OECD: Norge betalar oproportionellt mycket för sjukfrånvaron

När OECD presenterar sin Economic Survey om Norge är det som när läraren påpekar att klassens bäste elev fått en fyra istället för en femma i några få ämnen:

”Norge fortsätter att dra nytta av sin väl förvaltade oljeförmögenhet och sunda makroekonomiska politik. Det uppnår en välståndsnivå och social sammanhållning som fortsätter att vara hög med internationella mått” heter det inledningsvis i rapporten.

Det finns områden som enligt OECD kan förbättras, men som Paul O’Brien, ekonomen som skrivit kapitlet om arbetsmarknaden, påpekar för Arbeidsliv i Norden:

- Det är ingen brådska med att genomföra förändringar. Ekonomin fungerar väl, arbetslösheten är låg och fördelningen av inkomster är mer egalitär än i de flesta andra länder.

När OECD sammanfattar hur Norge följt organisationens råd från tidigare rapporter så är det emellertid inte mycket som hänt på arbetslivsområdet:

• När OECD uppmanar de norska politikerna att ”öka flexibiliteten i lönesättningen”, har resultatet varit det motsatta. Genom att utvidga allmängörandet av kollektivavtal till flera branscher som byggindustrin och renhållningsbranschen, dämpar det lönespridningen.
• När organisationen påpekar att det norska sjuklönesystemet behöver stramas åt, ser OECD bara mindre tekniska förändringar. Sammanslagningen av välfärdstjänsterna i NAV har ”inte lett till några synliga effektivitetsförbättringar", enligt organisationen.

Följer inte råden

- Det kan verka som om de norska politikerna inte lyssnar till era råd?

- Jag skulle inte säga att de inte lyssnar, men de följer dem  inte, säger Paul O’Brien.

- Vem är det då som skulle dra nytta av att de råd som OECD ger genomfördes?

- De som idag betalar för välfärdssystemet. Förutsatt att våra råd gav önskat resultat och färre personer fick sjuklön och färre blev förtidspensionerade, skulle det betyda antingen att skatterna kunde vara lägre eller att de offentliga utgifterna kunde ökas.

Paul O’Brien säger att jämfört med andra länder så har norrmännen höga löner samtidigt som levnadsåldern är hög. Dessutom är de generella hälsoindikatorerna höga.

- Folk är generellt sett hälsosamma och lyckliga i Norge, säger Paul O’Brien, som förutom Norge också skriver rapporter om Italien.

- En annan jämförelse som kan göras är att Norge använder dubbelt så mycket pengar på sjukskrivningar och förtidspensioneringar som genomsnittet av OECD-länderna, mer än något annat land i den gruppen.

Dubbelt så hög andel

Norge använder 4,8 procent av sin bruttonationalprodukt till de ändamålen, mot 1,9 procent i genomsnitt bland OECD-länderna.

Detta gör Norge trots att problemen som ska åtgärdas – sjukdom och funktionshämningar - är betydligt mindre än i andra länder.

Receptet för hur utgifterna ska fås ned är att öka kontrollen. Läkarna som sjukskriver eller förtidspensionerar bör kontrolleras noggrannare och de som är mest eftergivna bör förlora sin rätt att göra det.

- Vi förespråkar inte en reform där ingen blir skadelidande, men förhoppningsvis är det de personer som inte har rätt till det stödet som det går ut över. Det handlar inte heller så mycket om fusk, som att det finns incitament som leder folk till att göra val som inte gagnar samhället som helhet, säger Paul O’Brien.