Stor finsk studie av utanförskapet bland ungdom

Under krisåret 2008 stod 60 000 unga i Finland utan jobb eller skola. Hälften av dem hade bara examen på grundstadiet i bagaget. Ambitionen att förbättra positionen är svag: efter fem år hade 40 procent inte gjort något åt sin situation. Med utanförskap avses unga i åldern 15-29 år som varken studerar eller jobbar. Inte heller genomgår de militärtjänst.
Uppgifterna framgår av Pekka Myrskyläs statistiska undersökning om utanförskap bland unga.

Risken att bli utanför är nästan tredubbel för ungdomar som bara har utbildning på grundstadiet jämfört med dem som fått yrkesutbildning på mellanstadiet. Även risken för arbetslöshet är störst för dem som bara genomfört grundstadiet.

- Det är ytterst viktigt att det för varje ung person hittas en studieplats efter grundskolan. Det är i dagens läge den enda någorlunda trygga vägen till arbetsmarknaden, där vars och ens insats behövs, betonar Finlands arbetsminister Anni Sinnemäki.

De som inte fortsätter sina studier efter grundskolan är dömda till utanförskap både vad gäller arbetsmarknaden som utbildning.

- De ungdomar som står utanför blir utan utbildning, arbetskraftspolitisk service och andra samhälleliga tjänster. För att nå dessa ungdomar behövs ambitiösare politik och allt individuellare service, säger Sinnemäki.

Statistiken visar att arbetskraftspolitiken har en effekt. Av de ungdomar som år 2003 deltog i arbetskraftspolitiska åtgärder var efter fem år bara 23 procent utanför eller arbetslösa.
Samtidigt handlar utanförskapet inte bara om individuella problem utan om svaga utgångspunkter för ungdomar. Den unga som blivit omhändertagen löper 4-5 gånger större risk att hamna utanför arbetsmarknaden eller studier. Utanförskapet går i arv. Föräldrar med låg utbildning har barn med låg utbildning.

Värst utsatta är invandrare. Deras risk för att hamna utanför samhället är flerdubbel jämfört med andra ungdomar.