Andelen som är principiellt emot fackföreningar ökar i Norge

- Det märkliga är att motståndet mot fackföreningar ökar i alla partier. Det är inte någon större skillnad mellan dem, säger Arild H. Steen, som är direktör för AFI.

Fackföreningarna har fortfarande stor legitimitet. På YS-barometern, med en skala från 1 – 10, har det bara skett en mindre försvagning från 7,58 i fjol till 7,53 i år. Talet 10 motsvarar maximal legitimitet.

Men försvagningen är större på vissa av de sex delområden som barometern mäter i denna fråga. Andelen fackföreningsmedlemmar som kan tänka sig att bli förtroendevalda har det på två år skett en minskning från 7,60 till 6,60 poäng.

- Det är nästan som om folk verkar tro att det går att driva fackföreningar utan medlemmar, säger Arild H. Steen.

För två år sedan var det 38 procent av fackföreningsmedlemmarna som kunde tänka sig att bli förtroendevalda. I årets mätning har den andelen sjunkit till 33 procent.

Arild H Steen undrar om norrmännen blivit så vana att staten löser alla problem att de tror att allt ordnar sig ändå.

Någon effekt av terrordåden den 22 juli går inte att se i YS-barometern, eftersom de sammanlagt 3 000 arbetstagarna som ingår i mätningen intervjuades i juni i år.

Någon oro för att bli av med sitt jobb visar inte arbetstagarna i Norge. 78 procent säger att de är säkra på att de kommer att vara kvar i inom arbetslivet om fem år. Bland de med hög utbildning och hög lön är andelen som svarar det 88 procent, bland de med låg utbildning och låg lön är andelen 70 procent. Störst oro för att bli arbetslös är det inom byggindustrin, IT och transportnäringen.

- I fjol var 26 procent av alla arbetstagare oroliga för att  mista sin anknytning till arbetslivet. Den siffran har sjunkit till 22 procent i år, säger Arild H. Steen.