Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2013 i Finländskt tomatrike förebild för integration
Nyhet

Finländskt tomatrike förebild för integration

| Text: Carl-Gustav Lindén

Den lilla finländska kommunen Närpes, med sin tomatkarneval och svårbegripliga svenska dialekt, har gjort sig känt för lyckad integrering av invandrare. Växthus och industrier erbjuder arbetsplatser samtidigt som mottagandet i det småskaliga samhället varit varmt. Arbetslösheten bland utlandsfödda ligger på samma låga nivå som bland de ursprungliga ortsborna.

Foto: Wikipedia

Nu har de positiva erfarenheterna blivit något som redan kallas för Närpesmodellen och var förebild när den nuvarande integrationslagen i Finland trädde i kraft. I Närpes har politiker, tjänstemän och företag målmedvetet arbetat för att locka och utbilda invandrare, bland annat med EU-stöd.

Första var flyktingar

De första invandrarna var vietnamesiska flyktingar som kom 1988. Fem år senare började bosniska flyktingar anlända. De har i sin tur lockat vänner och släktingar att flytta hit. Representanter för Närpes har också åkt på rekryteringsresor till Bosnien.

I dag har en av tio invånare utländsk bakgrund och de representerar omkring 40 olika nationaliteter. Det största utländska språket är bosniska följt av serbokroatiska.

Att få lära sig språket, i det här fallet svenska, och få ett arbete är utan tvekan nyckeln till en framgångsrik ingång till arbetslivet, vilket också exemplet Gnosjö i Sverige visar. Integrationsarbetet med flyktingar gav dessutom värdefulla erfarenheter som kunde tillämpas senare.

Ingen tillfällighet

Krister BjörklundKrister Björklund vid Migrationsinstitutet i Åbo har forskat i hur Närpesborna så framgångsrikt lyckats locka utländsk arbetskraft och få folk att trivas.

- Det är ingen tillfällighet att attityderna gentemot invandrarna är positiva i Närpes. Invandrarna behövs i samhället, inte bara som arbetskraft, säger han.

Befolkningen i kommunen krymper och invandringen har inte lyckats vända trenden, men den mildrar effekterna.

Björklund påpekar också att exemplet visar att nya finländare trivs bra i mindre samhällen på landsbygden. Närpes har färre än 10 000 invånare och är ett ställe där alla känner alla.

- Närpes har kunnat erbjuda grundförutsättningarna: arbete, bostad, social infrastruktur och öppenhet mot omvärlden.

Blir företagare

Företagarandan smittar av sig. Många som kom för att jobba i växthus, där det odlas gurka och tomat, eller i metallindustrin har sedermera grundat egna företag. De bidrar till att Närpes ekonomi bokstavligen blomstrar.

Krister Björklund hittar också nackdelar med integrationen. Folk med högre utbildning har svårt att hitta ett jobb som motsvarar studierna. Eftersom svenska är ett minoritetsspråk i Finland blir även språkgränsen ett problem för den som vill söka sig bort från det svenska Österbotten.

Även om Närpes till många delar är unikt hittar forskarna ändå några saker som andra kan ta fasta på:

  •          Arbete, bostad och fungerande service
  •          Effektiv språkundervisning, även på arbetstid
  •          Positiv attityd hos befolkningen
  •          Utspritt boende ger kontaktytor
  •          Flexibel skola och dagvård
  •          Samarbete över sektorsgränserna 
  •          Nyinflyttade bör slussas in i lokalsamhället
  •          Kontaktskapande – från mammagrupper till fotboll

 

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment