och utveckling i högre grad läggs på den enskilde medborgaren, på gott och ont. Ett samhälle med både chanser och risker gynnar vissa grupper, men slår hårt mot andra. Om man successivt minskar skattebasen, minskar utrymmet för olika välfärdstjänster samtidigt som behoven ökar, inte minst med hänsyn till den demografiska utvecklingen. Kanske rör sig Sverige mot en amerikansk modell, även om han anser de svenska förhållandena i arbetslivet ligger långt från de amerikanska.

- Med de incitamentsstrukturer som har skapats kommer vissa i arbete, medan andra hamnar utanför mera långsiktigt.

Arbetets innehåll en ickefråga

Dagen efter valet finns en oro för framtidens arbetsliv, både hos LO och TCO.
Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, tycker att viktiga frågor om arbetsmiljö och arbetets innehåll varit helt osynliga under mandatperioden och inför valet. Fokus ligger på arbetsmarknadsfrågor.

- Arbetsmiljö- och arbetslivsfrågor är en ickefråga för Alliansen. De Rödgröna är lite bättre, men inte mycket. Det är extremt lite diskussion om hur folk har det på jobbet. Om jag jämför med 90-talskrisen, så drevs då en kampanj om fler jobb och bättre jobb. Då skulle de dåliga jobben bort.

Han ser heller inget som tyder på att arbetslivsfrågorna får större plats nästa mandatperiod

- Det är kortsiktigt. Mycket av problemen med utanförskap beror på hur man har det på arbetsplatsen eller i jobbet och politiken måste ge verktyg för att hantera dåliga villkor i arbetet och arbetsmiljön. Jag är rädd för att vi får en upprepning av 90-talskrisen då sjukfrånvaron skenade, säger han.

Tuffa tider för lågavlönade

Också Ulla Lindqvist, LO:s vice ordförande, är orolig denna första dag efter valet. Hon har sett en rad negativa förändringar under den förra mandatperioden och ser ingen ljusning för den kommande. Ulla Lindqvist ger exempel på försämringar hon misstänker kommer att genomföras. Det handlar om LAS, lag om anställningsskydd, där det föreslås att arbetsgivaren ska slippa betala lön när någon sagts upp och det råder konflikt om uppsägningen. Arbetsgivaren föreslås också få rätt att skjuta på den lagstadgade rätten till studier, vilket skulle påverka den fackliga introduktionsutbildningen. Lärlingstiden föreslås bli arton månader, vilket i praktiken är en förlängning av provanställningen. Hon vet också att andra Allianspartier, som Centern, vill ta bort LAS helt och hållet för arbetsgivare med färre än tio anställda. Ett annat exempel är A-kassan. Den höjdes betydligt i början av förra mandatperioden vilket fick till följd att mer än 400 000 personer lämnade kassan. Nu vill regeringen införa en obligatorisk försäkring, som skulle innebära att man är skyldig att vara med, men där avgifterna är olika beroende på vilket fack man tillhör. Det kommer att vara tufft för många lågavlönade och för vår fackliga styrka, konstaterar Ulla Lindqvist.

- Det viktiga nu är att driva opinion och mobilisera mot försämringarna och att organisera fler medlemmar. Vi måste vara många för att vara starka, säger hon.

Finns det en politik där jobb ska skapas till varje pris?

- Ja, det kan man säga. Om vi ser på jobbskatteavdraget är det ett sätt att på sikt pressa ner lönerna. Vi riskerar osäkrare jobb med lägre löner, säger hon

Ulla Lindqvist berättar att LO försökt att driva arbetsmiljöfrågorna i valrörelsen, men att de har haft svårt att få medialt genomslag. Frågan är viktig – antalet arbetsolyckor har ökat och samtidigt har resurserna till Arbetsmiljöverket rustats ned under fyra gångna åren.

Mobilisera för arbetslivsforskning
Hon, liksom Roger Mörtvik, Kenneth Abrahamsson och Gunnar Aronsson efterlyser bättre arbetslivsforskning. Som en av de första åtgärderna under förra mandatperioden lade alliansen ner Arbetslivsinstitutet. Det har försämrat forskningen inom arbetslivsområdet och Kenneth Abrahamsson skulle gärna se en blockövergripande samverkan för att skapa en starkare bas för arbetslivsforskning. Gunnar Aronsson tror på ett nordiskt virtuellt institut samlat kring den nordiska modellen. Roger Mörtvik saknar övergripande kunskap och forskning inom arbetslivsområdet.

- Sedan Arbetslivsinstitutet lades ner finns ingen offentlig aktör som har till uppgift att följa arbetslivs- och arbetsmiljöfrågorna på ett övergripande sätt. Vi var bland de världsledande inom arbetslivsforskningen och ligger nu på bottennivå. Det är dystert och där finns ingen politisk ambition idag, säger Roger Mörtvik.

Gunnar Aronsson, som arbetade på Arbetslivsinstitutet, anser att mycket kunskap och kompetens kring arbetsmiljö, sjukfrånvaro och rehabilitering gick förlorad när institutet lades ned. Nu har sjukfrånvaron minskat i 6 år och det vore värdefullt både vetenskapligt och praktiskt att förstå den processen. Han blickar också framåt. När det 2014 är dags för nästa val så är de sista 40-talisterna 65 år och går i pension. Det innebär att många ska bytas ut, inte minst på chefspositioner i offentlig sektor.

- Det kommer att bli konkurrens och tävlan om de tjänsterna och många av de som ska anställas är mer individualiserade och karriärinriktade än dagens medarbetare. Det kan leda till skarpare konkurrens mellan dem och de som ser jobbet mer som en del av ett vanligt liv. Klyfterna löne- och karriärmässigt kan öka, men de politiska blocken har inte formulerat sig kring detta, säger Gunnar Aronsson.