Kommissionen vill undanta småföretag från arbetsmiljöregler

Genom att utöva politiskt tryck mot våra lagstiftare vill EU-kommissionen också se till att EU:s minimiregler i realiteten blir maximum. Förslaget innebär en helomvändning i synen på socialpolitiken inom EU.

Med hänvisning till den ekonomiska krisen ger sig EU alltmer in på områden som hittills har ansetts vara medlemsstaternas ensak. 2010 fick EU-kommissionen befogenhet att lägga synpunkter på lönebildningen på ett sätt som tidigare hade varit otänkbart. Det senaste initiativet presenterades vid stats- och regeringschefernas toppmöte i början av december 2011. I en rapport med rubriken ”Att minska regelbördan för små och medelstora företag – Anpassning av EU:s regler till småföretagens behov” föreslog kommissionen att utgångspunkten för all ny EU-lagstiftning ska vara att små och medelstora företag ska vara helt undantagna, om det inte bevisligen är nödvändigt att de omfattas. Om det är så, ska man försöka hitta lösningar som är anpassade för dessa företag och som är mindre betungande. Rapporten innehåller också en rad exempel på redan existerande regler där kommissionen vill införa undantag för mindre företag.

Då ska man veta att de små och medelstora företagen enligt rapporten utgör 99 procent av alla företag och står för mer än två tredjedelar av sysselsättningen i den privata sektorn. Av dessa är i sin tur 92 procent s.k. mikroföretag med högst 10 anställda. Även om man skulle nöja sig med att göra särregler enbart för dem skulle undantagen alltså ha betydelse för många arbetstagare .
Många EU-regler är ytterst komplicerade och det är förstås bra om man avskaffar sådana som inte behövs.

Reaktionerna på rapporten visar dock att det kan bli svårt att enas om vilka regler som är onödiga. Rapporten rör alla typer av lagstiftning, men det som oroar fackliga organisationer såväl på EU-nivå som i Norden är att kommissionen särskilt pekar ut regler som rör arbetstagares rättigheter, och i all synnerhet arbetsmiljöregler. Nästan hälften av kommissionens exempel på bestämmelser som kan luckras upp hör dit. Synsättet i Norden är tvärtom att anställda i små företag är värda samma skydd som andra arbetstagare.

Nu skulle inte de nordiska länderna vara tvungna att införa de här undantagen om förslaget skulle bli verklighet. EU:s arbetsrättsliga regler är nämligen alltid minimiregler. Det står uttryckligen i EU:s fördrag att medlemsstaterna får behålla eller införa mera långtgående skyddsåtgärder. Att man inför särskilda småföretagsregler på EU-nivå räcker alltså inte för att den föreslagna strategin ska bli effektiv. Det andra ledet i strategin går därför ut på att utöva politiskt tryck för att få medlemsstater att avstå från så kallad gold plating. Varje år ska kommissionen publicera en  så kallad resultattavla där det framgår vilka medlemsstater som ställer högre krav än EU:s minimiregler, en form av underförstådd kritik. Kommissionen ska också arbeta med medlemsstaterna för att, som den skriver, hjälpa dem att avstå från att ställa högre krav än EU-lagstiftningen.

Så vad händer nu? Enligt pressmeddelande från toppmötet ställde sig alla stats- och regeringschefer bakom rapporten. Men om det faktiskt ska bli några undantag för småföretag i t.ex. olika arbetsmiljödirektiv måste först kommissionen lägga fram ett konkret förslag till ändringar, som sedan måste få tillräcklig majoritet i både ministerrådet och parlamentet. Att Danmarks, Finlands och Sveriges statsministrar ställt sig bakom rapporten behöver inte betyda att de är beredda att ge upp den nordiska traditionen på arbetsmiljöområdet. Den svenska näringsministern är visserligen pådrivande i EU:s arbete med att förenkla företagens regler, men det rör som sagt alla typer av lagstiftning. Och inifrån Arbetsmarknadsdepartementet hörs samtidigt bestämda signaler om att arbetsmiljölagstiftningen även i fortsättningen ska skydda anställda i små företag lika väl som i stora.