Partiell sjukskrivning ska få ned sjukfrånvaron i Norge

Det är nya toner i debatten om sjukfrånvaron. Att ”arbete är skadligt för hälsan om man är sjuk” är en myt, enligt expertgruppen som lämnade sina förslag till arbetsminister Hanne Bjurstrøm den 2 februari. Tvärtom, ju fortare man kommer tillbaka på jobbet, ju snabbare blir man frisk. Dessutom minskar risken för utstötning från arbetslivet.

- Aktivitet är bra för de allra flesta. Det förbättrar rehabiliteringen och förebygger att arbetstagarna stöts ut ur arbetslivet. Visst finns det några undantag, som de som ligger på sjukhus eller är på sluten psykiatrisk vård, som inte kan delta i arbetslivet. Men de allra flesta kan få en partiell sjukskrivning, säger professor Knut Røed, seniorforskare på Frischsenteret, som deltog i expertgruppen.

Den 1 mars ska ett nytt avtal mellan facket, arbetsgivarna och regeringen om åtgärder för att få ned sjukfrånvaron vara färdigt. Det gamla avtalet om ett Inkluderande Arbetsliv som gällt i drygt nio år, nådde aldrig målet att minska sjukfrånvaron med 20 procent.

Den totala sjukfrånvaron är nu uppe i 7,7 procent, samma nivå som 2001, då regeringen sist drog i nödbromsen. Arbetsminister Hanne Bjurstrøm är emellertid inte beredd att utmana varken LO eller arbetsgivarorganisationen NHO.

Bundet mandat

De åtta personerna i expertgruppen har därför haft ett bundet mandat: De kunde inte föreslå att sjuklöneförsäkringen skulle försämras. De anställda ska fortfarande ha rätt till 100 procent kompensation från första dag. Dessutom ska inte arbetsgivarna samlat sett behöva betala mer för sjukfrånvaron än vad de gör idag.

Det förklarar varför gruppen koncentrerat sig om att försöka öka andelen partiella sjukskrivningar. Under det tredje kvartalet 2009 var 18,8 procent av sjukskrivningarna graderade, som det kallas i Norge. För sjukskrivningar som varat i mer än åtta veckor var andelen 32,2 procent.

Expertgruppen pekar på att när andelen graderade sjukskrivningarna ökade från 10 till 17 procent 2004, så minskade samtidigt sjukfrånvaron med nästan två procentenheter.

- Vi menar att det bör vara ett mål att graderade sjukskrivningar ska vara vanligare än sjukskrivningar på heltid för alla sorters sjukskrivningar.  Efter att åtta veckor har gått bör den vara helt dominerande, säger expertgruppens ledare, professor Arnstein Mykletun.

En sådan utveckling sker emellertid inte av sig själv. Läkarna måste kursas, politikerna måste prioritera arbetet för att få ned sjukfrånvaron och informationskampanjer ska lanseras. De sjukskrivna ska kallas in till dialogmöten snabbare och arbetsgivarna måste göra mer för att tillrättalägga arbetet.

Arbetsgivarperioden föreslås bli tio dagar, istället för nuvarande 16 dagar. Men samtidigt ska arbetsgivarna finansiera 20 procent av kostnaden för de som är sjukskrivna på heltid, utöver åtta veckor. Samlat sett ska det inte kosta arbetsgivarna mer än idag, men det ökar fokuseringen på långtidssjukfrånvaron. Om den som är sjukskriven jobbar 20 procent slipper arbetsgivaren betala.